Snabbare tillgång än webbläsare!
13 relationer: Karakalpakstan, Kirgizistan, Ryska SFSR, Tadzjikiska ASSR, Tadzjikiska SSR, Tadzjikistan, Tasjkent, Tsarryssland, Turkestan, Turkmenistan, Turkmenska SSR, Uzbekiska SSR, Uzbekistan.
Karakalpakstan
Karakalpakstan, eller Karakalpakistan (äldre Karakalpakien), är en autonom republik i västra Uzbekistan vid Aralsjön.
Ny!!: Turkestanska ASSR och Karakalpakstan · Se mer »
Kirgizistan
Kirgizistan (kirgiziska: Кыргызстан, Kyrgyzstan; ryska: Киргизия, Kirgizija och Кыргызстан, Kyrgyzstan), officiellt Republiken Kirgizistan, är ett land i Centralasien. Det kustlösa och kuperade landet gränsar till Kazakstan, Kina, Tadzjikistan och Uzbekistan. Huvudstad är Bisjkek. Området införlivades med Kejsardömet Ryssland 1867 och kom sedan att vara en delrepublik i Sovjetunionen fram till självständigheten 1991. Under 1990-talet var landet relativt demokratiskt och stabilt, men tilltagande korruption ledde till den oblodiga Tulpanrevolutionen 2005. Sedan dess har den demokratiska situationen i landet försämrats och oppositionen förtryckts. Sedan den världsomspännande finanskrisen 2008 har mycket av de pengar som skickades hem av kirgiser som arbetat i Ryssland sinat och fattigdomen brett ut sig.
Ny!!: Turkestanska ASSR och Kirgizistan · Se mer »
Ryska SFSR
Ryska sovjetiska federativa socialistrepubliken, förkortat Ryska SFSR, var den största av Sovjetunionens delrepubliker.
Ny!!: Turkestanska ASSR och Ryska SFSR · Se mer »
Tadzjikiska ASSR
Tadzjikiska Självstyrande Sovjetiska Socialistiska Republiken (Tadzjikiska ASSR) (Ryska: Таджикская Автономная Социалистическая Советская Республика, Tadzjikiska: Республикаи Автономии Советии Социалистии Точикистон) var en självstyrande republik inom Uzbekiska SSR, Sovjetunionen som existerande mellan 1924 och 1929, då Tadzjikiska ASSR blev en egen Sovjetrepublik.
Ny!!: Turkestanska ASSR och Tadzjikiska ASSR · Se mer »
Tadzjikiska SSR
Tadzjikiska socialistiska sovjetrepubliken, förkortat Tadzjikiska SSR, var Tadzjikistan namn som Sovjetrepublik och en av Sovjetunionens 15 republiker 1929-1991.
Ny!!: Turkestanska ASSR och Tadzjikiska SSR · Se mer »
Tadzjikistan
Karta över Tadzjikistan Försäljning av torkad frukt och nötter på en marknad i Tadzjikistan Tadzjikistan, (tadzjikiska: Тоҷикистон, Todzjikiston uttal), formellt Republiken Tadzjikistan, är en stat i Centralasien som gränsar till Afghanistan i söder, Uzbekistan i väster, Kirgizistan i norr och Kina i öster. Dess huvudstad och största stad är Dusjanbe. Tadzjikistan är medlem i Förenta nationerna, Oberoende staters samvälde, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Islamiska konferensorganisationen och Shanghai Co-operation Organisation.
Ny!!: Turkestanska ASSR och Tadzjikistan · Se mer »
Tasjkent
Tasjkent är huvudstaden i Uzbekistan.
Ny!!: Turkestanska ASSR och Tasjkent · Se mer »
Tsarryssland
Tsarryssland (Русское царство, Russkoje tsarstvo) är perioden 1547 till 1721 under Rysslands historia då Ryssland var ett envälde (autokrati) under tsaren.
Ny!!: Turkestanska ASSR och Tsarryssland · Se mer »
Turkestan
Turkestan är en historisk benämning på en region i Centralasien som till stor del bebos av turkfolk.
Ny!!: Turkestanska ASSR och Turkestan · Se mer »
Turkmenistan
Turkmenistan (Türkmenistan) är en republik i sydvästra Centralasien. Det sträcker sig från Kaspiska havet österut till Afghanistan och gränsar i söder till Iran, och i norr till Kazakstan och Uzbekistan. Kejsardömet Ryssland annekterade Turkmenistan 1884 och från 1906 började man kolonisera landet. 1924 blev Turkmenistan en socialistisk sovjetrepublik. Ända in på 1930-talet rådde häftigt motstånd mot sovjetiseringen. 1991 utropade Turkmenistan sin självständighet, men i politiskt hänseende har inte mycket förändrats sen dess, och landet har i praktiken förblivit en enpartistat. Den viktigaste skillnaden är emellertid att regeringen numera kan söka lån utomlands för att exploatera de väldiga naturgasfyndigheterna, och man söker hellre stöd från islamiska länder än från Ryssland. Över 90 procent av landet består av öken, där den största delen är Karakum. Vidsträckta områden av Karakum täcker Krasnovodskplatån, och sanddyner utgör cirka 10 procent av öknen. I öster bildar Amu-Darja del av gränsen mot både Uzbekistan och Afghanistan. Floden rann tidigare ut i Aralsjön men sedan 1950-talet avleds en stor del av vattnet till Karakumkanalen som genomkorsar två tredjedelar av landet i västlig riktning fram till Gyzylarbat. Kanalen försörjer bomullsodlingarna med vatten, vilket också har bidragit till Aralsjöns uttorkning. På den västra delen av platån sänker sig landet till Kaspiska havets kust. Trots sina förekomster av naturgas och olja är Turkmenistan ett fattigt land. Industrin är föga utvecklad. Frånsett tillverkning av mattor och livsmedelsindustrin, består industrin huvudsakligen av svavel- och saltutvinning samt naturgasproduktion. 1995 sköt inflationen i höjden, och den sjunkande produktionen ledde till att den tidigare positiva handelsbalansen visade underskott. Sedan självständighetsförklaringen 1991 har endast få förändringar skett inom ekonomin. Några reformer har inte initierats, vilket har lett till ökad fattigdom och livsmedelsransonering. 1996 inträffade en katastrofal missväxt inom bomulls- och spannmåls-odlingen. Ett annat stort problem är den ökade utbredningen av öknarna.
Ny!!: Turkestanska ASSR och Turkmenistan · Se mer »
Turkmenska SSR
Turkmenska socialistiska sovjetrepubliken, förkortat Turkmenska SSR, var Turkmenistans namn som sovjetrepublik.
Ny!!: Turkestanska ASSR och Turkmenska SSR · Se mer »
Uzbekiska SSR
Uzbekiska socialistiska sovjetrepubliken, förkortat Uzbekiska SSR, var Uzbekistans namn som sovjetrepublik.
Ny!!: Turkestanska ASSR och Uzbekiska SSR · Se mer »
Uzbekistan
Engelskspråkig karta över Uzbekistan. Uzbekistan (uzbekiska: Oʻzbekiston), formellt Republiken Uzbekistan (uzbekiska: Oʻzbekiston Respublikasi), är en kustlös stat i Centralasien som gränsar till Kazakstan, Turkmenistan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Afghanistan.
