Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Ladda ner
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

USA:s konstitution

Index USA:s konstitution

USA:s konstitution (United States Constitution) är världens näst äldsta ännu gällande skrivna grundlag och också den äldsta ännu gällande med en federal statsordning.

93 relationer: Amerikansk rätt, Amerikanska inbördeskriget, Artonde tillägget till USA:s konstitution, Bill of Rights (England), Bill of Rights (USA), Common law, Congressional Research Service, Connecticut, Cornell University, Delaware, District of Columbia, Elektor, Elektorskollegiet i amerikanska presidentval, Federation, Franklin D. Roosevelt, Fyllnadsval, Georgia, Grundlag, Inkomstskatt, Kapitationsskatt, Konfederation, Konfederationsartiklarna, Konstitutionell praxis, Kontinentalkongressen, Magna Charta, Mandatperiod, Maryland, Massachusetts, Mervärdesskatt, Milis, Ministär, MP3, National Archives and Records Administration, National Archives Building, Naturalisation, New Hampshire, New Jersey, New York (delstat), North Carolina, Paragraf, Pennsylvania, Petition, Philadelphia, Preambel, Presidentval i USA, Primärval, Ratifikation, Rättskälla, Rhode Island, San Marino, ..., Sedvanerätt, Slaveri i USA, South Carolina, Storbritannien, Straffarbete, Sydstaterna, Talet om tillståndet i nationen, Tjugoförsta tillägget till USA:s konstitution, Tjugofemte tillägget till USA:s konstitution, Union (statsvetenskap), United States Government Publishing Office, University of Chicago, USA:s federala statsmakt, USA:s högsta domstol, USA:s kongress, USA:s kongressbibliotek, USA:s president, USA:s representanthus, USA:s senat, USA:s vicepresident, Virginia, Virginias rättighetsförklaring, Washington University in St. Louis, Washington, D.C., York, Pennsylvania, 12 december, 16:e tillägget till USA:s konstitution, 1787, 1788, 1789, 1790, 18 december, 2 januari, 21 juni, 21 november, 23 maj, 25 juni, 26 juli, 28 april, 29 maj, 6 februari, 7 december, 9 januari. Förläng index (43 mer) »

Amerikansk rätt

USA:s högsta domstol i Washington, D.C.. Amerikansk rätt bygger på Common law som rättssystem och har sitt ursprung i engelsk rätt från tiden före självständighetsförklaringen 1776 och amerikanska frihetskriget/amerikanska revolutionen då de ursprungliga 13 delstaterna var brittiska kolonier tills Storbritannien erkände USA:s självständighet med Parisavtalet 1783.

Ny!!: USA:s konstitution och Amerikansk rätt · Se mer »

Amerikanska inbördeskriget

Amerikanska inbördeskriget utkämpades i Nordamerika från 1861 till 1865.

Ny!!: USA:s konstitution och Amerikanska inbördeskriget · Se mer »

Artonde tillägget till USA:s konstitution

Artonde tillägget till Förenta staternas konstitution (eng: "The 18th Amendment") ratificerades av kongressen den 16 januari 1919 och innebar ett totalt förbud mot all tillverkning, transport (inklusive import och export), och försäljning (inklusive utskänkning) av alla rusdrycker i alla nationens delstater och övriga territorier.

Ny!!: USA:s konstitution och Artonde tillägget till USA:s konstitution · Se mer »

Bill of Rights (England)

Bill of Rights är i England en lag från 16 december 1689, antagen efter den ärorika revolutionen.

Ny!!: USA:s konstitution och Bill of Rights (England) · Se mer »

Bill of Rights (USA)

George Mason James Madison, USA:s fjärde president. Originaldokumenten finns utställda i National Archives Building i Washington, D.C. Bill of Rights, rättighetsförklaringen, betecknar i USA de första tio tilläggen till landets konstitution och anger bland annat de rättigheter som den enskilda individen har gentemot statsmakterna, såväl den federala som delstatsstyren.

Ny!!: USA:s konstitution och Bill of Rights (USA) · Se mer »

Common law

Common law (alternativt anglosaxisk rätt eller angloamerikansk rätt) är det rättssystem, härstammande från engelsk rätt från medeltiden och framåt, som frigjort sig från den klassiska romerska rätten och lägger stor tonvikt på prejudikat som rättskälla, det vill säga bindande rättsfall som innebär att domstolar av samma och lägre rang är bundna av den principiella regel som ligger till grund för utslaget i domen, enligt principen "lika för lika" och att prejudikat binder, stare decisis.

Ny!!: USA:s konstitution och Common law · Se mer »

Congressional Research Service

Congressional Research Service (CRS) är en amerikansk federal politisk obunden myndighet som vars syfte är att agera tankesmedja exklusivt för USA:s kongress vid frågor om bland annat ekonomisk politik, försvarspolitik, handelspolitik, lagstiftning, offentlig förvaltning, socialpolitik, utrikespolitik och vetenskap.

Ny!!: USA:s konstitution och Congressional Research Service · Se mer »

Connecticut

Connecticut (/kəˈnɛɾɨkət/) är en amerikansk delstat i regionen New England i nordöstra USA.

Ny!!: USA:s konstitution och Connecticut · Se mer »

Cornell University

Cornell University (/kɔːrˈnɛl/) är ett framstående universitet beläget i Ithaca i delstaten New York i USA.

Ny!!: USA:s konstitution och Cornell University · Se mer »

Delaware

Delaware är en amerikansk delstat som ligger på Atlantkusten i regionen Mid-Atlantic i USA.

Ny!!: USA:s konstitution och Delaware · Se mer »

District of Columbia

Alexandria) återlämnades dock till delstaten. District of Columbia (uttal) förkortat D.C. och ibland omnämnt som Columbiadistriktet, är ett federalt distrikt i USA.

Ny!!: USA:s konstitution och District of Columbia · Se mer »

Elektor

Elektor (av lat. ele'ctor, eg. eli'gere, "utplocka, utvälja") kallas en person som av en organisation eller liknande väljs med det enda syftet att representera dem i ett val till en annan organisation.

Ny!!: USA:s konstitution och Elektor · Se mer »

Elektorskollegiet i amerikanska presidentval

''Elektorskollegiet''.

Ny!!: USA:s konstitution och Elektorskollegiet i amerikanska presidentval · Se mer »

Federation

Förbundsstater En federation (efter latin foedus, 'fördrag', 'förbund'), federal stat eller förbundsstat är en sammanslutning av flera självständiga enheter: stater, delstater eller organisationer.

Ny!!: USA:s konstitution och Federation · Se mer »

Franklin D. Roosevelt

Franklin Delano Roosevelt, även känd under initialerna FDR, född 30 januari 1882 i Hyde Park i New York, död 12 april 1945 i Warm Springs i Meriwether County, Georgia, var en amerikansk jurist och politiker (demokrat) som var USA:s 32:a president åren 1933–1945 och en centralgestalt i världshändelserna under den första halvan av 1900-talet.

Ny!!: USA:s konstitution och Franklin D. Roosevelt · Se mer »

Fyllnadsval

Fyllnadsval är speciella val som ska välja någon till en valbar plats som har blivit ledig mellan allmänna val.

Ny!!: USA:s konstitution och Fyllnadsval · Se mer »

Georgia

Georgia är en amerikansk delstat belägen i sydöstra USA.

Ny!!: USA:s konstitution och Georgia · Se mer »

Grundlag

En grundlag, konstitution eller statsförfattning, är en lagsamling som utgör de grundläggande formella normerna i en stat, beslutade av den eller de som innehar den politiska makten.

Ny!!: USA:s konstitution och Grundlag · Se mer »

Inkomstskatt

Inkomstskatt är en skatt som betalas av den som har en beskattningsbar inkomst.

Ny!!: USA:s konstitution och Inkomstskatt · Se mer »

Kapitationsskatt

Kapitationsskatt (även kapitation, huvudskatt eller koppskatt), en skatt som utgår med en summa per person, lika för alla utan hänsyn till förmögenhet eller inkomst, men eventuellt med undantag för personer under en viss ålder.

Ny!!: USA:s konstitution och Kapitationsskatt · Se mer »

Konfederation

En konfederation är en union med bibehållen suveränitet för de ingående parterna.

Ny!!: USA:s konstitution och Konfederation · Se mer »

Konfederationsartiklarna

Konfederationsartiklarna (Articles of Confederation), formellt Artiklarna för konfederation och ständig union (Articles of Confederation and Perpetual Union), var en överenskommelse mellan de 13 grundstaterna som lagligen etablerade Amerikas förenta stater som en konfederation av suveräna stater och var dess första konstitution.

Ny!!: USA:s konstitution och Konfederationsartiklarna · Se mer »

Konstitutionell praxis

Konstitutionell praxis eller konstitutionell sedvanerätt är ett begrepp för den typ av praxis eller sedvänja i tillämpningen av ett lands grundlagar och dess statsskick, som har utvecklats att utan att vara skriven lag, allmänt anses vara del av eller åtminstone jämställd med grundlagens skrivna bestämmelser.

Ny!!: USA:s konstitution och Konstitutionell praxis · Se mer »

Kontinentalkongressen

Den andra kontinentalkongressen röstar om USA:s självständighet. Kontinentalkongressen var den revolutionära församling i de brittiska kolonierna i Nordamerika som fanns från den 5 september 1774 till 1 mars 1781.

Ny!!: USA:s konstitution och Kontinentalkongressen · Se mer »

Magna Charta

Magna Charta (enligt korrekt latin Magna Carta, "det stora fördraget") kallas det avtal som 1215 slöts mellan den engelske kungen Johan utan land, adeln och prästerna.

Ny!!: USA:s konstitution och Magna Charta · Se mer »

Mandatperiod

En mandatperiod, mandattid eller valperiod, är den tidsperiod för vilken ett mandat är giltigt.

Ny!!: USA:s konstitution och Mandatperiod · Se mer »

Maryland

Maryland är en delstat i USA längs dess östkust.

Ny!!: USA:s konstitution och Maryland · Se mer »

Massachusetts

Massachusetts (formellt Commonwealth of Massachusetts, "Samväldet Massachusetts") är en av USA:s delstater som ligger i New England i nordöstra delen av landet.

Ny!!: USA:s konstitution och Massachusetts · Se mer »

Mervärdesskatt

Mervärdesskatt (mervärdeskatt), meromsättningsskatt, mervärdesomsättningsskatt (moms) och omsättningsskatt är konsumtionsskatter, alltså skatter som i sista hand betalas i samband med inköp för konsumtion.

Ny!!: USA:s konstitution och Mervärdesskatt · Se mer »

Milis

En milis är en militär eller paramilitär enhet.

Ny!!: USA:s konstitution och Milis · Se mer »

Ministär

En ministär (av franska: ministère, ministerium) eller ett kabinett (av franska: cabinet) eller ministerråd är det samma som samtliga ministrar i en regering.

Ny!!: USA:s konstitution och Ministär · Se mer »

MP3

MP3, egentligen MPEG-1 Audio Layer III (där 3:an syftar till "Layer III") är en del av standarden MPEG-1, senare vidareutvecklad i MPEG-2.

Ny!!: USA:s konstitution och MP3 · Se mer »

National Archives and Records Administration

National Archives and Records Administration (NARA) är en fristående myndighet inom den verkställande grenen av USA:s federala statsmakt som har i uppdrag att bevara och dokumentera officiella handlingar och historiska dokument samt med att öka allmänhetens tillgång till dessa handlingar, som omfattar National Archive.

Ny!!: USA:s konstitution och National Archives and Records Administration · Se mer »

National Archives Building

National Archives Building är den byggnad i Washington, D.C. som är säte för National Archives and Records Administration (NARA), USA:s nationalarkiv.

Ny!!: USA:s konstitution och National Archives Building · Se mer »

Naturalisation

Naturalisation innebär förvärv av medborgarrätt.

Ny!!: USA:s konstitution och Naturalisation · Se mer »

New Hampshire

New Hampshire är en delstat i nordöstra USA, som ingick i de tretton kolonierna.

Ny!!: USA:s konstitution och New Hampshire · Se mer »

New Jersey

New Jersey är en delstat i nordöstra USA, i den region som kallas Mid-Atlantic.

Ny!!: USA:s konstitution och New Jersey · Se mer »

New York (delstat)

New York (officiellt: State of New York, informellt benämnt: New York State), är en delstat i nordöstra USA vid dess östkust.

Ny!!: USA:s konstitution och New York (delstat) · Se mer »

North Carolina

North Carolina, Nordkarolina, är en delstat i sydöstra USA.

Ny!!: USA:s konstitution och North Carolina · Se mer »

Paragraf

Paragraf (grekiska paragrafe, "i brädden skrivet tecken"), numrerad mindre avdelning av en skrift, en lag, ett kapitel, ett dokument eller liknande.

Ny!!: USA:s konstitution och Paragraf · Se mer »

Pennsylvania

Pennsylvania (ordagrant översatt: "Penns skogsland") är en delstat i Mid-Atlantic-regionen och nordöstra USA.

Ny!!: USA:s konstitution och Pennsylvania · Se mer »

Petition

En petition (latin: petitio) är en begäran eller framställning till en myndighet från enskilda personer eller organisationer.

Ny!!: USA:s konstitution och Petition · Se mer »

Philadelphia

Philadelphia är den största staden i delstaten Pennsylvania, den femte folkrikaste staden i USA, och kärnan i det sjätte största storstadsområdet i landet.

Ny!!: USA:s konstitution och Philadelphia · Se mer »

Preambel

FN-stadgans preambel på engelska. En preambel är en inledning, exempelvis till ett lands konstitution, en internationell traktat eller rättsakt från EU, där lagstiftningens syfte framgår.

Ny!!: USA:s konstitution och Preambel · Se mer »

Presidentval i USA

Presidentens sigill. Presidentval i USA är en form av indirekt val, där elektorer utses utifrån hur väljarna röstar i presidentvalet.

Ny!!: USA:s konstitution och Presidentval i USA · Se mer »

Primärval

Primärval eller nominerande primärval är en metod för politiska partier att genom ett röstningsförfarande nominera och enas bakom en kandidat inför ett kommande val till förtroendeposter.

Ny!!: USA:s konstitution och Primärval · Se mer »

Ratifikation

Ratifikation, eller ratificering, är den process varigenom en stat binder sig rättsligt till en internationell överenskommelse, till exempel ett avtal, ett traktat eller ett fördrag.

Ny!!: USA:s konstitution och Ratifikation · Se mer »

Rättskälla

Med rättskälla avses de skrivna och oskrivna källor som anger rättssystemets uppbyggnad.

Ny!!: USA:s konstitution och Rättskälla · Se mer »

Rhode Island

Rhode Island, officiellt The State of Rhode Island, är en delstat i östra USA med huvudstaden Providence.

Ny!!: USA:s konstitution och Rhode Island · Se mer »

San Marino

San Marino, formellt Republiken San Marino (Repubblica di San Marino), är en republik belägen på Apenninska halvön i södra Europa, helt omsluten av Italien.

Ny!!: USA:s konstitution och San Marino · Se mer »

Sedvanerätt

Sedvanerätt (även jus non scriptum, lex non scripta, oskriven rätt, engelska customary law), är sådan allmän sedvänja som har accepterats som lag inom ett visst område utan att det är bestämt i nedskrivna regler.

Ny!!: USA:s konstitution och Sedvanerätt · Se mer »

Slaveri i USA

En animation som visar när USA:s territorier och stater förbjudit eller tillåtit slaveri, 1789–1861.Nyanser av rött markerar slavstater och -territorier. Nyanser av blått markerar fria stater och territorier. Grått markerar andra länder än USA. Charleston, South Carolina, 1769. abolitionistisk roman från 1852, skriven av Harriet Beecher Stowe. Slaveri i USA var en laglig institution för ägande av mänskliga slavar, främst afrikaner och afroamerikaner, som existerade i USA under 1700- och 1800-talet.

Ny!!: USA:s konstitution och Slaveri i USA · Se mer »

South Carolina

South Carolina, Sydkarolina, är en delstat i sydöstra USA.

Ny!!: USA:s konstitution och South Carolina · Se mer »

Storbritannien

Storbritannien, formellt Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland med kortform Förenade kungariket (United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland,I Storbritannien och dess kronbesittningar har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Storbritanniens officiella namn enligt följande.

Ny!!: USA:s konstitution och Storbritannien · Se mer »

Straffarbete

Straffarbete är en straffrättslig påföljd där den dömde sätts i arbete, numera avskaffad i många länder och ersatt med påföljder som samhällstjänst.

Ny!!: USA:s konstitution och Straffarbete · Se mer »

Sydstaterna

Sydstaterna i mörkrött. Randiga områden räknas in beroende på definition. Sydstaterna såsom de är definierade av den federala myndigheten United States Census Bureau. Förekomst av det dialektala uttrycket ''y'all'', som brukar räknas som typiskt för sydstatsengelska. Sydstaterna (engelska Southern United States eller The South, "Södern") är en benämning på den sydöstra delen av USA.

Ny!!: USA:s konstitution och Sydstaterna · Se mer »

Talet om tillståndet i nationen

Talet om tillståndet i nationen (engelska: State of the Union address, förkortat SOTU) är ett tal av USA:s president.

Ny!!: USA:s konstitution och Talet om tillståndet i nationen · Se mer »

Tjugoförsta tillägget till USA:s konstitution

National Archives. Tjugoförsta tillägget till Förenta Staternas konstitution (engelska: The 21st Amendment) innebar att förbudstiden i USA upphörde 5 december 1933 genom att det artonde tillägget från 1920 upphävdes.

Ny!!: USA:s konstitution och Tjugoförsta tillägget till USA:s konstitution · Se mer »

Tjugofemte tillägget till USA:s konstitution

Tjugofemte tillägget till Förenta staternas konstitution (The 25th Amendment) antogs av kongressen den 6 juli 1965 och trädde i kraft 10 februari 1967 då tillräckligt många delstater ratificerat det.

Ny!!: USA:s konstitution och Tjugofemte tillägget till USA:s konstitution · Se mer »

Union (statsvetenskap)

Union används i statsvetenskapliga sammanhang om sammanslutningar mellan flera stater eller delstater.

Ny!!: USA:s konstitution och Union (statsvetenskap) · Se mer »

United States Government Publishing Office

United States Government Publishing Office (GPO) (Förenta staternas statsmakts publiceringskontor), innan 2014 United States Government Printing Office (Förenta staternas statsmakts tryckerikontor), är en amerikansk federal myndighet som lyder under USA:s kongress.

Ny!!: USA:s konstitution och United States Government Publishing Office · Se mer »

University of Chicago

University of Chicago är ett välkänt högre lärosäte i Chicago i delstaten Illinois i USA.

Ny!!: USA:s konstitution och University of Chicago · Se mer »

USA:s federala statsmakt

USA:s federala statsmakt (United States Government eller Federal Government) är den juridiska person som utgör förbundsrepublikens statsmakt och som i enlighet med USA:s konstitution, enligt maktdelningsprincipen, indelas i tre jämlika grenar som balanserar varandra, syftandes till att förhindra dominans av en annan: den lagstiftande makten (kongressen), den verkställande makten (presidenten) och den dömande makten (federala domstolar).

Ny!!: USA:s konstitution och USA:s federala statsmakt · Se mer »

USA:s högsta domstol

Högsta domstolen (Supreme Court of the United States; även referrerad till förkortning:SCOTUS) är den federala domstol som är den högsta rättsliga instansen i USA.

Ny!!: USA:s konstitution och USA:s högsta domstol · Se mer »

USA:s kongress

USA:s kongress (United States Congress) är USA:s högsta lagstiftande församling med säte i Kapitolium i huvudstaden Washington i Columbiadistriktet.

Ny!!: USA:s konstitution och USA:s kongress · Se mer »

USA:s kongressbibliotek

Lässalen Gammalt vykort med biblioteksbyggnaden avbildad Kongressbiblioteket (Library of Congress) i Washington D.C. betraktas allmänt som USA:s nationalbibliotek, trots att denna ställning inte är lagstiftad.

Ny!!: USA:s konstitution och USA:s kongressbibliotek · Se mer »

USA:s president

USA:s president (formellt President of the United States of America) är landets federala stats- och regeringschef.

Ny!!: USA:s konstitution och USA:s president · Se mer »

USA:s representanthus

USA:s representanthus eller Förenta staternas representanthus (formellt på United States House of Representatives, men informellt ofta kallat för The House) är enligt USA:s konstitution den ena av två kamrar i USA:s kongress, som är landets lagstiftande församling: vilken är en av tre grenar av USA:s federala statsmakt.

Ny!!: USA:s konstitution och USA:s representanthus · Se mer »

USA:s senat

USA:s senat eller Förenta staternas senat (United States Senate) är den ena av två kamrar i USA:s kongress, som är landets federala lagstiftande församling.

Ny!!: USA:s konstitution och USA:s senat · Se mer »

USA:s vicepresident

Vicepresidentens flagga. USA:s vicepresident formellt Vice President of the United States of America är det näst högsta ämbetet i den federala statsmakten i Amerikas förenta stater.

Ny!!: USA:s konstitution och USA:s vicepresident · Se mer »

Virginia

Virginia är en delstat i östra USA, belägen längs med dess östkust.

Ny!!: USA:s konstitution och Virginia · Se mer »

Virginias rättighetsförklaring

Virginias rättighetsförklaring (engelska: Virginia Declaration of Rights) var ett dokument framtaget 1776 i syfte att hävda medfödda mänskliga rättigheter, inklusive rätten till uppror mot "inadekvat" regering.

Ny!!: USA:s konstitution och Virginias rättighetsförklaring · Se mer »

Washington University in St. Louis

Washington University in St.

Ny!!: USA:s konstitution och Washington University in St. Louis · Se mer »

Washington, D.C.

Washington, D.C. är huvudstaden i USA.

Ny!!: USA:s konstitution och Washington, D.C. · Se mer »

York, Pennsylvania

York är en stad i York County i delstaten Pennsylvania, USA med 40 862 invånare (2000).

Ny!!: USA:s konstitution och York, Pennsylvania · Se mer »

12 december

12 december är den 346:e dagen på året i den gregorianska kalendern (347:e under skottår).

Ny!!: USA:s konstitution och 12 december · Se mer »

16:e tillägget till USA:s konstitution

National Archives. Det 16:e tillägget till USA:s konstitution är det tillägg som tillåter Kongressen i USA att införa en federal inkomstskatt.

Ny!!: USA:s konstitution och 16:e tillägget till USA:s konstitution · Se mer »

1787

1787 (MDCCLXXXVII) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Ny!!: USA:s konstitution och 1787 · Se mer »

1788

1788 (MDCCLXXXVIII) var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.

Ny!!: USA:s konstitution och 1788 · Se mer »

1789

1789 (MDCCLXXXIX) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Ny!!: USA:s konstitution och 1789 · Se mer »

1790

1790 (MDCCXC) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Ny!!: USA:s konstitution och 1790 · Se mer »

18 december

18 december är den 352:a dagen på året i den gregorianska kalendern (353:e under skottår).

Ny!!: USA:s konstitution och 18 december · Se mer »

2 januari

2 januari är den 2:a dagen på året i den gregorianska kalendern.

Ny!!: USA:s konstitution och 2 januari · Se mer »

21 juni

21 juni är den 172:a dagen på året i den gregorianska kalendern (173:e under skottår).

Ny!!: USA:s konstitution och 21 juni · Se mer »

21 november

21 november är den 325:e dagen på året i den gregorianska kalendern (326:e under skottår).

Ny!!: USA:s konstitution och 21 november · Se mer »

23 maj

23 maj är den 143:e dagen på året i den gregorianska kalendern (144:e under skottår).

Ny!!: USA:s konstitution och 23 maj · Se mer »

25 juni

25 juni är den 176:e dagen på året i den gregorianska kalendern (177:e under skottår).

Ny!!: USA:s konstitution och 25 juni · Se mer »

26 juli

26 juli är den 207:e dagen på året i den gregorianska kalendern (208:e under skottår).

Ny!!: USA:s konstitution och 26 juli · Se mer »

28 april

28 april är den 118:e dagen på året i den gregorianska kalendern (119:e under skottår).

Ny!!: USA:s konstitution och 28 april · Se mer »

29 maj

29 maj är den 149:e dagen på året i den gregorianska kalendern (150:e under skottår).

Ny!!: USA:s konstitution och 29 maj · Se mer »

6 februari

6 februari är den 37:e dagen på året i den gregorianska kalendern.

Ny!!: USA:s konstitution och 6 februari · Se mer »

7 december

7 december är den 341:a dagen på året i den gregorianska kalendern (342:a under skottår).

Ny!!: USA:s konstitution och 7 december · Se mer »

9 januari

9 januari är den 9:e dagen på året i den gregorianska kalendern.

Ny!!: USA:s konstitution och 9 januari · Se mer »

Omdirigerar här:

Amerikanska konstitutionen, Den amerikanska konstitutionen, Förenta staternas grundlag, Förenta staternas konstitution, Trettonde tillägget till USA:s konstitution, USA:s författning, USA:s grundlag, USAs konstitution, United States Constitution.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »