Innehållsförteckning
16 relationer: Glossit, Glossodyni, Kranialnerv, Latin, Matstrupe, Mjuka gommen, Mun, Muskel, Organ, Rimning, Sjötunga, Slemhinna, Smaklök, Smaksinne, Tal (språk), Umami.
- Sinnesorgan
- Smaksinne
- Talorgan
Glossit
Glossit är infektion eller inflammation av tungan.
Glossodyni
Glossodyni (av grekiskans γλώσσα, glossa, "tunga", och ὀδύνη, odyne, "smärta") eller glossalgi (av γλώσσα och άλγος, algos, "smärta") är en medicinsk term för smärta i tungan.
Kranialnerv
Kranialnerverna (med namn på engelska) Kranialnerver (hjärnnerver, nervi craniales) kallas de nerver som med sina rötter ansluter till hjärnan eller hjärnstammen, till skillnad från andra nerver som utgår från ryggmärgen.
Latin
Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.
Matstrupe
''Esophagus'' förbinder svalget med magsäcken Matstrupen, eller esofagus, oesophagus, esophagus, ösophagus, är ett organ som är ungefär 25 cm långt och uppdelad i tre delar: esofagus pars cervicalis, pars thoracica och pars abdominalis. Matstrupen börjar omedelbart efter svalget, i höjd med ringbroskets (cartilago cricoidea) nedre kant, med den övre esofagussfinktern och avslutas med övre magmunnen (nedre esofagussfinktern).
Mjuka gommen
Mjuka gommen (äv. gomseglet, lat. palatum molle eller velum palatinum, kan även sägas omfatta gomspenen, lat. uvula palatina) är den mjuka vävnad som sitter längst bak i munnens tak, bakom hårda gommen.
Mun
Människans mun Människans mun, när den är öppen Mun, munhåla (Cavum oris), är den öppning genom vilken ett djur eller en människa intar föda.
Muskel
De ytliga musklerna på överkroppen och huvudet. Kopparplåt från ''Anatomia per uso et intelligenza del disegno ricercata non solo su gl'ossi, e muscoli del corpo humano (1691)'' av Bernardino Genga Muskel (av latinets musculus, som betyder liten mus) eller muskelvävnad är kroppsvävnad som är uppbyggd av muskelceller och har förmåga till sammandragning (kontraktion) via en invecklad biokemisk process som bland annat involverar myosin, tropomyosin samt aktinfilament.
Organ
Inre organ av en kvinnlig människa, teckning av Leonardo da Vinci, omkring 1507. Organ är en yttre eller inre kroppsdel med specifik funktion och form, till exempel hjärta och lunga.
Rimning
Rimning av skinka. Rimning är en gammal konserveringsmetod som innebär att man saltar kött eller fisk så att det håller för längre förvaring, och samtidigt ger en salt smak åt den tillagade maten.
Sjötunga
Tunga (Solea solea) är en plattfisk som ingår i släktet Solea, och familjen tungefiskar.
Slemhinna
Tvärsnitt av tarmens slemhinna. Slemhinna (även kallat mukosa efter latinets tunica mucosa), är den yta som täcker många av de hålrum som finns hos däggdjur, bland annat i andningsvägarna, mag-tarmsystemet, urinvägarna och könsorganen.
Smaklök
Smaklökar utgör smaksinnets huvudorgan.
Smaksinne
Smaksinnet är ett sinne hos människan och vissa andra djur och består i förmågan att förnimma olika substanser som kommer i kontakt med smakorganen, som hos människan sitter i munhålan.
Tal (språk)
Tal (språk) Tal är frambringande av språkljud och genomförs med hjälp av de olika organen i talapparaten.
Umami
Umami (japanska: うま味、旨み、旨味 eller うまみ) betraktas som den femte grundsmaken.
Se även
Sinnesorgan
Smaksinne
- Ageusi
- Ansiktsnerven
- Munkänsla
- Scovilleskalan
- Smaklök
- Smaksinne
- Tung- och svalgnerv
- Tunga
- Vagusnerven
Talorgan
Även känd som Tungans papiller.