Snabbare tillgång än webbläsare!
209 relationer: Ablativ, Accent, Ackusativ, Adjektiv, Affix, Affrikata, Agglutinerande språk, Albanien, Allitteration, Allofon, Altaiska språk, Alveolar konsonant, Anatolien, Antalya, Aorist, Approximant, Arabiska, Arabiska alfabetet, Armeniska, Artikel (grammatik), Artikulationsställe, Aspekt, Assimilation (lingvistik), Attribut (lingvistik), Avledning, Şanlıurfa, Azerbajdzjanska, Österrike, Östeuropa, Balkanhalvön, Belgien, Betoning, Bilabial konsonant, Bolu (provins), Bosnien och Hercegovina, Bulgarien, Centralasien, Cypern, Datavetenskap, Dativ, Dental konsonant, Dialektkontinuum, Diftong, Edirne, Egeiska havet, Egennamn, Engelska, Enklitisk, Eskişehir, Esperanto, ..., Estniska, Europa, Europeiska kommissionen, Första världskriget, Finska, Flapp, Fonem, Fonologi, Franska, Frikativa, Futurum, Gagauzien, Gagauziska, Gaziantep, Genitiv, Genus (språkvetenskap), Geometri, Germanska språk, Glottal konsonant, Grammatik, Grekiska, Grekland, Grundform, Grundordföljd, Harvard University, Imperativ, Infix, Informationsteknik, Internationella fonetiska alfabetet, Invandring, Islam, Istanbul, Italienska, Japanska, Karaman, Karamanlider, Kartbok, Kasus, Klusil, Komplementär distribution, Konditionalis, Konjugation, Konsonant, Kopula, Kosovo, Kurdiska, Kyzyl, Labiodental konsonant, Lateral, Latin, Latinska alfabetet, Lånord, Lokativ, Massmedium, Medelhavet, Medeltiden, Mersin, Modus, Moldavien, Mongoliet, Mongolspråk, Montenegro, Moské, Mustafa Kemal Atatürk, Nasal konsonant, Nationalencyklopedin, Nederländerna, Negation, Nominativ, Nordcypern, Nordmakedonien, Objekt (satsdel), Oblik (grammatik), Optativ, Orchon, Orchoninskrifterna, Orchonskrift, Ord, Ordbildning, Ordstam, Osmanska, Osmanska riket, Palatal approximant, Palatal konsonant, Particip, Persiska, Person (grammatik), Personligt pronomen, Pluralis, Postalveolar konsonant, Predikat, Prefix, Presens, Preteritum, Prizren, Q, Qashqai, Relativsats, Romanska språk, Rubrik, Rumänien, Rumelien, Runor, Ryssland, Sammansättning (lingvistik), Schwa, Schweiz, Seldjuker, Serbien, Sibirien, Sinop, Skriptspråk, Slaget vid Manzikert, Språkreform, Språkrensning, Språkvetenskap, Standardspråk, Statskuppen i Turkiet 1980, Storbritannien, Subjekt (satsdel), Subjekt–objekt–verb-språk, Substantiv, Suffix, Svenska, Swahili, Sydvästturkiska språk, Synonym, Syntax, Tabell, Tempus, Thrakien, Tonande konsonant, Trabzon, Turkar, Turkcyprioter, Turkiet, Turkisk litteratur, Turkiska alfabetet, Turkmeniska, Turkspråk, Tyskland, Ungerska, University of California, Los Angeles, Ural-altaiska språk, Väderstreck, Världsspråk, Västeuropa, Velar approximant, Velar konsonant, Verb, Versmått, Vokal, Vokalharmoni, W, X, 1000-talet, 1932, 1940-talet, 500-talet. Förläng index (159 mer) »
Ablativ
Ablativ (latin ablativus, som utmärker fråntagande) är ett kasus i nominas deklination och räknas som ett yttre lokalkasus.
Ny!!: Turkiska och Ablativ · Se mer »
Accent
Accent kan avse.
Ny!!: Turkiska och Accent · Se mer »
Ackusativ
Ackusativ är i grammatiken det kasus som anger verbets direkta objekt (ackusativobjekt) i en sats.
Ny!!: Turkiska och Ackusativ · Se mer »
Adjektiv
Adjektiv är en ordklass.
Ny!!: Turkiska och Adjektiv · Se mer »
Affix
Ett affix (latin affixum ' fäst till') är ett morfem som läggs till ett ord för att ändra dess betydelse.
Ny!!: Turkiska och Affix · Se mer »
Affrikata
En affrikata är ett konsonantiskt språkljud som består av två faser: först en ocklusiv fas (som i en klusil) där luftströmmens väg helt stängs av; därefter följer en frikativ fas (som i en frikativa), där luftströmmens väg delvis öppnas upp.
Ny!!: Turkiska och Affrikata · Se mer »
Agglutinerande språk
De agglutinerande språken är en undertyp av de syntetiska språken, det vill säga språk där enskilda ord ändrar form för att kunna användas i olika grammatiska sammanhang.
Ny!!: Turkiska och Agglutinerande språk · Se mer »
Albanien
Albanien (albanskaː Shqipëria, historiskt sett Arbëria), formellt Republiken Albanien (albanskaː Republika e Shqipërisë), (2015).
Ny!!: Turkiska och Albanien · Se mer »
Allitteration
Allitteration är en retorisk stilfigur med upprepning av ett ljud (fonetisk parallellism) från början av ett ord till början av ett annat ord.
Ny!!: Turkiska och Allitteration · Se mer »
Allofon
En allofon är ett språkljud: en variant av ett fonem i en viss språklig varietet som trots skiljande uttal inte kan ändra betydelsen av ett ord.
Ny!!: Turkiska och Allofon · Se mer »
Altaiska språk
Altaiska språk är en omstridd språkfamilj som av vissa lingvister anses innefatta turkspråk, mongolspråk och manchu-tungusspråk, totalt närmare 60 språk talade av omkring 167 miljoner människor.
Ny!!: Turkiska och Altaiska språk · Se mer »
Alveolar konsonant
En alveolar fon uttalas genom att tungan förs samman med tandköttet, vid framtändernas fäste.
Ny!!: Turkiska och Alveolar konsonant · Se mer »
Anatolien
Anatolien (turkiska: Anadolu; från grekiska Ανατολή, Anatolē eller Anatolí, 'soluppgång', jämför Orienten) är den halvö i västra Asien som upptar större delen av Turkiet.
Ny!!: Turkiska och Anatolien · Se mer »
Antalya
Antalya är en hamnstad med antika anor och en populär turistort i sydvästra Turkiet.
Ny!!: Turkiska och Antalya · Se mer »
Aorist
Aorist (grekiska ἀόριστος χρόνος aóristos chrónos 'obestämd tid') är en böjningsform av verben i en rad språk, till exempel grekiska och sanskrit.
Ny!!: Turkiska och Aorist · Se mer »
Approximant
Approximanter är en typ av språkljud som kan betraktas som ett mellanting mellan vokaler och typiska konsonanter.
Ny!!: Turkiska och Approximant · Se mer »
Arabiska
Arabiska är det största av de semitiska och afroasiatiska språken och ett av de fem största språken i världen.
Ny!!: Turkiska och Arabiska · Se mer »
Arabiska alfabetet
Spridning av det arabiska alfabetet. I mörkgröna områden används enbart arabiska alfabetet; i ljusgröna områden används det parallellt med andra skriftspråk. ”Arabiska”, skrivet med det arabiska alfabetet. Arabiska alfabetet används för att skriva det arabiska språket, liksom ett antal andra språk som persiska, urdu och uiguriska.
Ny!!: Turkiska och Arabiska alfabetet · Se mer »
Armeniska
Armeniska (armeniska: հայերեն, hajeren) är ett indoeuropeiskt språk som tillhör satemspråken.
Ny!!: Turkiska och Armeniska · Se mer »
Artikel (grammatik)
inga artiklar I grammatiken är en artikel ett formord eller ett suffix som anger substantivets bestämdhet till genus, numerus och kasus.
Ny!!: Turkiska och Artikel (grammatik) · Se mer »
Artikulationsställe
Artikulationsställen kallas de nyckelställen i talapparaten där konsonanta språkljud produceras.
Ny!!: Turkiska och Artikulationsställe · Se mer »
Aspekt
Aspekt är inom grammatiken en böjningskategori av verb som (till exempel genom tillägg av affix eller hjälpverb) anger om ett verbs handling är tillfällig eller upprepad, avslutad eller oavslutad.
Ny!!: Turkiska och Aspekt · Se mer »
Assimilation (lingvistik)
Assimilation är inom lingvistiken förändring av ett språkljud till större likhet med ett närliggande ljud.
Ny!!: Turkiska och Assimilation (lingvistik) · Se mer »
Attribut (lingvistik)
Attribut har inom grammatiken två funktioner: dels används attribut som bestämningar i fraser, dels som satsdelar.
Ny!!: Turkiska och Attribut (lingvistik) · Se mer »
Avledning
Avledning kallas en form av ordbildning där ett tilläggsmorfem, som inte kan fungera som ett självständigt ord, tillfogas ett befintligt ord (som då blir rotmorfem).
Ny!!: Turkiska och Avledning · Se mer »
Şanlıurfa
Läge i Turkiet. Şanlıurfa (även Urfa; från syrianska språket Urhay eller Urhoy; på kurdiska Riha), under äldre tid känd som Edessa (se den artikeln för den äldre staden) är en stad i södra Turkiet, med en befolkning dominerad av främst kurder, turkar och araber.
Ny!!: Turkiska och Şanlıurfa · Se mer »
Azerbajdzjanska
thumb Azerbajdzjanska (även benämnt azeri och azeriska; Azərbaycan dili) är ett språk, som i sin nordliga form, även kallat nordazerbajdzjanska, talas av cirka 10 miljoner (2021)http://gatchina3000.ru/brockhaus-and-efron-encyclopedic-dictionary/119/119474.htm människor i Azerbajdzjan (där det är det officiella språket) och den tillhörande autonoma republiken Nachitjevan.
Ny!!: Turkiska och Azerbajdzjanska · Se mer »
Österrike
Österrike (Österreich), formellt Republiken Österrike (tyska: Republik Österreich), är en inlandsstat i Centraleuropa.
Ny!!: Turkiska och Österrike · Se mer »
Östeuropa
realsocialistiska stater med icke-slavisk majoritet samt icke-ortodox majoritet (Baltikum, DDR, Albanien, Ungern)– '''Gul färg''': land som under Kalla kriget hade vänskapsavtal med Sovjetunionen som aldrig varit socialistiskt (Finland)– '''Rosa färg''': ortodoxt land som aldrig varit socialistiskt (Grekland) Index till kartor över östra Europa publicerat 1954 av USA:s armé. Östeuropa omfattar den östra delen av Europa.
Ny!!: Turkiska och Östeuropa · Se mer »
Balkanhalvön
Balkanhalvön definierad efter Donau-Sava-Kupa-linjen. Balkanhalvön eller enbart Balkan (från turkiskans balkan för "skogklädda berg") är ett historiskt och geografiskt namn som sedan början av 1800-talet används för att beskriva ett område i sydöstra Europa.
Ny!!: Turkiska och Balkanhalvön · Se mer »
Belgien
Belgien, formellt Konungariket Belgien (Koninkrijk België, Royaume de Belgique, Königreich Belgien), är en konstitutionell monarki i Västeuropa.
Ny!!: Turkiska och Belgien · Se mer »
Betoning
Betoning är en språkvetenskaplig term för vilken stavelse man lägger trycket på när man uttalar ett ord.
Ny!!: Turkiska och Betoning · Se mer »
Bilabial konsonant
En bilabial fon uttalas genom att läpparna förs samman.
Ny!!: Turkiska och Bilabial konsonant · Se mer »
Bolu (provins)
Karta över Turkiet med Bolu markerat. Bolu är en provins i den nordvästra delen av Turkiet.
Ny!!: Turkiska och Bolu (provins) · Se mer »
Bosnien och Hercegovina
Bosnien och Hercegovina (serbiska/bosniska/kroatiskaː Bosna i Hercegovina/ Босна и Херцеговина) eller Bosnien-Hercegovina, vanligtvis enbart Bosnien, är en stat i Sydeuropa på Balkanhalvön som gränsar till Kroatien, Serbien och Montenegro.
Ny!!: Turkiska och Bosnien och Hercegovina · Se mer »
Bulgarien
Bulgarien (България, Bǎlgarija), formellt Republiken Bulgarien (Република България, Republika Bălgarija, uttalas), är en republik i Sydeuropa, på nordöstra delen av Balkanhalvön, som i norr gränsar mot Rumänien, i väster mot Serbien och Nordmakedonien, i söder mot Grekland och Turkiet, och i öster har kust mot Svarta havet. Bulgarien har en yta på 110 879 kvadratkilometer och cirka 7,1 miljoner invånare (2016); största stad är huvudstaden Sofia med 1,2 miljoner invånare. Dagens Bulgarien överlappar de antika romerska provinserna Moesia, Thrakien och Makedonien. Landet har bibehållit samma traditioner, språk och alfabet sedan det första bulgariska riket 681–1018 e.Kr. Under långa tider utgjorde dåtidens bulgariska imperium större delen av Balkanhalvön, därmed spreds dess alfabet, litteratur och kultur bland de slaviska folken och de närliggande länderna i Östeuropa. Århundraden senare med nedgången av det andra bulgariska riket (1186–1396 e.Kr.) kom landet under det osmanska rikets styre under nästa 482 år. Det rysk-turkiska kriget (1877–1878) bidrog till ett återetablerande av en bulgarisk stat som en konstitutionell monarki år 1878, med San Stefanofördraget som ledde till den tredje bulgariska staten. Efter andra världskriget blev Bulgarien en kommunistisk stat och en del av östblocket. Vid kommunismens fall 1990 hölls det första flerpartivalet och landet fick därvid en demokratiskt vald regering och ett år senare ett statsskick som demokratisk republik. Bulgarien är medlem i Nato sedan 2004 och i Europeiska unionen sedan 2007.
Ny!!: Turkiska och Bulgarien · Se mer »
Centralasien
Centralasien enligt en vanlig modern definition (mellan- och mörkbrunt) samt enligt Unescos vidare definition (gulbrunt). Det politiska Centralasien. Centralasien är en geografisk region i centrala Asien.
Ny!!: Turkiska och Centralasien · Se mer »
Cypern
Cypern (Κύπρος, Kýpros; Kıbrıs), formellt Republiken Cypern (Κυπριακή Δημοκρατία, Kypriakī́ Dīmokratía; Kıbrıs Cumhuriyeti), är en östat i östra Medelhavet, öster om Grekland, söder om Turkiet, väster om Syrien och norr om Egypten.
Ny!!: Turkiska och Cypern · Se mer »
Datavetenskap
Datavetenskap bygger på teorin bakom beräkningar, och innefattar även teknikerna som används för att tillämpa denna teori.
Ny!!: Turkiska och Datavetenskap · Se mer »
Dativ
Dativ är i den grammatiska morfologin det kasus som anger att ett ord fungerar som indirekt objekt i en sats.
Ny!!: Turkiska och Dativ · Se mer »
Dental konsonant
En dental fon uttalas genom att tungan trycks mot överkäkens framtänder.
Ny!!: Turkiska och Dental konsonant · Se mer »
Dialektkontinuum
Dialektkontinuum är ett område där angränsande dialekter eller enskilda språk inbegrips av ömsesidig begriplighet, dialekt A med B, B med A och C, C med B och D men inte nödvändigtvis med dialekt A.
Ny!!: Turkiska och Dialektkontinuum · Se mer »
Diftong
gutniskt ursprung, innehåller en diftong. En diftong är en vokal som inrymmer två olika klangfärger.
Ny!!: Turkiska och Diftong · Se mer »
Edirne
Edirne, äldre namn Adrianopel, är en stad i Thrakien i den europeiska delen av Turkiet, där floderna Maritsa och Tundzja flyter ihop.
Ny!!: Turkiska och Edirne · Se mer »
Egeiska havet
Satellitfoto över Egeiska havet. Fransk topografisk karta över Egeiska havet. Egeiska havet (grekiska: Αιγαίον Πέλαγος, Aigaíon Pélagos; turkiska: Ege Denizi) är den del av Medelhavet som ligger mellan grekiska halvön och Anatoliens västkust.
Ny!!: Turkiska och Egeiska havet · Se mer »
Egennamn
Ett egennamn används för att identifiera en specifik person, plats, organisation, föremål eller annan unik enhet.
Ny!!: Turkiska och Egennamn · Se mer »
Engelska
Engelska (English) är ett västgermanskt språk, dock starkt påverkat av bland annat franska och latin.
Ny!!: Turkiska och Engelska · Se mer »
Enklitisk
Enklitisk är en lingvistisk benämning för såväl en syntaktisk position som för sådana ord (ibland morfem) som fyller denna position.
Ny!!: Turkiska och Enklitisk · Se mer »
Eskişehir
Estram, stadens spårvagn. Eskişehir (turkiska för "Gammal stad", på grekiska Δορύλαιον, Dorylaion) är en stad i Anatolien i västra Turkiet.
Ny!!: Turkiska och Eskişehir · Se mer »
Esperanto
Esperanto är ett planspråk som konstruerats för att fungera som internationellt hjälpspråk.
Ny!!: Turkiska och Esperanto · Se mer »
Estniska
Estniska (eesti keel) är ett finsk-ugriskt språk som talas i Estland, där det är officiellt språk.
Ny!!: Turkiska och Estniska · Se mer »
Europa
Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.
Ny!!: Turkiska och Europa · Se mer »
Europeiska kommissionen
Europeiska kommissionen, även känd som EU-kommissionen, är den verkställande institutionen inom Europeiska unionen.
Ny!!: Turkiska och Europeiska kommissionen · Se mer »
Första världskriget
Första världskriget, före hösten 1939 kallat världskriget eller det stora kriget, var en världsomspännande militär konflikt centrerad i Europa som började den 28 juli 1914 och varade till den 11 november 1918.
Ny!!: Turkiska och Första världskriget · Se mer »
Finska
Finska (suomen kieli) är ett finsk-ugriskt språk framförallt talat i Finland, där det tillsammans med svenskan är officiellt språk.
Ny!!: Turkiska och Finska · Se mer »
Flapp
Flappar är samlingsnamnet på foner som produceras genom att den aktiva artikulatorn sveper förbi eller studsar mot artikulationsstället utan att stänga passagen.
Ny!!: Turkiska och Flapp · Se mer »
Fonem
Ett fonem, eller segmentalt fonem, är en betydelseskiljande fon (även kallade språkljud) som formar språket.
Ny!!: Turkiska och Fonem · Se mer »
Fonologi
Fonologi (av grekiskans phōnē, "ljud", och logia, "lära", även kallat fonematik, främst av engelska strukturalistiska fonologer) är vetenskapen om språkljudens och prosodins interna funktion.
Ny!!: Turkiska och Fonologi · Se mer »
Franska
Franska (français) är ett av de romanska språken och räknas som ett världsspråk.
Ny!!: Turkiska och Franska · Se mer »
Frikativa
Frikativor (plural av frikativa) är samlingsnamnet för kontinuerliga brusande språkljud.
Ny!!: Turkiska och Frikativa · Se mer »
Futurum
Futurum handlar om sådant som ännu inte inträffat. Futurum (latin: neutrum av futurus, 'framtida') är ett tempus som beskriver en händelse i framtiden.
Ny!!: Turkiska och Futurum · Se mer »
Gagauzien
Gagauzien (moldaviska: Găgăuzia, gagauziska: Gagauz Yeri eller Gagauziya, Гагаузия: Gagauzija) är en autonom region i södra Moldavien sedan 1994.
Ny!!: Turkiska och Gagauzien · Se mer »
Gagauziska
En trespråkig skylt med gagauziska överst. Gagauziska är ett sydvästturkiskt språk som talas av gagauzerna, särskilt i den autonoma republiken Gagauzien i Moldavien, där det är officiellt språk tillsammans med moldaviska.
Ny!!: Turkiska och Gagauziska · Se mer »
Gaziantep
Gaziantep (kurdiska: Dîlok) är en av de största städerna i Turkiet, och är den administrativa huvudorten för provinsen Gaziantep.
Ny!!: Turkiska och Gaziantep · Se mer »
Genitiv
Genitiv är ett grammatiskt kasus, som oftast markerar ägarskap – att ett visst substantiv äger, innehar eller besitter ett annat substantiv.
Ny!!: Turkiska och Genitiv · Se mer »
Genus (språkvetenskap)
Genus är inom språkvetenskapen en indelning av ett språks substantiv och pronomen i olika klasser med utgångspunkt från deras inverkan på böjningen av artiklar, adjektiv och verb.
Ny!!: Turkiska och Genus (språkvetenskap) · Se mer »
Geometri
höger passare används för att rita cirklar. Geometri (grekiska: γεωμετρια geometria, av γεω geo ”jord”, och μετρια metria ”mäta”) är en gren av matematiken där man studerar vilka egenskaper figurer har i ett rum eller, mer generellt, rumsliga samband.
Ny!!: Turkiska och Geometri · Se mer »
Germanska språk
Gräns mellan nord- och västgermanska språk. Förenklat språkträd för germanska språk. De germanska språken är en av grenarna i den indoeuropeiska språkfamiljen.
Ny!!: Turkiska och Germanska språk · Se mer »
Glottal konsonant
En glottal fon är ett språkljud som bildas genom att stämläpparna (stämbanden) förs samman.
Ny!!: Turkiska och Glottal konsonant · Se mer »
Grammatik
Grammatik (Från grekiska: γραμματική, grammatikí) är det regelsystem för språk som beskriver hur morfem (orddelar) kombineras för att bilda ord och dessa i sin tur kombineras för att skapa förståeliga satser och meningar.
Ny!!: Turkiska och Grammatik · Se mer »
Grekiska
Områden där modern grekiska talas. Mörkblått anger där språket är ett officiellt språk. Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνική, hellēnikḗ; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) utgör en egen gren av de indoeuropeiska språken.
Ny!!: Turkiska och Grekiska · Se mer »
Grekland
Grekland (Ελλάδα/Elláda, alternativt: Ελλάς/Ellás), formellt Republiken Grekland, alternativt Hellenska republiken (Ελληνική Δημοκρατία/Ellinikí Dimokratía), är en republik i Sydeuropa på Balkanhalvön.
Ny!!: Turkiska och Grekland · Se mer »
Grundform
Grundform är en grammatisk term för ett ord som inte är böjt.
Ny!!: Turkiska och Grundform · Se mer »
Grundordföljd
Grundordföljd är vilken ordning fraser kommer i en prototypisk huvudsats.
Ny!!: Turkiska och Grundordföljd · Se mer »
Harvard University
Harvard University är ett privat forskningsuniversitet i Cambridge, Massachusetts, medlem i Ivy League, vars historia, inflytande och rikedom har gjort det till ett av de mest prestigefyllda universiteten i världen.
Ny!!: Turkiska och Harvard University · Se mer »
Imperativ
Imperativ är ett verbmodus med vilket man formulerar en uppmaning.
Ny!!: Turkiska och Imperativ · Se mer »
Infix
Ett infix är inom lingvistik ett affix som skjuts in mellan fonemen i ett annat morfem.
Ny!!: Turkiska och Infix · Se mer »
Informationsteknik
Informationsteknik, IT, är ett samlingsbegrepp för de möjligheter som skapats genom framsteg inom datateknik och telekommunikation.
Ny!!: Turkiska och Informationsteknik · Se mer »
Internationella fonetiska alfabetet
Det internationella fonetiska alfabetet, förkortat IPA (av engelskans International Phonetic Alphabet), är ett fonetiskt alfabet.
Ny!!: Turkiska och Internationella fonetiska alfabetet · Se mer »
Invandring
månad.
Ny!!: Turkiska och Invandring · Se mer »
Islam
99px Den islamiska trosbekännelsen, ''shahadah'': "'Det finns ingen gud utom Gud, och Muhammed är Guds sändebud." På arabiska لا إله إلا الله ومحمد رسول الله, ''Lā 'ilāha 'illā llāha wa Muhammadun rasūlu llāhi''. Islam (ۘالِإسلَام, al-ʾIslām) är en monoteistisk, abrahamitisk religion som räknar Muhammed (cirka 570–632) som den sista profeten och Koranen som sin uppenbarade heliga skrift.
Ny!!: Turkiska och Islam · Se mer »
Istanbul
Vy åt öst över Istanbul med Gyllene hornet i förgrunden sett från Eyüp, nordväst om centrum. Istanbul (latin: Constantinopolis) (turkiska İstanbul, grekiska Κωνσταντινούπολις Konstantinoúpolis, äldre svenska namn: Miklagård samt Konstantinopel) är Turkiets största stad och är belägen vid Bosporen och Marmarasjön på gränsen mellan Europa och Asien.
Ny!!: Turkiska och Istanbul · Se mer »
Italienska
Italienska (lingua italiana) är ett romanskt språk inom den indoeuropeiska språkgruppen och talas av ungefär 67,8 miljoner människor, varav de flesta i Italien, vilket gör italienska till det 25:e mest talade språket i världen.
Ny!!: Turkiska och Italienska · Se mer »
Japanska
Japanska (日本語, nihongo) är det officiella språket i Japan.
Ny!!: Turkiska och Japanska · Se mer »
Karaman
Karaman är en stad i södra Turkiet, norr om Taurosbergen, omkring tio mil söder om Konya.
Ny!!: Turkiska och Karaman · Se mer »
Karamanlider
Karamanlider (grekiska: Καραμανλήδες; turkiska: Karamanlılar), eller Karamanlis är en turkisktalande och grekisk-ortodox folkgrupp från regionen Karaman och Kappadokien i Anatolien.
Ny!!: Turkiska och Karamanlider · Se mer »
Kartbok
Kartbok, atlas, är en speciell bok med kartor samlade.
Ny!!: Turkiska och Kartbok · Se mer »
Kasus
Kasus är en grammatisk kategori för nomen (eller nominalfraser), som markerar dessas funktion i satsen.
Ny!!: Turkiska och Kasus · Se mer »
Klusil
Klusiler (explosiva konsonantljud) är samlingsnamnet på foner som produceras genom att luftvägen obstrueras med tungans eller läpparnas hjälp, varpå ett lufttryck byggs upp i munhålan och halsen (ocklusionsfasen).
Ny!!: Turkiska och Klusil · Se mer »
Komplementär distribution
Komplementär distribution innebär att olika fonetiska realiseringar, (uttal av ett visst fonem) styrs av den fonetiska omgivningen.
Ny!!: Turkiska och Komplementär distribution · Se mer »
Konditionalis
Konditionalis är ett modus hos verben i vissa språk, till exempel franska.
Ny!!: Turkiska och Konditionalis · Se mer »
Konjugation
Konjugationer grupper av ett språks verb, som urskiljs av grammatiker för att få överblick över verbböjningssystemet.
Ny!!: Turkiska och Konjugation · Se mer »
Konsonant
En konsonant, eller ett konsonantljud, är ett språkljud som bildas genom en markant förträngning eller total avspärrning av svalget och munhålan.
Ny!!: Turkiska och Konsonant · Se mer »
Kopula
Kopula är ett verb som nästan helt saknar semantiskt innehåll och som har en grammatisk funktion i satser för att binda ihop subjekt och predikativ.
Ny!!: Turkiska och Kopula · Se mer »
Kosovo
Kosovo (albanska: Kosovë eller Kosova, serbiska: Косово eller Kosovo; uttal), formellt Republiken Kosovo, är ett land på Balkan med omtvistad status.
Ny!!: Turkiska och Kosovo · Se mer »
Kurdiska
Kurdiska (Kurdî, کوردی; från medelpersiskans 𐭪𐭥𐭫𐭲 kwrt- "nomadisk") är den moderna benämningen på ett kontinuum av flera olika nordvästiranska språk inom den indoeuropeiska språkfamiljen och talas framförallt i Kurdistan som täcker delar av Iran, Irak, Syrien, Armenien och Turkiet.
Ny!!: Turkiska och Kurdiska · Se mer »
Kyzyl
Kyzyl (Кызы́л, tuvinska: Кызыл) är huvudstaden i delrepubliken Tuva i södra Sibirien i Ryssland.
Ny!!: Turkiska och Kyzyl · Se mer »
Labiodental konsonant
Labiodentala konsonanter (ytterst av latin labium, ’läpp’ och dens, ’tand’) är en grupp av konsonanta språkljud som uttalas antingen genom att underläppen förs samman med överkäkens tänder, eller motsvarande för överläpp och underkäkens tänder.
Ny!!: Turkiska och Labiodental konsonant · Se mer »
Lateral
En lateral är inom fonetiken en konsonant som bildas genom att luften strömmar fram på båda sidor om tungan.
Ny!!: Turkiska och Lateral · Se mer »
Latin
Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.
Ny!!: Turkiska och Latin · Se mer »
Latinska alfabetet
Världskarta som visar var det latinska alfabetet används helt (mörkgrönt) eller delvis (limegrönt). Det latinska alfabetet är ett alfabet, ursprungligen anpassat för latinet, som har spridits till många andra språk, och som har blivit det vanligaste alfabetet i världen.
Ny!!: Turkiska och Latinska alfabetet · Se mer »
Lånord
ord.
Ny!!: Turkiska och Lånord · Se mer »
Lokativ
Lokativ är ett kasus som i sig uttrycker läge eller som förekommer tillsammans med lägesprepositioner.
Ny!!: Turkiska och Lokativ · Se mer »
Massmedium
budgetpromenad till riksdagen den 23 oktober 2014. Amfiteater (rundteater) i Pompeji. Den som ställer sig medium, i mitten här, med ett flertal åskådare på läktarna blir ett massmedium, utan att ens behöva säga ett ljud. Ett massmedium (plural: massmedier hellre än massmedia) är alla medel, kommunikationsmedier, eller personer som för ut information till ett flertal människor.
Ny!!: Turkiska och Massmedium · Se mer »
Medelhavet
Medelhavet är ett bihav till Atlanten, beläget mellan Europa, Afrika och Asien.
Ny!!: Turkiska och Medelhavet · Se mer »
Medeltiden
Byggplats under högmedeltiden. Illumination i en medeltida handskrift. Leo III. Från kalendern ''Les Très Riches Heures du Duc de Berry''. Medeltiden är en traditionell benämning på en period av Västerlandets historia som ligger mellan antiken och modern tid.
Ny!!: Turkiska och Medeltiden · Se mer »
Mersin
Borgen Kızkalesi vid Mersin. Mersin (tidigare İçel) är en stad i södra Turkiet.
Ny!!: Turkiska och Mersin · Se mer »
Modus
Modus (pl. modi eller modus), av latinets modus, m, 'mått', 'sätt', är inom språkvetenskap en böjningskategori hos verb som uttrycker modalitet.
Ny!!: Turkiska och Modus · Se mer »
Moldavien
Moldavien (Moldova och historiskt Moldau), officiellt Republiken Moldavien (Republica Moldova), är en republik i Östeuropa som gränsar till Rumänien och Ukraina. I landet, som är Europas fattigaste, bor 4 miljoner invånare (inkl. Transnistrien) (2021). Huvudstaden heter Chișinău. Moldavien gör försök att närma sig Europeiska unionen, men det politiska läget är instabilt. Beslut om att bevilja Moldavien kandidatstatus till EU togs sommaren 2022.
Ny!!: Turkiska och Moldavien · Se mer »
Mongoliet
Mongoliet (mongoliska: Монгол улс) är en stat belägen i det inre av Asien, mellan Ryssland i norr och Kina i söder.
Ny!!: Turkiska och Mongoliet · Se mer »
Mongolspråk
Mongolspråk är en språkfamilj inom den altaiska språkfamiljen talad främst i Centralasien.
Ny!!: Turkiska och Mongolspråk · Se mer »
Montenegro
Montenegro (montenegrinska/serbiska: Црна Гора, Crna Gora (uttalas, albanska: Mali i Zi)), är en republik belägen vid Adriatiska havet i Sydeuropa på Balkanhalvön.
Ny!!: Turkiska och Montenegro · Se mer »
Moské
Tjetjeniens huvudstad Groznyj. Sultan Omar Ali Saifuddin-moskén i Brunei. En moské i Abuja, Nigeria. Moské (på arabiska مسجد, masjid,, plural مساجد, masājid) är en muslimsk helgedom, avsedd för bön, predikan och undervisning.
Ny!!: Turkiska och Moské · Se mer »
Mustafa Kemal Atatürk
Mustafa Kemal Atatürk som befälhavare för armén 1918. Mustafa Kemal Atatürk (född Mustafa; senare känd som Mustafa Kemal Pascha), född 19 maj 1881 i Selânik (nuvarande Thessaloniki) i Osmanska riket, död 10 november 1938 i Istanbul i Turkiet, var en turkisk fältmarskalk och revolutionär statsman.
Ny!!: Turkiska och Mustafa Kemal Atatürk · Se mer »
Nasal konsonant
Nasaler är samlingsnamnet på konsonanter som produceras genom att vägen till näshålan öppnas.
Ny!!: Turkiska och Nasal konsonant · Se mer »
Nationalencyklopedin
Nationalencyklopedin, förkortas ofta NE, är ett uppslagsverk.
Ny!!: Turkiska och Nationalencyklopedin · Se mer »
Nederländerna
Nederländerna (Nederland,, frisiska: Nederlân), traditionellt kallat '''Holland''', är ett land i Västeuropa. Landet gränsar till Nordsjön i norr och väster, Belgien i söder och Tyskland i öster. Till Nederländerna hör även kommunerna Bonaire, Saba och Sint Eustatius i Karibien. Nederländerna, Aruba, Curaçao och Sint Maarten bildar tillsammans Konungariket Nederländerna. Nederländernas huvudstad är Amsterdam, men regeringen och generalstaterna har säte i Haag, där också monarken har sitt residens. Officiellt språk är nederländska. Västfrisiska är officiellt språk (vid sidan av nederländska) i provinsen Friesland. Ytterligare erkända regionala språk, dock inte med samma status som västfrisiska, är lågsaxiska och limburgiska. På Bonaire är papiamento officiellt språk, på Saba och Sint Eustatius engelska. Med cirka 400 invånare/km² är Nederländerna det befolkningstätaste landet i Europa (mikrostater borträknade). Landet deltog i grundandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, vilken senare utvecklades till Europeiska unionen. Nederländerna är även medlem i militäralliansen Nato sedan den grundades 1949.
Ny!!: Turkiska och Nederländerna · Se mer »
Negation
Negation är i logiken ett förnekande av en sats på ett sådant sätt att, om satsen A är sann, så är icke-A falsk och om A är falsk, så är icke-A sann.
Ny!!: Turkiska och Negation · Se mer »
Nominativ
Nominativ är det kasus som anger subjektet i en sats.
Ny!!: Turkiska och Nominativ · Se mer »
Nordcypern
Nordcypern (Kuzey Kıbrıs), formellt Turkiska republiken Nordcypern (Kuzey Kıbrıs Türk Cumhuriyeti), är en självutropad stat på den norra delen av ön Cypern.
Ny!!: Turkiska och Nordcypern · Se mer »
Nordmakedonien
Nordmakedonien, officiellt Republiken Nordmakedonien (Република Северна Македонија, Republika e Maqedonisë së Veriut) är en republik i Sydeuropa.
Ny!!: Turkiska och Nordmakedonien · Se mer »
Objekt (satsdel)
Objekt är ett satsled som fungerar som bestämning till transitiva verb.
Ny!!: Turkiska och Objekt (satsdel) · Se mer »
Oblik (grammatik)
Oblik är en beteckning i grammatiken på alla andra kasus än nominativ.
Ny!!: Turkiska och Oblik (grammatik) · Se mer »
Optativ
Optativ (ytterst av latin opto 'önska (sig)', 'begära') är ett modus, som förekommer i vissa språks verbböjning.
Ny!!: Turkiska och Optativ · Se mer »
Orchon
Orchon (även Orkhon, Orhon; på mongoliska Орхон) är en drygt 1100 kilometer lång flod i norra Mongoliet.
Ny!!: Turkiska och Orchon · Se mer »
Orchoninskrifterna
En av Orchoninskrifterna i Kyzyl. Orchoninskrifterna (med flera namn) kallas en rad inskriptioner på stenmonument i Orchonflodens dalgång i nuvarande Mongoliet.
Ny!!: Turkiska och Orchoninskrifterna · Se mer »
Orchonskrift
Orchonskrift, eller orchonrunor, kallas den tidigast kända turkiska skriften.
Ny!!: Turkiska och Orchonskrift · Se mer »
Ord
Ett ord är en betydelsebärande ljud- eller teckenkombination som förekommer självständigt.
Ny!!: Turkiska och Ord · Se mer »
Ordbildning
Ordbildning, eller derivation, är läran om hur självständiga ord, s.k. lexem, är morfologiskt relaterade till varandra.
Ny!!: Turkiska och Ordbildning · Se mer »
Ordstam
En ordstam är den grundläggande del av ett ord till vilket ett affix kan fogas för att fylla olika syntaktiska funktioner.
Ny!!: Turkiska och Ordstam · Se mer »
Osmanska
Osmanska, eller ottomanska, (لسانه عثمانى, lisân-i ośmânî) kallas den äldre och av persiska och arabiska (den sistnämnda främst genom den förstnämnda) starkt influerade formen av turkiska som användes som administrativt och litterärt språk i Osmanska riket.
Ny!!: Turkiska och Osmanska · Se mer »
Osmanska riket
Osmanska riket (osmanska: دولتِ عَليه عُثمانيه/Devlet-i Aliyye-i Osmaniyye) eller Ottomanska riket var en 600-årig turkisk islamisk stormakt som uppstod i Anatolien i slutet av 1200-talet och bestod till den 29 oktober 1923.
Ny!!: Turkiska och Osmanska riket · Se mer »
Palatal approximant
En palatal approximant är ett konsonant språkljud.
Ny!!: Turkiska och Palatal approximant · Se mer »
Palatal konsonant
En palatal fon uttalas genom att tungan trycks mot gommen.
Ny!!: Turkiska och Palatal konsonant · Se mer »
Particip
Particip (latin participium, från particeps, 'deltagande') betecknar ord som bildats av verb men som böjs och används som adjektiv.
Ny!!: Turkiska och Particip · Se mer »
Persiska
Geografisk utbredning av persiska som modersmål Persiska (persiska: فارسی, fārsi, /fɒːɾsiː/), är ett iranskt språk inom den indoiranska grenen av de indoeuropeiska språken.
Ny!!: Turkiska och Persiska · Se mer »
Person (grammatik)
Inom lingvistiken används person för att beskriva vilken roll ett givet nomen spelar i en sats, till exempel huruvida nomenet utpekar talaren, den tilltalade, det omtalade eller någon annan roll.
Ny!!: Turkiska och Person (grammatik) · Se mer »
Personligt pronomen
Personliga pronomen är en typ av pronomen som uttrycker en viss grammatisk person.
Ny!!: Turkiska och Personligt pronomen · Se mer »
Pluralis
Pluralis eller plural (flertal) är ett numerus som betecknar flertal.
Ny!!: Turkiska och Pluralis · Se mer »
Postalveolar konsonant
En postalveolar fon uttalas genom att tungspetsen ligger nära tandvallen, det vill säga området mellan tandköttet och gommen.
Ny!!: Turkiska och Postalveolar konsonant · Se mer »
Predikat
Predikat är en satsdel som normalt utgörs av eller innehåller satsens finita verb, till exempel fiskade i Erik fiskade.
Ny!!: Turkiska och Predikat · Se mer »
Prefix
Prefix är en förstavelse som sätts i början av ett ord för att ändra ordets betydelse, till exempel o-laglig, im-populär, pro-gressiv eller "pre"-fix.
Ny!!: Turkiska och Prefix · Se mer »
Presens
Presens är det tempus som vanligtvis uttrycker vad som händer just nu.
Ny!!: Turkiska och Presens · Se mer »
Preteritum
Preteritum, eller dåtid, är ett tempus i bland annat svenska och andra germanska språk, som används allmänt för att beteckna dåtid.
Ny!!: Turkiska och Preteritum · Se mer »
Prizren
Prizren (albanska: Prizren/i; Призрен) är en stad och kommun i södra Kosovo, och den näst största i Kosovo med 178 112 invånare.
Ny!!: Turkiska och Prizren · Se mer »
Q
Q är den sjuttonde bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Turkiska och Q · Se mer »
Qashqai
Qashqaier är ett folk i Iran som talar ett turkiskt språk.
Ny!!: Turkiska och Qashqai · Se mer »
Relativsats
Relativsats, eller relativ bisats, är en attributiv bisats, där bindeordet, alltså det ord som realiserar anknytningen till överordnad sats, utgörs av ett relativpronomen, ett relativt adverb eller – i svenskan – subjunktionen som.
Ny!!: Turkiska och Relativsats · Se mer »
Romanska språk
Romanska språk är en grupp av indoeuropeiska språk som utvecklats ur latinet.
Ny!!: Turkiska och Romanska språk · Se mer »
Rubrik
En rubrik är en kort text, som vanligen består av ett fåtal väl valda ord.
Ny!!: Turkiska och Rubrik · Se mer »
Rumänien
Rumänien (România) är en republik i Östeuropa. Läst 27 oktober 2011. Landet gränsar i norr mot Ukraina, i öster till Moldavien och Svarta havet, i söder till Bulgarien, längs med floden Donau, och i väster mot Ungern och Serbien. Rumäniens befolkning utgjorde 20 121 641 personer vid folkräkningen 2011. Rumäniens moderna historia har präglats av det kommunistiska styret sedan 1947. Efter en period av svårt förtryck under den kommunistiske diktatorn Nicolae Ceaușescu från 1965 till 1989 blev landet en demokratisk republik. Rumänien är medlem av militäralliansen Nato sedan 29 mars 2004 och Europeiska unionen sedan 1 januari 2007.
Ny!!: Turkiska och Rumänien · Se mer »
Rumelien
Rumelien (röd) år 1609. Rumelien var sedan 1400-talet namnet för de södra regionerna av Balkan som ingick i Osmanska riket.
Ny!!: Turkiska och Rumelien · Se mer »
Runor
Saleby kyrkklocka i Västergötland, med ristade runor. Runor är skrivtecken som uppstod århundradena efter Kristi födelse och brukades av germaner.
Ny!!: Turkiska och Runor · Se mer »
Ryssland
Ryssland (Rossija), formellt Ryska federationen (Rossijskaja Federatsija), är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela Nordasien.
Ny!!: Turkiska och Ryssland · Se mer »
Sammansättning (lingvistik)
Sammansättning är ett sammansatt lexem, dvs en betydelseenhet som är sammansatt av flera självständiga ord, och är den vanligaste formen av ordbildning i svenska språket.
Ny!!: Turkiska och Sammansättning (lingvistik) · Se mer »
Schwa
Schwa (även schva, neutralvokal eller vokalmummel), är dels namnet på ett vokalljud, dels namnet på dess fonetiska symbol, ett roterat e: ə.
Ny!!: Turkiska och Schwa · Se mer »
Schweiz
Schweiz, officiellt Schweiziska edsförbundet eller Schweiziska konfederationen (tyska: Schweiz, Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Suisse, Confédération suisse; italienska: Svizzera, Confederazione Svizzera; rätoromanska: Svizra, Confederaziun svizra; latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica), är en federal republik i Centraleuropa, som gränsar till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein.
Ny!!: Turkiska och Schweiz · Se mer »
Seldjuker
Seldjuker (på arabiska al-Salājiqa; på persiska Saljūqiyān; på turkiska Selçuk eller Selçük; på svenska även stavat seldjuqer) var en dynasti som härstammade från härskaren Seldjuk, som kom från turkfolket Oghuzer, (levde runt år 1000) och som styrde i Iran, Azerbajdzjan, Irak, Centralasien och Mindre Asien från 1000-talet till 1300-talet.
Ny!!: Turkiska och Seldjuker · Se mer »
Serbien
Serbien, officiellt Republiken Serbien (Република Србија/Republika Srbija), är en kustlös stat belägen på Balkanhalvön i Sydöstra Europa.
Ny!!: Turkiska och Serbien · Se mer »
Sibirien
Sibirien (ryska: Сибирь, Sibirʹ) är ett vidsträckt geografiskt område som utgör större delen av norra Asien.
Ny!!: Turkiska och Sibirien · Se mer »
Sinop
Sinop Slaget vid Sinope, målad av Ivan Ajvazovskij Sinop (grekiska Σινώπη, Sinópe) är en stad i det antika landskapet Paflagonien i norra Turkiet, på udden Ince Burun vid svartahavskusten.
Ny!!: Turkiska och Sinop · Se mer »
Skriptspråk
Skriptspråk är inom datavetenskap en benämning på "små" högnivåspråk inriktade på specialiserade uppgifter inom redan befintliga miljöer, i motsats till systemspråk, som används för programmering av tillämpningsprogram.
Ny!!: Turkiska och Skriptspråk · Se mer »
Slaget vid Manzikert
Slaget vid Manzikert stod den 26 augusti 1071 mellan å ena sidan den bysantinska armén under kejsar Romanos IV, där det även ingick vikingar och armenier, och den seldjukiska armén under Alp Arslan på den andra.
Ny!!: Turkiska och Slaget vid Manzikert · Se mer »
Språkreform
Språkreform är en typ av språkplanering genom massiv förändring av ett språk.
Ny!!: Turkiska och Språkreform · Se mer »
Språkrensning
Språkrensning eller purism syftar på en strävan att utrota eller motarbeta lånord inom ett språk.
Ny!!: Turkiska och Språkrensning · Se mer »
Språkvetenskap
Språkvetenskap eller lingvistik är vetenskapen om mänskligt språk.
Ny!!: Turkiska och Språkvetenskap · Se mer »
Standardspråk
Standardspråk, riksspråk eller högspråk är den form av ett språk som är allmänt accepterad och stiliskt neutral, till skillnad från till exempel olika dialekter.
Ny!!: Turkiska och Standardspråk · Se mer »
Statskuppen i Turkiet 1980
Statskuppen i Turkiet 1980 (12 Eylül Darbesi) utfördes den 12 september 1980 av en grupp ur Turkiets militär ledd av Kenan Evren, som i samband med kuppen också blev Turkiets president.
Ny!!: Turkiska och Statskuppen i Turkiet 1980 · Se mer »
Storbritannien
Storbritannien, formellt Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland med kortform Förenade kungariket (United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland,I Storbritannien och dess kronbesittningar har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Storbritanniens officiella namn enligt följande.
Ny!!: Turkiska och Storbritannien · Se mer »
Subjekt (satsdel)
Subjekt är ett nominalt satsled som tillsammans med predikatet utgör kärnan i en sats.
Ny!!: Turkiska och Subjekt (satsdel) · Se mer »
Subjekt–objekt–verb-språk
Ett subjekt–objekt–verb-språk (SOV-språk) är inom lingvistiken ett språk som har en grundordföljd där subjektet (S) står först i satser, följt av objektet (O) och sedan (predikats-)verbet (V).
Ny!!: Turkiska och Subjekt–objekt–verb-språk · Se mer »
Substantiv
Substantiv eller namnord är en ordklass.
Ny!!: Turkiska och Substantiv · Se mer »
Suffix
Suffix (även postfix eller ändelse) är en betydelsebärande orddel (morfem) som placeras efter rotmorfemet, (eller i sammansatta ord rotmorfemen), men som i sig själv inte kan utgöra ett självständigt ord.
Ny!!: Turkiska och Suffix · Se mer »
Svenska
Svenska är ett östnordiskt språk som talas av ungefär tio miljoner personer, främst i Sverige där språket har en dominant ställning som huvudspråk, men även som det ena nationalspråket i Finland och som enda officiella språk på Åland.
Ny!!: Turkiska och Svenska · Se mer »
Swahili
Swahilis utbredningsområde Swahili (kiswahili) är ett bantuspråk som talas i östra och centrala Afrika.
Ny!!: Turkiska och Swahili · Se mer »
Sydvästturkiska språk
Sydväst-turkspråk eller oghuziska språk är en undergrupp av turkspråken dit bland andra turkiskan, gagauziska, azeriska och turkmeniska hör.
Ny!!: Turkiska och Sydvästturkiska språk · Se mer »
Synonym
En synonym (grekiska syn, 'samman' + onoma, 'namn') är ett ord, som har samma eller snarlik betydelse som visst annat ord.
Ny!!: Turkiska och Synonym · Se mer »
Syntax
Syntax (av grekiska σύνταξις, sýntaxis; "sammanställning", av σύν, "samman", och τάξις, "ordning", "sekvens") eller satslära är en del av grammatiken.
Ny!!: Turkiska och Syntax · Se mer »
Tabell
En tabell är en överskådlig uppställning av fakta, uppdelad i rader och kolumner och ofta försedd med rubrik.
Ny!!: Turkiska och Tabell · Se mer »
Tempus
Tempus handlar om att beskriva händelser i förhållande till tid. Tempus (latin för "tid") anges hur satsens aktion förhåller sig tidsligt till talögonblicket.
Ny!!: Turkiska och Tempus · Se mer »
Thrakien
Thrakien med moderna statsgränser utsatta Thracia som Romersk provins 125 e.Kr. Thrakien (latin Thracia, grekiska Θρᾴκη, Thrákē, bulgariska Trakija, turkiska Trakya) är en historisk och geografisk region på sydöstra Balkanhalvön mellan Svarta havet, Egeiska havet och Marmarasjön.
Ny!!: Turkiska och Thrakien · Se mer »
Tonande konsonant
En konsonant fon är tonande om röstkällan är aktiv under uttalet, till exempel att stämbanden är spända.
Ny!!: Turkiska och Tonande konsonant · Se mer »
Trabzon
Trabzon (grekiska (historiskt namn): Τραπεζούντα, Trapezoúnta. Andra historiska namn: Trebizond, Trapezunt) är en hamnstad i östra Turkiet, vid landets svartahavskust.
Ny!!: Turkiska och Trabzon · Se mer »
Turkar
Turkar (Türkler) är officiellt en etnisk grupp av den oghuziska gruppen av turkfolken, i majoritet talande turkiska.
Ny!!: Turkiska och Turkar · Se mer »
Turkcyprioter
Cypriotisk kvinna iklädd traditionellt turkiska kläder, 1878. Turkcyprioter (Kıbrıs Türkleri eller Kıbrıslı Türkler; Τουρκοκύπριοι) är invånare på Cypern med turkisk etnicitet, ibland exklusivt sådana som är infödda på Cypern, och inte ditflyttade från Turkiet.
Ny!!: Turkiska och Turkcyprioter · Se mer »
Turkiet
Turkiet (Türkiye), officiellt Republiken Turkiet (Türkiye Cumhuriyeti), är ett eurasiskt land som sträcker sig över halvön Anatolien i sydvästra Asien och Östra Thrakien på Balkanhalvön i sydöstra Europa.
Ny!!: Turkiska och Turkiet · Se mer »
Turkisk litteratur
Fuzûlî. Turkisk litteratur (turkiska: Türk edebiyatı eller Türk yazını) innehåller både en muntlig tradition och skrivna texter på det turkiska språket.
Ny!!: Turkiska och Turkisk litteratur · Se mer »
Turkiska alfabetet
Atatürk introducerar det nya turkiska alfabetet för folket i Kayseri den 20 september 1928. Det turkiska alfabetet är en variant av det latinska alfabetet som används vid skrivning av turkiska, och består av 29 bokstäver.
Ny!!: Turkiska och Turkiska alfabetet · Se mer »
Turkmeniska
Turkmeniska (Түркмен, Türkmen, Түркмен дили, Türkmen dili) är ett sydvästligt turkspråk som talas av omkring 5 miljoner.
Ny!!: Turkiska och Turkmeniska · Se mer »
Turkspråk
Autonoma områden med ett officiellt turkspråk Turkspråk är en språkfamilj som talas totalt av cirka 150 miljoner människor.
Ny!!: Turkiska och Turkspråk · Se mer »
Tyskland
Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer).
Ny!!: Turkiska och Tyskland · Se mer »
Ungerska
Ungerska (magyar nyelv) är ett finsk-ugriskt språk som framför allt talas i Ungern, där det är officiellt språk.
Ny!!: Turkiska och Ungerska · Se mer »
University of California, Los Angeles
University of California, Los Angeles (UCLA) är ett av tio campus som utgör en del av det delstatsägda universitetsnätverket University of California.
Ny!!: Turkiska och University of California, Los Angeles · Se mer »
Ural-altaiska språk
Uralaltaiska språk är en idag övergiven hypotes om en språkfamilj som binder samman uraliska och altaiska språk.
Ny!!: Turkiska och Ural-altaiska språk · Se mer »
Väderstreck
Traditionellt används systemet med fyra kardinalstreck för att ange kurser och bäringar: Nord, Ost, Syd och Väst. Mellan dessa finns interkardinalstrecken NO (nordost), SO (sydost), SV (sydväst) och NV (nordväst). Ytterligare indelning ger NNO (nordnordost) ONO (ostnordost) och så vidare. Ett väderstreck betecknar en riktning i horisontalplanet.
Ny!!: Turkiska och Väderstreck · Se mer »
Världsspråk
Ett världsspråk är främst ett språk som uppfyller ett eller flera av följande kriterier.
Ny!!: Turkiska och Världsspråk · Se mer »
Västeuropa
Europeiska unionen Västeuropa är i strikt geografisk bemärkelse den västra delen av världsdelen Europa.
Ny!!: Turkiska och Västeuropa · Se mer »
Velar approximant
En velar approximant är ett konsonantiskt språkljud.
Ny!!: Turkiska och Velar approximant · Se mer »
Velar konsonant
En velar fon uttalas genom att tungryggen trycks mot den mjuka gommen.
Ny!!: Turkiska och Velar konsonant · Se mer »
Verb
Verb (av lat. verbum, ord) är en ordklass som innehåller ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande.
Ny!!: Turkiska och Verb · Se mer »
Versmått
Versmått (ibland även versform eller diktform) kallas de regelbundna rytmiska mönster som finns i lyrik.
Ny!!: Turkiska och Versmått · Se mer »
Vokal
En vokal är ett språkljud som bildas utan förträngning eller avspärrning i de delar av talapparaten som är ovanför glottis.
Ny!!: Turkiska och Vokal · Se mer »
Vokalharmoni
Vokalharmoni är en morfofonologisk process inom språkvetenskapen som syftar till att låta alla vokaler i ett ord överensstämma med varandra i uttalskarakteristika.
Ny!!: Turkiska och Vokalharmoni · Se mer »
W
W är den tjugotredje bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Turkiska och W · Se mer »
X
X är den tjugofjärde bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Turkiska och X · Se mer »
1000-talet
stjärnatlas, från 1000-talets mitt, av den kände kinesiske astronomen Su Song som levde under Songdynastin 960-1279. (Inte förrän på 1500-talet gjordes en likvärdig stjärnatlas i Europa.) 1000-talet är det första århundradet inom millenniet 1000-talet.
Ny!!: Turkiska och 1000-talet · Se mer »
1932
1932 (MCMXXXII) var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Turkiska och 1932 · Se mer »
1940-talet
USA:s fällande a atombomben över Nagasaki den 9 augusti 1945 avslutade andra världskriget i Stilla havet. Även kalla kriget kom att påverkas av kärnvapen, där de dock aldrig användes som vapen utan bara provsprängdes i såväl forsknings- som avskräckande syfte. Även i neutrala stater som Sverige var man glad 1945 och firade när andra världskriget tagit slut. 1940-talet, eller i vardagligt tal 40-talet, är ett årtionde inom den kristna tideräkningen mellan 1 januari 1940 och 31 december 1949.
Ny!!: Turkiska och 1940-talet · Se mer »
500-talet
Ingen beskrivning.
Ny!!: Turkiska och 500-talet · Se mer »
Omdirigerar här:
ISO 639:tr, ISO 639:tur, Turkietturkiska, Turkiska språket, Turkiskan, Turkiskspråkig, Turkisktalande, Türkçe.
