Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Ladda ner
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Türkmenabat

Index Türkmenabat

Türkmenabats flygplats Türkmenabat (även Turkmenabad; tidigare Tjardzjou, även Tjardzjui, Tjardzjev, Tjärdzjew/Tjärdzjev, med kyrillisk skrift Чарджоу, Чарджуи, Чарджев respektive Чәрҗев) är den näst största staden i Turkmenistan med omkring 234 800 invånare (2005).

5 relationer: Amu-Darja, Kyrilliska alfabetet, Lebap, Turkmenistan, Uzbekistan.

Amu-Darja

Amu-Darja (persiska: آمودریا, Amu darya (darya betyder flod på dari); uzbekiska: Amudaryo), antikens Oxus, är en flod i Centralasien med källor i Pamir och Hindukush.

Ny!!: Türkmenabat och Amu-Darja · Se mer »

Kyrilliska alfabetet

Länder där kyrilliska alfabetet används i de officiella språken. Det kyrilliska alfabetet eller azbuka (efter det gamla namnet på de två första bokstäverna) är en grupp av alfabet som används för att skriva åtta slaviska språk (ryska, belarusiska, bulgariska, makedonska, serbiska, bosniska, ukrainska och montenegrinska) och flera icke-slaviska språk främst i före detta Sovjetunionen (bland annat kazakiska, uzbekiska, kirgiziska, mongoliska, tadzjikiska, turkmeniska, tjetjenska och kildinsamiska).

Ny!!: Türkmenabat och Kyrilliska alfabetet · Se mer »

Lebap

Provinsens läge i Turkmenistan Lebap (turkmeniska: Lebap welaýaty/Лебап велаяты) är en provins i Turkmenistan, belägen i landets östra del, med gräns mot Uzbekistan längs floden Amu-Darja.

Ny!!: Türkmenabat och Lebap · Se mer »

Turkmenistan

Turkmenistan (Türkmenistan) är en republik i sydvästra Centralasien. Det sträcker sig från Kaspiska havet österut till Afghanistan och gränsar i söder till Iran, och i norr till Kazakstan och Uzbekistan. Kejsardömet Ryssland annekterade Turkmenistan 1884 och från 1906 började man kolonisera landet. 1924 blev Turkmenistan en socialistisk sovjetrepublik. Ända in på 1930-talet rådde häftigt motstånd mot sovjetiseringen. 1991 utropade Turkmenistan sin självständighet, men i politiskt hänseende har inte mycket förändrats sen dess, och landet har i praktiken förblivit en enpartistat. Den viktigaste skillnaden är emellertid att regeringen numera kan söka lån utomlands för att exploatera de väldiga naturgasfyndigheterna, och man söker hellre stöd från islamiska länder än från Ryssland. Över 90 procent av landet består av öken, där den största delen är Karakum. Vidsträckta områden av Karakum täcker Krasnovodskplatån, och sanddyner utgör cirka 10 procent av öknen. I öster bildar Amu-Darja del av gränsen mot både Uzbekistan och Afghanistan. Floden rann tidigare ut i Aralsjön men sedan 1950-talet avleds en stor del av vattnet till Karakumkanalen som genomkorsar två tredjedelar av landet i västlig riktning fram till Gyzylarbat. Kanalen försörjer bomullsodlingarna med vatten, vilket också har bidragit till Aralsjöns uttorkning. På den västra delen av platån sänker sig landet till Kaspiska havets kust. Trots sina förekomster av naturgas och olja är Turkmenistan ett fattigt land. Industrin är föga utvecklad. Frånsett tillverkning av mattor och livsmedelsindustrin, består industrin huvudsakligen av svavel- och saltutvinning samt naturgasproduktion. 1995 sköt inflationen i höjden, och den sjunkande produktionen ledde till att den tidigare positiva handelsbalansen visade underskott. Sedan självständighetsförklaringen 1991 har endast få förändringar skett inom ekonomin. Några reformer har inte initierats, vilket har lett till ökad fattigdom och livsmedelsransonering. 1996 inträffade en katastrofal missväxt inom bomulls- och spannmåls-odlingen. Ett annat stort problem är den ökade utbredningen av öknarna.

Ny!!: Türkmenabat och Turkmenistan · Se mer »

Uzbekistan

Engelskspråkig karta över Uzbekistan. Uzbekistan (uzbekiska: Oʻzbekiston), formellt Republiken Uzbekistan (uzbekiska: Oʻzbekiston Respublikasi), är en kustlös stat i Centralasien som gränsar till Kazakstan, Turkmenistan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Afghanistan.

Ny!!: Türkmenabat och Uzbekistan · Se mer »

Omdirigerar här:

Chardzhou, Chardzhu, Tjardzjev, Tjardzjou, Tjardzjui, Tjärdzjev, Tjärdzjew, Turkmenabad, Turkmenabat, Türkmenabad.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »