Snabbare tillgång än webbläsare!
53 relationer: Abstrakt, Acceleration, Addition, Albert Einstein, Allmänna relativitetsteorin, Bas (linjär algebra), Bilinjär form, Derivata, Determinant, Differential, Differentialgeometri, Dimension, Dualrum, Einsteins summakonvention, Ekvation, Fält (datastruktur), Funktion, Fysik, Generalisering, Härledning, Heltal, Index (matematik), Jacobimatris, Kalkylprogram, Kinetisk energi, Koefficient, Kontinuummekanik, Kovarians och kontravarians (vektorer), Kraft, Kropp (fysik), Linjär algebra, Linjär avbildning, Linjärt rum, Matematiskt objekt, Matris, Multiplikation, Naturliga tal, Notation, Permutationssymbol, Pixel, Proportionalitet (matematik), Skalär, Storhet, Teknik, Tensor, Transformation (matematik), Tröghetsmoment, Vektor, Vinkelhastighet, Vridmoment, ..., Vridning, 1890, 1910-talet. Förläng index (3 mer) »
Abstrakt
Abstrakt (plur: abstrakter; även kallade abstraktur) kallas de delar (dragstänger etc) som hos mekaniska orglar förbinder spelbord (och i förekommande fall pedaler) med spelventilerna.
Ny!!: Tensor och Abstrakt · Se mer »
Acceleration
Läge, hastighet och acceleration av samma rätlinjiga rörelse som funktion av tid. Acceleration är en fysikalisk storhet, som anger förändring av hastighet per tidsenhet.
Ny!!: Tensor och Acceleration · Se mer »
Addition
Addition är ett av de fyra grundläggande räknesätten inom aritmetiken.
Ny!!: Tensor och Addition · Se mer »
Albert Einstein
Albert Einstein, född 14 mars 1879 i Ulm i Tyskland, död 18 april 1955 i Princeton i USA, var en tysk-amerikansk teoretisk fysiker av judisk börd.
Ny!!: Tensor och Albert Einstein · Se mer »
Allmänna relativitetsteorin
Simulering av ett svart hål med stora magellanska molnet som bakgrund. Gravitationslinsverkan orsakar två förstorade och starkt förvrängda bilder av molnet. I den övre delen bilden ses Vintergatan förvrängd till en båge. Allmänna relativitetsteorin är den geometriska teori om gravitationen som Albert Einstein publicerade 1915 och den aktuella beskrivningen av gravitationen inom den moderna fysiken.
Ny!!: Tensor och Allmänna relativitetsteorin · Se mer »
Bas (linjär algebra)
En vektor representerad i två olika baser En mängd \ _ ^ sägs vara en bas för ett linjärt rum (eller vektorrum) V om den är linjärt oberoende och spänner upp V, det vill säga varje element i V är en linjärkombination av element ur basen.
Ny!!: Tensor och Bas (linjär algebra) · Se mer »
Bilinjär form
Inom linjär algebra sägs en avbildning i två variabler vara bilinjär om den är linjär i varje variabel var för sig.
Ny!!: Tensor och Bilinjär form · Se mer »
Derivata
tangenten till kurvan. Linjen är alltid tangenten till den blåa kurvan. Derivatan är positiv när linjen är grön, negativ när den är röd och noll när den är svart. En derivata är en funktion som anger förändringshastigheten hos en annan känd funktion.
Ny!!: Tensor och Derivata · Se mer »
Determinant
Inom linjär algebra, är en determinant en funktion som tillordnar en skalär till en kvadratisk matris.
Ny!!: Tensor och Determinant · Se mer »
Differential
---- Differential är en term inom matematisk analys för en infinitesimal - oändligt liten - ändring i en funktion.
Ny!!: Tensor och Differential · Se mer »
Differentialgeometri
Differentialgeometri är studiet av differentierbara mångfalder, det vill säga topologiska rum som lokalt ser ut som en öppen delmängd i \mathbf R^n, vilket möjliggör nyttjandet av metoder från matematisk analys.
Ny!!: Tensor och Differentialgeometri · Se mer »
Dimension
I matematiken och fysiken avser ett rums eller ett objekts dimension oftast det minsta antal koordinater som krävs för att specificera varje punkt inom detsamma.
Ny!!: Tensor och Dimension · Se mer »
Dualrum
Inom linjär algebra är dualrummet till ett vektorrum V över en kropp K det vektorrum som består av linjära funktioner från V till K. Dualrummet till V betecknas ofta med V*.
Ny!!: Tensor och Dualrum · Se mer »
Einsteins summakonvention
Einsteins summakonvention infördes av Albert Einstein (1879-1955) och är ett sätt att förkorta och förenkla notationen i formler där flera olika summor förekommer, vilket är mycket vanligt inom fysiken i vektoranalys, gruppteori och i både den speciella och allmänna relativitetsteorin.
Ny!!: Tensor och Einsteins summakonvention · Se mer »
Ekvation
Inom matematiken är uppställandet av en ekvation ett sätt att med symboler beskriva, att de kvantitativa värdena av två matematiska uttryck är lika.
Ny!!: Tensor och Ekvation · Se mer »
Fält (datastruktur)
Fält, uppställning eller tabell (eng. array) är, inom datavetenskap, en datastruktur som består av en samling av element (av en viss storlek och ofta samma datatyp), som identifieras med ett eller flera heltals-index och lagrade i ett sammanhängande minnesblock så att adressen till varje element enkelt kan räknas ut från dess index.
Ny!!: Tensor och Fält (datastruktur) · Se mer »
Funktion
En funktion ''f'' tar ett invärde ''x'', och returnerar ett utvärde ''f(x)''. En liknelse är att beskriva funktionen som en maskin eller hemlig låda som för vissa invärden returnerar bestämda utvärden. graf. Detta är funktionen ''f''(''x'').
Ny!!: Tensor och Funktion · Se mer »
Fysik
NASA:s konstnärliga skildring av ett svart hål. Block och talja är exempel på tillämpningar av klassisk mekanik. myra, betraktad genom ett svepelektronmikroskop, en tillämpning av våg-partikeldualismen. En regnbåge är ett exempel på hur ljus bryts i övergången mellan vatten och luft. En magnet som svävar över en supraledare, vilket demonstrerar Meissnereffekten. Atombomben är ett exempel på de väldiga krafter som fysiken har bemästrat under 1900-talet. Fysik (från grekiskans φυσικός, physikos som har betydelsen "naturlig" eller från latinets physica som betyder "läran om naturen") är vetenskapen om hur naturen fungerar på den mest fundamentala nivån.
Ny!!: Tensor och Fysik · Se mer »
Generalisering
Generalisering är inom vetenskap utökandet av en teori eller modell till att gälla under bredare villkor.
Ny!!: Tensor och Generalisering · Se mer »
Härledning
En härledning är generellt en serie logiska steg, vilka med utgångspunkt från ett antal premisser och slutledningsregler leder fram till en slutsats.
Ny!!: Tensor och Härledning · Se mer »
Heltal
Heltalen är unionen av mängden naturliga tal och mängden negativa heltal.
Ny!!: Tensor och Heltal · Se mer »
Index (matematik)
Ett index är en naturlig variabel som skiljer på olika element i en vektor eller annat matematiskt objekt.
Ny!!: Tensor och Index (matematik) · Se mer »
Jacobimatris
Jacobimatris (också kallad jacobian eller funktionalmatris), efter Carl Gustav Jacob Jacobi, är en matris bestående av olika partialderivator som tillhör ett system av funktioner.
Ny!!: Tensor och Jacobimatris · Se mer »
Kalkylprogram
400px Ett kalkylprogram är ett tillämpningsprogram som är konstruerat för att utföra matematiska beräkningar i tabeller.
Ny!!: Tensor och Kalkylprogram · Se mer »
Kinetisk energi
Kinetisk energi (av grekiska κίνησις kinesis, ”rörelse”, och ἐνέργεια energeia, ”arbete”), eller rörelseenergi för en kropp, är det mekaniska arbete som krävs för att reducera dess hastighet till noll.
Ny!!: Tensor och Kinetisk energi · Se mer »
Koefficient
Inom matematiken betecknar en koefficient en multiplikativ faktor i en term som också består av en eller flera variabler i ett polynom, serie eller annat uttryck.
Ny!!: Tensor och Koefficient · Se mer »
Kontinuummekanik
En gas, exempelvis lufts, flöde runt ett klot. Kontinuummekanik är klassisk mekanik för kontinua, det vill säga deformerbara, kontinuerliga kroppar.
Ny!!: Tensor och Kontinuummekanik · Se mer »
Kovarians och kontravarians (vektorer)
Kovarians och kontravarians beskriver inom multilinjär algebra och tensoranalys hur den kvantitativa beskrivningen av vissa geometriska eller fysikaliska enheter förändras vid ett basbyte.
Ny!!: Tensor och Kovarians och kontravarians (vektorer) · Se mer »
Kraft
Exempel på två krafter Kraft är inom fysiken en abstraktion för att förklara och beskriva orsaken till förändringar av ett föremåls hastighet.
Ny!!: Tensor och Kraft · Se mer »
Kropp (fysik)
En kropp, objekt, ting(est) eller föremål är i fysiken en sammanhängande mängd materia.
Ny!!: Tensor och Kropp (fysik) · Se mer »
Linjär algebra
Arthur Cayley (1821–1895). Carl Friedrich Gauss (1777–1855). William Rowan Hamilton (1805–1865). Linjär algebra är den gren av matematiken som studerar vektorer, matriser, linjära rum (vektorrum), linjära koordinattransformationer och linjära ekvationssystem.
Ny!!: Tensor och Linjär algebra · Se mer »
Linjär avbildning
Ett exempel på en linjär transformation i två dimensioner. Observera hur basvektorerna transformeras med matrisen. Inom matematiken är en linjär avbildning (även kallad linjär transformation och linjär operation) en särskild sorts avbildning som bevarar identitet och invers mellan två vektorrum.
Ny!!: Tensor och Linjär avbildning · Se mer »
Linjärt rum
Ett linjärt rum, även kallat vektorrum, är en mängd med en linjär struktur.
Ny!!: Tensor och Linjärt rum · Se mer »
Matematiskt objekt
Ett matematiskt objekt kan till exempel vara ett tal eller en samling tal.
Ny!!: Tensor och Matematiskt objekt · Se mer »
Matris
''n'' kolumner Inom matematiken är en matris ett rektangulärt schema av tal eller andra storheter.
Ny!!: Tensor och Matris · Se mer »
Multiplikation
Multiplikation är ett av de grundläggande räknesätten (operationerna) inom aritmetiken.
Ny!!: Tensor och Multiplikation · Se mer »
Naturliga tal
Naturliga tal används för att räkna föremål, till exempel äpplen, så länge de är hela. De naturliga talen är de heltal som är icke-negativa, alternativt de heltal som är positiva.
Ny!!: Tensor och Naturliga tal · Se mer »
Notation
Notation är skriftliga symboler avsedda att systematisera och förenkla framställningen av en viss företeelse eller sammanhang – helst i form av en gemensamt överenskommen standard eller norm.
Ny!!: Tensor och Notation · Se mer »
Permutationssymbol
Permutationssymbolen (även kallad antisymmetriska tensorn eller Levi-Civita-tensorn) betecknas vanligen med grekiska bokstaven \epsilon och vanligen tre index.
Ny!!: Tensor och Permutationssymbol · Se mer »
Pixel
Här kan man tydligt se de förstorade ''pixlarna'' som små fyrkanter. Pixel eller bildpunkt tidigare även pel (av engelska: picture element) är det minsta delen av den rastergrafik som används för att bland annat visa bilder på en bildskärm.
Ny!!: Tensor och Pixel · Se mer »
Proportionalitet (matematik)
Inom matematiken är två kvantiteter proportionella om den ena kvantiteten är en konstant multipel av den andra, det vill säga om deras förhållande är konstant.
Ny!!: Tensor och Proportionalitet (matematik) · Se mer »
Skalär
Skalär (av franska scalaire, av senlatin scaláris, ’som hör till stege eller trappa’, av scalae, ’trappor’), används ofta inom matematik och fysik om storheter som kan beskrivas med hjälp av ett enda tal, till skillnad från vektorer av högre dimension än ett.
Ny!!: Tensor och Skalär · Se mer »
Storhet
enhet Storheter används inom främst naturvetenskaper för att beskriva kvantitativa egenskaper hos föremål eller fenomen.
Ny!!: Tensor och Storhet · Se mer »
Teknik
användarmanual. Teknik, från grekiska téchnē (τέχνη) som betyder "konst", "skicklighet" eller "hantverk", är metoder att minska behovet av fysisk eller psykisk belastning och öka levnadsstandarden i vid mening.
Ny!!: Tensor och Teknik · Se mer »
Tensor
En tensor (lat. tendo, "spänna, dra åt, tänja") är ett matematiskt objekt som är en generalisering av begreppen skalär, vektor och linjär operator.
Ny!!: Tensor och Tensor · Se mer »
Transformation (matematik)
En transformation är en operation på en funktion eller vektor som ger en annan funktion eller vektor som resultat.
Ny!!: Tensor och Transformation (matematik) · Se mer »
Tröghetsmoment
En kropps tröghetsmoment är ett mått på det vridmoment som krävs för en given ändring per tidsenhet av kroppens rotationshastighet kring en given axel.
Ny!!: Tensor och Tröghetsmoment · Se mer »
Vektor
Vektorer är matematiska storheter som har både storlek (magnitud) och riktning.
Ny!!: Tensor och Vektor · Se mer »
Vinkelhastighet
Vinkelhastighet (rotationshastighet, eller vinkelfrekvens) är mått på ett föremåls rotation per tidsenhet kring sitt rotationscentrum.
Ny!!: Tensor och Vinkelhastighet · Se mer »
Vridmoment
Vridmoment eller kraftmoment är ett mått på en krafts förmåga att vrida ett objekt kring en viss axel.
Ny!!: Tensor och Vridmoment · Se mer »
Vridning
Vridning är deformation kring en rotationsaxel, till exempel när en stång eller balk som är fäst i sin ena ände vrids runt sin längdaxel.
Ny!!: Tensor och Vridning · Se mer »
1890
1890 (MDCCCXC) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Tensor och 1890 · Se mer »
1910-talet
1910-talet är det decennium som startade 1 januari 1910 och slutade 31 december 1919.
Ny!!: Tensor och 1910-talet · Se mer »
Omdirigerar här:
Pseudotensor, Tensoranalys, Tensorer, Tensorfält.
