Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Ladda ner
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Uraliska språk

Index Uraliska språk

jukagiriska språken Världskarta med uraliska språk i blått. Den uraliska språkfamiljen består av ungefär 30 i olika grad besläktade språk, som talas av nästan 25 miljoner människor i huvudsak i Central-, Öst- och Nordeuropa samt i nordvästra Asien.

199 relationer: Ablativ, Ackusativ, Affrikata, Afroasiatiska språk, Agglutinerande språk, Akkalasamiska, Aktivum, Allativ, Altaiska språk, Anatomiska termer för läge, Archangelsk oblast, Artikulationsställe, Asien, Aspekt, Attribut (lingvistik), August Ludwig von Schlözer, Östeuropa, Baltiska språk, Betoning, Björn Collinder, Centraleuropa, Chantien-Mansien, Chantiska, Dental konsonant, Diates, Dravidiska språk, Enaresamiska, Engelska, Entsiska, Erzia, Eskimåisk-aleutiska språk, Estniska, Ethnologue, Etymologi, Eurasiatiska språk, Europa, Finland, Finsk-permiska språk, Finsk-ugriska språk, Finska, Finska språk, Fonem, Frikativa, Genitiv, Genus (språkvetenskap), Georg Stiernhielm, Germanska språk, Godsägare, Gottfried Wilhelm von Leibniz, Grekiska alfabetet, ..., Grundordföljd, Halvvokal, Helsingfors universitet, Historisk lingvistik, Hjälpverb, Imperativ, Imperfekt, Indikativ, Indoeuropeiska språk, Ingriska, Iranska språk, Isolatspråk, Jamalo-Nentsien, Japanska, Jenisej, Johann Georg von Eckhart, Joseph Greenberg, Juha Janhunen, Jukagiriska språk, Kamassiska, Karelen, Karelska, Karpaterna, Kasus, Kemisamiska, Kildinsamiska, Klusil, Kognat (lingvistik), Kolahalvön, Komi (språk), Konditionalis, Kongruens (lingvistik), Konjugation, Koreanska, Kyrilliska alfabetet, Labial konsonant, Lateral, Latin, Latinska alfabetet, Lettland, Liviska, Lokativ, Lulesamiska, Mansiska, Mariska, Matthias Alexander Castrén, Mikael Agricola, Modus, Moksja, Mongolspråk, Mordviner, Morfem, Morfologi (lingvistik), Nasal konsonant, Näverdokument 292, Negation, Nekrolog, Nentser, Nentsien, Nentsiska, Nganasaner, Nganasaniska, Nomen, Nominalfras, Nominativ, Nordeuropa, Nordsamiska, Norge, Nostratiska språk, Numerus, Nya testamentet, Ob, Ob-ugriska språk, Objekt (satsdel), Officiellt språk, Ordstam, Palatal konsonant, Paleosibiriska språk, Passivum, Perfekt, Permiska språk, Person (grammatik), Philip Johan von Strahlenberg, Pitesamiska, Pluralis, Pluskvamperfekt, Postalveolar konsonant, Postposition, Potentialis, Predikat, Räkneord, Retroflex konsonant, Ryska, Ryssland, Rysslands autonoma distrikt, Samiska, Samojeder, Samojediska språk, Sámuel Gyarmathi, Selkupiska, Semantik, Sibirien, Singularis, Skoltsamiska, Slaviska språk, Språk, Språkfamilj, Språkförbund, Språktypologi, Stadieväxling, Subjekt (satsdel), Subjekt–objekt–verb-språk, Subjekt–verb–objekt-språk, Suffix, Svenska, Sverige, Sydsamiska, Tajmyrhalvön, Tajmyrien, Tempus, Tersamiska, Titulärnation, Tremulant (fonetik), Tungusiska språk, Turkiska, Turkspråk, Udmurtiska, Ugriska språk, Umesamiska, Ungerska, Ungrare, Ural-altaiska språk, Uralbergen, Urgermanska, Urindoeuropeiska, Urspråk, Utdött språk, Velar konsonant, Vepsiska, Verb, Vita havet, Vokal, Vokalharmoni, Votiska, William Jones (språkforskare), 1100-talet, 1300, 1525, 1800-talet. Förläng index (149 mer) »

Ablativ

Ablativ (latin ablativus, som utmärker fråntagande) är ett kasus i nominas deklination och räknas som ett yttre lokalkasus.

Ny!!: Uraliska språk och Ablativ · Se mer »

Ackusativ

Ackusativ är i grammatiken det kasus som anger verbets direkta objekt (ackusativobjekt) i en sats.

Ny!!: Uraliska språk och Ackusativ · Se mer »

Affrikata

En affrikata är ett konsonantiskt språkljud som består av två faser: först en ocklusiv fas (som i en klusil) där luftströmmens väg helt stängs av; därefter följer en frikativ fas (som i en frikativa), där luftströmmens väg delvis öppnas upp.

Ny!!: Uraliska språk och Affrikata · Se mer »

Afroasiatiska språk

De afroasiatiska språkens utbredning (gult) Afroasiatiska språk är en språkfamilj som främst hör hemma i sydvästra Asien och norra och östra Afrika.

Ny!!: Uraliska språk och Afroasiatiska språk · Se mer »

Agglutinerande språk

De agglutinerande språken är en undertyp av de syntetiska språken, det vill säga språk där enskilda ord ändrar form för att kunna användas i olika grammatiska sammanhang.

Ny!!: Uraliska språk och Agglutinerande språk · Se mer »

Akkalasamiska

Akkalasamiska är ett uraliskt språk som räknas till den östsamiska gruppen.

Ny!!: Uraliska språk och Akkalasamiska · Se mer »

Aktivum

Aktivum (aktiv diates, aktiv form) är en morfologisk diates (ibland kallat verbgenus), det vill säga en böjningsform hos verb som markerar subjektets roll i satsen.

Ny!!: Uraliska språk och Aktivum · Se mer »

Allativ

Allativ är ett kasus i nominas deklination och det räknas som ett yttre lokalkasus.

Ny!!: Uraliska språk och Allativ · Se mer »

Altaiska språk

Altaiska språk är en omstridd språkfamilj som av vissa lingvister anses innefatta turkspråk, mongolspråk och manchu-tungusspråk, totalt närmare 60 språk talade av omkring 167 miljoner människor.

Ny!!: Uraliska språk och Altaiska språk · Se mer »

Anatomiska termer för läge

Standardiserade anatomiska termer för läge används inom humananatomi och zootomi, eller mer generellt för bilateria (djur med bilateral symmetri), för att beskriva exempelvis organs position och orientering i rummet och i relation till andra delar av kroppen.

Ny!!: Uraliska språk och Anatomiska termer för läge · Se mer »

Archangelsk oblast

Archangelsk oblast är ett oblast i norra Ryssland.

Ny!!: Uraliska språk och Archangelsk oblast · Se mer »

Artikulationsställe

Artikulationsställen kallas de nyckelställen i talapparaten där konsonanta språkljud produceras.

Ny!!: Uraliska språk och Artikulationsställe · Se mer »

Asien

Asien är jordens största och mest folkrika världsdel.

Ny!!: Uraliska språk och Asien · Se mer »

Aspekt

Aspekt är inom grammatiken en böjningskategori av verb som (till exempel genom tillägg av affix eller hjälpverb) anger om ett verbs handling är tillfällig eller upprepad, avslutad eller oavslutad.

Ny!!: Uraliska språk och Aspekt · Se mer »

Attribut (lingvistik)

Attribut har inom grammatiken två funktioner: dels används attribut som bestämningar i fraser, dels som satsdelar.

Ny!!: Uraliska språk och Attribut (lingvistik) · Se mer »

August Ludwig von Schlözer

August Ludwig von Schlözer, född 5 juli 1735 i Gaggstatt, död 9 september 1809 i Göttingen, var en tysk historiker, far till Christian von Schlözer och Dorothea von Rodde-Schlözer, farfar till Kurd von Schlözer.

Ny!!: Uraliska språk och August Ludwig von Schlözer · Se mer »

Östeuropa

realsocialistiska stater med icke-slavisk majoritet samt icke-ortodox majoritet (Baltikum, DDR, Albanien, Ungern)– '''Gul färg''': land som under Kalla kriget hade vänskapsavtal med Sovjetunionen som aldrig varit socialistiskt (Finland)– '''Rosa färg''': ortodoxt land som aldrig varit socialistiskt (Grekland) Index till kartor över östra Europa publicerat 1954 av USA:s armé. Östeuropa omfattar den östra delen av Europa.

Ny!!: Uraliska språk och Östeuropa · Se mer »

Baltiska språk

De baltiska folkstammarnas utbredning kring år 1200, då korsfararna började bli en kraft i Baltikum. Kartan ger sannolikt också en grov bild av utbredning av språk och dialekter vid denna tidpunkt, från nordost till sydväst: Lettgalliska, Seloniska, Semgalliska, Kuriska, Litauiska, Sudoviska, Prusiska Baltiska språk Baltiska språk är en grupp indoeuropeiska språk, talade öster om Östersjön.

Ny!!: Uraliska språk och Baltiska språk · Se mer »

Betoning

Betoning är en språkvetenskaplig term för vilken stavelse man lägger trycket på när man uttalar ett ord.

Ny!!: Uraliska språk och Betoning · Se mer »

Björn Collinder

Erik Alfred Torbjörn "Björn" Collinder,Svensk uppslagsbok, Malmö 1931 född 22 juli 1894 i Sundsvall, död 20 maj 1983 i Wien, var en svensk lingvist och professor i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet 1933–1961.

Ny!!: Uraliska språk och Björn Collinder · Se mer »

Centraleuropa

Centraleuropa, enligt en ''snäv'' (kulturellt och politiskt betingad) och en ''vid'' (kulturellt betingad) definition. '''Snäv definition''' ''(mörkgrönt)'': Tyskland, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Slovenien, Österrike, Liechtenstein och Schweiz. '''Vid definition''' ''(mörkgrönt + ljusgrönt)'': Ovanstående + Baltikum, Kaliningrad oblast, Galizien, Karpato-Ukraina, Bukovina, Transsylvanien, nordvästra Rumänien, Banatet, Vojvodina, Slavonien med Baranja, centrala Kroatien, Istrien, Rijeka, Gorski kotar, norra och östra delen av Friuli-Venezia Giulia (inklusive Trieste), norra delen av Sydtyrolen, Alsace, nordöstra Lorraine samt Luxemburg. Centraleuropa, Mellaneuropa, är en region i mitten av Europa.

Ny!!: Uraliska språk och Centraleuropa · Se mer »

Chantien-Mansien

Chantien-Mansien (ryska: Ханты-Мансийский автономный округ — Югра, Chanty-Mansijskij avtonomnyj okrug - Jugra) är ett autonomt okrug (inom Tiumen oblast) i Uralbergen i Ryssland med en yta på 523 100 km² och cirka 1,6 miljoner invånare.

Ny!!: Uraliska språk och Chantien-Mansien · Se mer »

Chantiska

Chantiska, khanty eller ostjakiska (chantiska: ханты ясаң) är ett språk som tillsammans med ungerska och mansiska utgör den ugriska språkgruppen inom den finsk-ugriska språkfamiljen.

Ny!!: Uraliska språk och Chantiska · Se mer »

Dental konsonant

En dental fon uttalas genom att tungan trycks mot överkäkens framtänder.

Ny!!: Uraliska språk och Dental konsonant · Se mer »

Diates

Diates (eller verbalgenus, verbgenus) är en böjningskategori hos verb.

Ny!!: Uraliska språk och Diates · Se mer »

Dravidiska språk

De dravidiska språkens utbredning. Dravidiska språk är en språkfamilj som omfattar omkring 26 språk som huvudsakligen talas i södra Indien och i Sri Lanka, samt i vissa områden i Pakistan, Nepal, Bangladesh och östra och centrala Indien, och även i delar av Afghanistan och Iran.

Ny!!: Uraliska språk och Dravidiska språk · Se mer »

Enaresamiska

Enaresamiska (inhemskt namn: anarâškielâ) är ett samiskt språk som talas av minst 300 personer, de flesta bosatta i Enare kommun i Finland.

Ny!!: Uraliska språk och Enaresamiska · Se mer »

Engelska

Engelska (English) är ett västgermanskt språk, dock starkt påverkat av bland annat franska och latin.

Ny!!: Uraliska språk och Engelska · Se mer »

Entsiska

Entsiska (tidigare kallat jenisejsamojediska) är ett språk som talas av entserna längs med floden Jenisej i Tajmyrien i norra Ryssland.

Ny!!: Uraliska språk och Entsiska · Se mer »

Erzia

Talad erzia Skylt på erzia vid ett etnografiskt museum Erzya, NE.se.

Ny!!: Uraliska språk och Erzia · Se mer »

Eskimåisk-aleutiska språk

Eskimåisk-aleutiska språk Eskimåisk-aleutiska språk är en språkgrupp som talas i norra Nordamerika, på Aleuterna i Alaska, i Kanada och på Grönland, samt i delar av norra Sibirien.

Ny!!: Uraliska språk och Eskimåisk-aleutiska språk · Se mer »

Estniska

Estniska (eesti keel) är ett finsk-ugriskt språk som talas i Estland, där det är officiellt språk.

Ny!!: Uraliska språk och Estniska · Se mer »

Ethnologue

The Ethnologue: Languages of the World är en översikt över många av världens språk som utges i bokform och på Internet av SIL International (tidigare känt som "Summer Institute of Linguistics").

Ny!!: Uraliska språk och Ethnologue · Se mer »

Etymologi

Etymologi är läran om ords språkhistoriska ursprung, släktskap och utveckling.

Ny!!: Uraliska språk och Etymologi · Se mer »

Eurasiatiska språk

Eurasiatiska språk är en hypotetisk språkfamilj föreslagen av Joseph Greenberg.

Ny!!: Uraliska språk och Eurasiatiska språk · Se mer »

Europa

Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.

Ny!!: Uraliska språk och Europa · Se mer »

Finland

Finland, officiellt Republiken Finland (Suomen tasavalta), är en republik i norra Europa.

Ny!!: Uraliska språk och Finland · Se mer »

Finsk-permiska språk

Finsk-permiska språken. De finsk-permiska språken är en föreslagen uppdelning av de uraliska språken som omfattar de baltiska-finska språken, samiska språken, mordviniska språken, mari språket, permermål och sannolikt ett antal utdöda språk.

Ny!!: Uraliska språk och Finsk-permiska språk · Se mer »

Finsk-ugriska språk

De finsk-ugriska språken. Finsk-ugriska språk är en grupp besläktade språk inom den uraliska språkfamiljen som huvudsakligen talas i skogsbältet från floden Ob och västerut.

Ny!!: Uraliska språk och Finsk-ugriska språk · Se mer »

Finska

Finska (suomen kieli) är ett finsk-ugriskt språk framförallt talat i Finland, där det tillsammans med svenskan är officiellt språk.

Ny!!: Uraliska språk och Finska · Se mer »

Finska språk

Finska språk är en undergrupp av de finsk-ugriska språken, omfattande de språkvarianter som uppkommit ur finskan, nationalspråket i Finland.

Ny!!: Uraliska språk och Finska språk · Se mer »

Fonem

Ett fonem, eller segmentalt fonem, är en betydelseskiljande fon (även kallade språkljud) som formar språket.

Ny!!: Uraliska språk och Fonem · Se mer »

Frikativa

Frikativor (plural av frikativa) är samlingsnamnet för kontinuerliga brusande språkljud.

Ny!!: Uraliska språk och Frikativa · Se mer »

Genitiv

Genitiv är ett grammatiskt kasus, som oftast markerar ägarskap – att ett visst substantiv äger, innehar eller besitter ett annat substantiv.

Ny!!: Uraliska språk och Genitiv · Se mer »

Genus (språkvetenskap)

Genus är inom språkvetenskapen en indelning av ett språks substantiv och pronomen i olika klasser med utgångspunkt från deras inverkan på böjningen av artiklar, adjektiv och verb.

Ny!!: Uraliska språk och Genus (språkvetenskap) · Se mer »

Georg Stiernhielm

Georg Stiernhielm, ursprungligen Göran Olofsson, född 7 augusti 1598 i Vika socken i Dalarna, död 22 april 1672 i Stockholm, var en svensk ämbetsman, språkforskare och skald.

Ny!!: Uraliska språk och Georg Stiernhielm · Se mer »

Germanska språk

Gräns mellan nord- och västgermanska språk. Förenklat språkträd för germanska språk. De germanska språken är en av grenarna i den indoeuropeiska språkfamiljen.

Ny!!: Uraliska språk och Germanska språk · Se mer »

Godsägare

En godsägare är ägaren av ett större jordbruk, som benämns gods.

Ny!!: Uraliska språk och Godsägare · Se mer »

Gottfried Wilhelm von Leibniz

Gottfried Wilhelm von Leibniz, född 1 juli 1646 i Leipzig, död 14 november 1716 i Hannover, var en tysk matematiker, filosof och friherre.

Ny!!: Uraliska språk och Gottfried Wilhelm von Leibniz · Se mer »

Grekiska alfabetet

Det grekiska alfabetet utvecklades omkring 800-talet f.Kr. och används för att i skrift uttrycka det grekiska språket.

Ny!!: Uraliska språk och Grekiska alfabetet · Se mer »

Grundordföljd

Grundordföljd är vilken ordning fraser kommer i en prototypisk huvudsats.

Ny!!: Uraliska språk och Grundordföljd · Se mer »

Halvvokal

Halvvokaler är icke-stavelsebildande vokaler.

Ny!!: Uraliska språk och Halvvokal · Se mer »

Helsingfors universitet

Helsingfors universitet (Helsingin yliopisto), tidigare Kungliga Akademien i Åbo, Kejserliga Akademien i Åbo och Kejserliga Alexander-universitetet i Finland, är med drygt 32 000 studerande det största universitetet i Finland.

Ny!!: Uraliska språk och Helsingfors universitet · Se mer »

Historisk lingvistik

Historisk lingvistik (även historisk språkvetenskap, språkhistoria, diakronisk språkvetenskap, diakron lingvistik, komparativ lingvistik eller jämförande lingvistik) är den gren av lingvistiken som studerar hur språk förändras över tiden.

Ny!!: Uraliska språk och Historisk lingvistik · Se mer »

Hjälpverb

Hjälpverb är en typ av verb som placeras ihop med en verbfras.

Ny!!: Uraliska språk och Hjälpverb · Se mer »

Imperativ

Imperativ är ett verbmodus med vilket man formulerar en uppmaning.

Ny!!: Uraliska språk och Imperativ · Se mer »

Imperfekt

Imperfekt, imperfektum (lat. "oavslutat"), ett tempus för dåtida oavslutade handlingar.

Ny!!: Uraliska språk och Imperfekt · Se mer »

Indikativ

Indikativ är ett modus som i huvudsak används för att uttrycka faktisk information.

Ny!!: Uraliska språk och Indikativ · Se mer »

Indoeuropeiska språk

De indoeuropeiska språken omfattar en familj om flera hundra till olika grad besläktade språk, inklusive de flesta större språken i Europa, många i Sydasien (Indiska halvön), Sydvästasien (Iranska platån) och södra Centralasien, samt i stor utsträckning i Amerika, Australien och på andra håll runt om i världen, dit de spridits från Europa (Engstrand 2019).

Ny!!: Uraliska språk och Indoeuropeiska språk · Se mer »

Ingriska

Ingriska (ižoran keel) är ett östersjöfinskt språk som idag talas av ett hundratal ingrer i Ingermanland.

Ny!!: Uraliska språk och Ingriska · Se mer »

Iranska språk

De iranska språkens historiska spridning ca 170 f.Kr: Sarmatien, Skytien, Baktrien (östiranska språk; orange färg); och Parthien (västiranska språk; i rött) Iranska språk är en språkgrupp inom den indoeuropeiska språkfamiljen med totalt ca 150-200 miljoner talare, främst i sydvästra Asien.

Ny!!: Uraliska språk och Iranska språk · Se mer »

Isolatspråk

Ett isolatspråk är ett enskilt språk som inte har några kända besläktade språk, eller vars förhållande till andra språk är för omstritt för att placera dem i en existerande språkfamilj.

Ny!!: Uraliska språk och Isolatspråk · Se mer »

Jamalo-Nentsien

Jamalo-Nentsien är ett autonomt okrug runt norra Uralbergen i Ryssland med en yta på 750 300 km² och cirka 540 000 invånare.

Ny!!: Uraliska språk och Jamalo-Nentsien · Se mer »

Japanska

Japanska (日本語, nihongo) är det officiella språket i Japan.

Ny!!: Uraliska språk och Japanska · Se mer »

Jenisej

Jenisej (Енисе́й) är en flod i Sibirien i Ryssland.

Ny!!: Uraliska språk och Jenisej · Se mer »

Johann Georg von Eckhart

Johann Georg von Eckhart, (före adlandet Eccard), född 7 september 1664 i Duingen nära Hildesheim, död 9 februari 1730 i Würzburg, var en tysk historiker och filolog.

Ny!!: Uraliska språk och Johann Georg von Eckhart · Se mer »

Joseph Greenberg

Joseph Harold Greenberg, född 28 maj 1915 i Brooklyn, New York, död 7 maj 2001 i Stanford, Kalifornien, var en framstående men också kontroversiell lingvist.

Ny!!: Uraliska språk och Joseph Greenberg · Se mer »

Juha Janhunen

Juha Antero Janhunen, född 12 februari 1952 i Björneborg, är en finländsk lingvist.

Ny!!: Uraliska språk och Juha Janhunen · Se mer »

Jukagiriska språk

Jukagiriska Jukagiriska är ett språk eller en familj av besläktade språk som talas i östra Sibirien.

Ny!!: Uraliska språk och Jukagiriska språk · Se mer »

Kamassiska

Kamassiska är ett numera utdött språk inom den södra samojediska språkgruppen.

Ny!!: Uraliska språk och Kamassiska · Se mer »

Karelen

Östkarelen och Västkarelen med gränserna från 1939 och 1940/1947. Områdena kallas även ryska Karelen respektive finska Karelen. Finska Karelen kan delas upp i Norra Karelen och Södra Karelen. Östkarelen (som även kallas Fjärrkarelen) kan delas upp i Vita Karelen (även kallat Vitahavskarelen) och Olonets-Karelen (oftast enbart Olonets eller Aunus). Ladogakarelen och Karelska näset påverkades av att gränserna drogs om under andra världskriget. Karelska dräkten av Pehr Hilleström, 1782-1810. Karelens flagga mellan 1920 och 1922 samt mellan 1941 och 1944. Karelen (historiskt Kirjalaland, karelska och finska: Karjala; ryska: Карелия, Karelija; latin: Carelia) är ett landområde som ligger inom Finlands och Rysslands gränser och är hemland för karelerna.

Ny!!: Uraliska språk och Karelen · Se mer »

Karelska

Engelskspråkig karta över karelskans dialekter före andra världskriget. Karelska (karjalan kieli) är ett östersjöfinskt språk inom den uraliska språkfamiljen.

Ny!!: Uraliska språk och Karelska · Se mer »

Karpaterna

Karpaterna är en bergskedja i centrala och sydöstra Europa.

Ny!!: Uraliska språk och Karpaterna · Se mer »

Kasus

Kasus är en grammatisk kategori för nomen (eller nominalfraser), som markerar dessas funktion i satsen.

Ny!!: Uraliska språk och Kasus · Se mer »

Kemisamiska

Karta över Kemi lappmark, ritad av Göran Wahlenberg i början av 1800-talet. Kemisamiska var ett uraliskt språk som talades i området kring Kemi älv och dess biflöden.

Ny!!: Uraliska språk och Kemisamiska · Se mer »

Kildinsamiska

samiska språk, med kildinsamiskan markerad som nummer 8 Det kildinsamiska alfabetet från 1930-talet. Kildinsamiska (Са̄мь кӣлл eller Кӣллт са̄мь кӣлл) är ett uralskt språk från den samiska gruppen som talas i Ryssland.

Ny!!: Uraliska språk och Kildinsamiska · Se mer »

Klusil

Klusiler (explosiva konsonantljud) är samlingsnamnet på foner som produceras genom att luftvägen obstrueras med tungans eller läpparnas hjälp, varpå ett lufttryck byggs upp i munhålan och halsen (ocklusionsfasen).

Ny!!: Uraliska språk och Klusil · Se mer »

Kognat (lingvistik)

Kognat (även släktord) är en beteckning för ord som har gemensamt ursprung eller etymologi.

Ny!!: Uraliska språk och Kognat (lingvistik) · Se mer »

Kolahalvön

Lokaliseringskarta över Kolahalvön i Barents hav. Ryska Murmansk oblast på Kolahalvön Vy över staden Kandalaksja. Kolahalvön (ryska: Кольский полуостров, Kolskij poluostrov; kildinsamiska: Куэлнэгк нёаррк, Kuelnegk njoarrk) är en halvö i nordvästra Ryssland, belägen mellan Barents hav och Vita havet.

Ny!!: Uraliska språk och Kolahalvön · Se mer »

Komi (språk)

Komi (коми кыв) är ett finsk-ugriskt språk tillhörande den permiska delen av den finsk-permiska grenen.

Ny!!: Uraliska språk och Komi (språk) · Se mer »

Konditionalis

Konditionalis är ett modus hos verben i vissa språk, till exempel franska.

Ny!!: Uraliska språk och Konditionalis · Se mer »

Kongruens (lingvistik)

Kongruens syftar på samstämmigheten eller variationen mellan olika relaterade ord.

Ny!!: Uraliska språk och Kongruens (lingvistik) · Se mer »

Konjugation

Konjugationer grupper av ett språks verb, som urskiljs av grammatiker för att få överblick över verbböjningssystemet.

Ny!!: Uraliska språk och Konjugation · Se mer »

Koreanska

Koreanska är ett språk som talas av 78 miljoner människor, som officiellt språk i Nord- och Sydkorea, men även av minoriteter i nordöstra Kina, Japan, de centralasiatiska republikerna i Ryssland och USA (se även koreaner).

Ny!!: Uraliska språk och Koreanska · Se mer »

Kyrilliska alfabetet

Länder där kyrilliska alfabetet används i de officiella språken. Det kyrilliska alfabetet eller azbuka (efter det gamla namnet på de två första bokstäverna) är en grupp av alfabet som används för att skriva åtta slaviska språk (ryska, belarusiska, bulgariska, makedonska, serbiska, bosniska, ukrainska och montenegrinska) och flera icke-slaviska språk främst i före detta Sovjetunionen (bland annat kazakiska, uzbekiska, kirgiziska, mongoliska, tadzjikiska, turkmeniska, tjetjenska och kildinsamiska).

Ny!!: Uraliska språk och Kyrilliska alfabetet · Se mer »

Labial konsonant

Labiala konsonanter är samlingsnamnet för de konsonanter som artikuleras vid läpparna.

Ny!!: Uraliska språk och Labial konsonant · Se mer »

Lateral

En lateral är inom fonetiken en konsonant som bildas genom att luften strömmar fram på båda sidor om tungan.

Ny!!: Uraliska språk och Lateral · Se mer »

Latin

Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.

Ny!!: Uraliska språk och Latin · Se mer »

Latinska alfabetet

Världskarta som visar var det latinska alfabetet används helt (mörkgrönt) eller delvis (limegrönt). Det latinska alfabetet är ett alfabet, ursprungligen anpassat för latinet, som har spridits till många andra språk, och som har blivit det vanligaste alfabetet i världen.

Ny!!: Uraliska språk och Latinska alfabetet · Se mer »

Lettland

Lettland (Latvija), officiellt Republiken Lettland (Latvijas Republika), är en republik i Baltikum i Nordeuropa med kust mot Östersjön och gräns mot Estland, Ryssland, Belarus och Litauen.

Ny!!: Uraliska språk och Lettland · Se mer »

Liviska

Wollmar Yxkull härstammade från orten Ikšķile, vilket är liviska för ''en by''. Liviska är ett östersjöfinskt språk som talas av liver i västra Lettland.

Ny!!: Uraliska språk och Liviska · Se mer »

Lokativ

Lokativ är ett kasus som i sig uttrycker läge eller som förekommer tillsammans med lägesprepositioner.

Ny!!: Uraliska språk och Lokativ · Se mer »

Lulesamiska

coronaviruset i Norge. Lulesamiska (inhemskt namn: julevsámegiella) är ett finsk-ugriskt, samiskt språk.

Ny!!: Uraliska språk och Lulesamiska · Se mer »

Mansiska

Mansiska, mansi eller voguliska (mansiska: мāньси лāтыӈ) är ett språk som tillsammans med ungerska och chantiska utgör den ugriska språkgruppen inom den finsk-ugriska språkfamiljen.

Ny!!: Uraliska språk och Mansiska · Se mer »

Mariska

Mariska eller mari, förr kallat tjeremissiska, är ett språk som tillhör den finsk-ugriska språkfamiljen.

Ny!!: Uraliska språk och Mariska · Se mer »

Matthias Alexander Castrén

Matthias Alexander Castrén, född 2 december 1813 i Tervola, Finland, död 7 maj 1852 i Helsingfors, betydande finländsk lingvist och resenär.

Ny!!: Uraliska språk och Matthias Alexander Castrén · Se mer »

Mikael Agricola

Mikael Olofsson Agricola, född cirka 1507 i Torsby i Pernå socken i östra Nyland, död 9 april 1557 i Nykyrka socken nära Viborg, var reformator för Finland, biskop i Åbo stift samt rektor för Åbo skola.

Ny!!: Uraliska språk och Mikael Agricola · Se mer »

Modus

Modus (pl. modi eller modus), av latinets modus, m, 'mått', 'sätt', är inom språkvetenskap en böjningskategori hos verb som uttrycker modalitet.

Ny!!: Uraliska språk och Modus · Se mer »

Moksja

Moksja, ibland mokša, (мокшень кяль) är ett finsk-ugriskt språk tillhörande den volgafinska grenen som talas av ungefär personer i den autonoma republiken Mordvinien i Ryssland, där det är officiellt språk.

Ny!!: Uraliska språk och Moksja · Se mer »

Mongolspråk

Mongolspråk är en språkfamilj inom den altaiska språkfamiljen talad främst i Centralasien.

Ny!!: Uraliska språk och Mongolspråk · Se mer »

Mordviner

Mordvinernas historiska bosättningsområde i brunt Erzya-kvinnor från Penza Oblast iklädda traditionella dräkter Moksja-flickor iklädda traditionella dräkter Mordviner är ett finsk-ugriskt folk bosatt mellan Volga och Oka.

Ny!!: Uraliska språk och Mordviner · Se mer »

Morfem

Ett morfem eller ordled är den minsta betydelsebärande enheten i ett språk.

Ny!!: Uraliska språk och Morfem · Se mer »

Morfologi (lingvistik)

Morfologi eller formlära är den del av lingvistiken som studerar ordens struktur, deras former och bildning.

Ny!!: Uraliska språk och Morfologi (lingvistik) · Se mer »

Nasal konsonant

Nasaler är samlingsnamnet på konsonanter som produceras genom att vägen till näshålan öppnas.

Ny!!: Uraliska språk och Nasal konsonant · Se mer »

Näverdokument 292

Näverdokument 292 Avritning Näverdokument 292 är det äldsta kända dokumentet skrivet på ett språk inom den finsk-permiska språkfamiljen.

Ny!!: Uraliska språk och Näverdokument 292 · Se mer »

Negation

Negation är i logiken ett förnekande av en sats på ett sådant sätt att, om satsen A är sann, så är icke-A falsk och om A är falsk, så är icke-A sann.

Ny!!: Uraliska språk och Negation · Se mer »

Nekrolog

Nekrolog är ett grekiskt ord som kommer av nekros i betydelsen död, avliden, och logos i betydelsen lära, ord, förteckning.

Ny!!: Uraliska språk och Nekrolog · Se mer »

Nentser

Nentsisk familj i sitt tält Nentser (nentsiska: ненэй ненэче, nenəj nenəče, ryska: ненцы, nentsy) eller juraksamojeder är ett folk med trettio- till fyrtiotusen personer som lever i ryska Nentsien.

Ny!!: Uraliska språk och Nentser · Se mer »

Nentsien

Nentsien (ryska: Ненеция; nentsiska: Ненёцие) är ett autonomt okrug i norra Ryssland med en yta på 176 700 km² och lite mer än 40 000 invånare.

Ny!!: Uraliska språk och Nentsien · Se mer »

Nentsiska

Nentsiska (äldre benämningar jurakiska och juraksamojediska) är en sammanfattande term för de två närbesläktade, men inbördes föga begripliga, dialektgrupperna tundranentsiska och skogsnentsiska.

Ny!!: Uraliska språk och Nentsiska · Se mer »

Nganasaner

Nganasaner, tidigare kallade tavgisamojeder, är en folkgrupp som traditionellt har bott på den lägre delen av Tajmyrhalvön.

Ny!!: Uraliska språk och Nganasaner · Se mer »

Nganasaniska

Nganasaniska (äldre benämning tavgisamojediska) är ett samojediskt språk inom den större familjen uraliska språk.

Ny!!: Uraliska språk och Nganasaniska · Se mer »

Nomen

Nomen (från latin nomen, ”namn”; plural: nomina eller nomenSvenska Akademiens ordbok, artikeln ”Nomen”.) är en term som i modern grammatisk analys används som överordnad term (hyperonym) för flera ordklasser med liknande egenskaper.

Ny!!: Uraliska språk och Nomen · Se mer »

Nominalfras

En nominalfras (ibland förkortat NP efter engelskans noun phrase eller NF på svenska) är inom grammatiken en fras, det vill säga en del av en sats, som syntaktiskt fungerar som ett substantiv (ett nomen).

Ny!!: Uraliska språk och Nominalfras · Se mer »

Nominativ

Nominativ är det kasus som anger subjektet i en sats.

Ny!!: Uraliska språk och Nominativ · Se mer »

Nordeuropa

Karta som avgränsar Nordeuropa. Baltiska språk (Lettland, Litauen) Nordeuropa är den del av Europa som anses ligga norr om Centraleuropa.

Ny!!: Uraliska språk och Nordeuropa · Se mer »

Nordsamiska

Karta över de samiska språkens utbredning, där nordsamiska är nummer 5 på kartan. Mörkare gult markerar kommuner där samiska som språk har officiell status. Nordsamiska (inhemskt namn: davvisámegiella) är ett finsk-ugriskt språk, talat i Norge, Sverige, Finland och mindre delar av nordvästra Kolahalvön i Ryssland.

Ny!!: Uraliska språk och Nordsamiska · Se mer »

Norge

Karta över Norge Norge (Norge (bokmål) eller Noreg (nynorska); Norga; Vuodna; Nöörje), formellt Konungariket Norge, är en konstitutionell monarki i norra Europa, väster om Sverige på Skandinaviska halvön.

Ny!!: Uraliska språk och Norge · Se mer »

Nostratiska språk

Nostratiska språk är en hypotetisk "superfamilj" omfattande flera olika språkfamiljer, däribland den indoeuropeiska.

Ny!!: Uraliska språk och Nostratiska språk · Se mer »

Numerus

Numerus (ung. antalsform) är en grammatisk böjningskategori.

Ny!!: Uraliska språk och Numerus · Se mer »

Nya testamentet

Inledningen till Markusevangeliet, Codex Rossanensis (cirka 500-talet). Nya testamentet eller Nya Testamentet, ofta förkortat NT, är en samling skrifter som utgör andra delen av den kristna Bibeln.

Ny!!: Uraliska språk och Nya testamentet · Se mer »

Ob

Ob (Обь) är en flod i västra Sibirien i Ryssland.

Ny!!: Uraliska språk och Ob · Se mer »

Ob-ugriska språk

De ob-ugriska språken, mansiska och chantiska, utgör jämte ungerskan den ugriska gruppen av de finsk-ugriska språken, som i sin tur utgör den uraliska språkfamiljen tillsammans med de samojediska språken.

Ny!!: Uraliska språk och Ob-ugriska språk · Se mer »

Objekt (satsdel)

Objekt är ett satsled som fungerar som bestämning till transitiva verb.

Ny!!: Uraliska språk och Objekt (satsdel) · Se mer »

Officiellt språk

Ett officiellt språk är ett språk som specifikt anges vara ett sådant i länders, delstaters eller i andra områdens konstitutioner eller lagar.

Ny!!: Uraliska språk och Officiellt språk · Se mer »

Ordstam

En ordstam är den grundläggande del av ett ord till vilket ett affix kan fogas för att fylla olika syntaktiska funktioner.

Ny!!: Uraliska språk och Ordstam · Se mer »

Palatal konsonant

En palatal fon uttalas genom att tungan trycks mot gommen.

Ny!!: Uraliska språk och Palatal konsonant · Se mer »

Paleosibiriska språk

Paleosibiriska språk, även paleoasiatiska språk eller hyperboreiska språk, är ett samlingsnamn på ett flertal språk i nordöstra Asien som inte ingår i några större språkfamiljer.

Ny!!: Uraliska språk och Paleosibiriska språk · Se mer »

Passivum

Passivum (passiv diates, passiv form) är en morfologisk diates (ibland kallat verbgenus), det vill säga en böjningsform hos verb som markerar subjektets roll i satsen.

Ny!!: Uraliska språk och Passivum · Se mer »

Perfekt

Perfekt är en verbkonstruktion i många av världens språk.

Ny!!: Uraliska språk och Perfekt · Se mer »

Permiska språk

Permiska språk är en språkgrupp inom de finsk-ugriska språken, som i sin tur tillhör de uraliska språken.

Ny!!: Uraliska språk och Permiska språk · Se mer »

Person (grammatik)

Inom lingvistiken används person för att beskriva vilken roll ett givet nomen spelar i en sats, till exempel huruvida nomenet utpekar talaren, den tilltalade, det omtalade eller någon annan roll.

Ny!!: Uraliska språk och Person (grammatik) · Se mer »

Philip Johan von Strahlenberg

Philip Johan von Strahlenberg (Stralenberg), född Philip Johan Tabbert i oktober 1676 i Stralsund i Svenska Pommern, död 2 september 1747 på Fröllinge i Getinge församling, Hallands län, var en svensk officer och kartograf av pommersk härkomst.

Ny!!: Uraliska språk och Philip Johan von Strahlenberg · Se mer »

Pitesamiska

Pitesamisk-svensk ordbok från 2016 Pitesamiska eller arjeplogssamiska (inhemskt namn: bidumsámegiella) är en västsamisk varietet av samiska.

Ny!!: Uraliska språk och Pitesamiska · Se mer »

Pluralis

Pluralis eller plural (flertal) är ett numerus som betecknar flertal.

Ny!!: Uraliska språk och Pluralis · Se mer »

Pluskvamperfekt

Pluskvamperfekt (lat. plusquam perfectum) är en tempusform som visar att en händelse ägde rum före en annan händelse i det förflutna.

Ny!!: Uraliska språk och Pluskvamperfekt · Se mer »

Postalveolar konsonant

En postalveolar fon uttalas genom att tungspetsen ligger nära tandvallen, det vill säga området mellan tandköttet och gommen.

Ny!!: Uraliska språk och Postalveolar konsonant · Se mer »

Postposition

En postposition är en typ av adposition, ett grammatiskt ord som uttrycker någon sorts relation mellan en nominalfras och en annan del av satsen.

Ny!!: Uraliska språk och Postposition · Se mer »

Potentialis

Potentialis är ett modus som uttrycker möjlighet eller sannolikhet.

Ny!!: Uraliska språk och Potentialis · Se mer »

Predikat

Predikat är en satsdel som normalt utgörs av eller innehåller satsens finita verb, till exempel fiskade i Erik fiskade.

Ny!!: Uraliska språk och Predikat · Se mer »

Räkneord

Räkneord är en av ordklasserna som anger antal eller plats i ordningsföljd.

Ny!!: Uraliska språk och Räkneord · Se mer »

Retroflex konsonant

En retroflex (även supradental eller postalveolarNationalencyklopedin,, 4 mars 2009, uppslagsord: supradental) är en konsonant som uttalas genom att tungan dras bakåt och tungspetsen trycks mot gommen.

Ny!!: Uraliska språk och Retroflex konsonant · Se mer »

Ryska

Ryska (ryska: русский язык, russkij jazyk) är ett östslaviskt språk och det största av de slaviska språken.

Ny!!: Uraliska språk och Ryska · Se mer »

Ryssland

Ryssland (Rossija), formellt Ryska federationen (Rossijskaja Federatsija), är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela Nordasien.

Ny!!: Uraliska språk och Ryssland · Se mer »

Rysslands autonoma distrikt

Ryssland har ett antal autonoma distrikt eller okrug, och dessa har ett visst självstyre.

Ny!!: Uraliska språk och Rysslands autonoma distrikt · Se mer »

Samiska

Samiska (lulesamiska, pitesamiska och sámegiella; kildinsamiska: са̄мь кӣлл, sāmʹ kīll; sydsamiska: saemiengïele; sämikielâ; sääʹmǩiõll; umesamiska: sámiengiälla; tersamiska: са̄мькӣлл, saa´mekiill) är en grupp av flera språkvarieteter som hör till den finsk-ugriska språkgruppen.

Ny!!: Uraliska språk och Samiska · Se mer »

Samojeder

nentsisk familj. Samojeder är en samlingsbenämning för de folkgrupper som lever i området från Vita havet och österut till floderna Ob och Jenisej och talar samojediska språk.

Ny!!: Uraliska språk och Samojeder · Se mer »

Samojediska språk

Samojediska språk är i likhet med de finsk-ugriska språken en undergrupp till den uraliska språkfamiljen.

Ny!!: Uraliska språk och Samojediska språk · Se mer »

Sámuel Gyarmathi

Sámuel Gyarmathi, född 15 juli 1751 i Kolozsvár, död 4 mars 1830, ungersk språkforskare.

Ny!!: Uraliska språk och Sámuel Gyarmathi · Se mer »

Selkupiska

Selkupiska (tidigare kallat ostjaksamojediska) är ett samojediskt språk som talas i västra Sibirien, mestadels mellan floderna Ob och Jenisej, i Ryssland Helimski, "Selkup", i Abondolo 1998, s. 548 av under 2000 personer som tillhör folket selkuper.

Ny!!: Uraliska språk och Selkupiska · Se mer »

Semantik

Semantik (av grekiska sema, "tecken") avser det vetenskapliga studiet av språklig betydelse eller studiet av teckensystems innebörd och tolkning.

Ny!!: Uraliska språk och Semantik · Se mer »

Sibirien

Sibirien (ryska: Сибирь, Sibirʹ) är ett vidsträckt geografiskt område som utgör större delen av norra Asien.

Ny!!: Uraliska språk och Sibirien · Se mer »

Singularis

Singularis (ental) är ett numerus som betecknar ental.

Ny!!: Uraliska språk och Singularis · Se mer »

Skoltsamiska

Tvåspråkig skylt på finska och skoltsamiska i Sevettijärvi. Skoltsamiska (inhemskt namn: nuõrttsääʹmǩiõll) är ett östsamiskt språk.

Ny!!: Uraliska språk och Skoltsamiska · Se mer »

Slaviska språk

Karta över de slaviska språkens utbredning (länders namn på tyska) De slaviska språken tillhör satemspråken, en av två huvudgrenar inom den indoeuropeiska språkfamiljen.

Ny!!: Uraliska språk och Slaviska språk · Se mer »

Språk

Primära hörselcortex Språk, eller tungomål, är ett hjälpmedel som används i kontakten emellan oss människor och som ofta är beroende av infrakommunikativa system som kinesik, kroppsspråk, för att bilda ett fullt fungerande kommunikationssystem.

Ny!!: Uraliska språk och Språk · Se mer »

Språkfamilj

Fördelning av stora språkfamiljer. En språkfamilj är en grupp enskilda språk som är genetiskt besläktade, det vill säga som har utvecklats ifrån ett äldre, gemensamt språkstadium.

Ny!!: Uraliska språk och Språkfamilj · Se mer »

Språkförbund

Språkförbund eller sprachbund är ett begrepp inom språkvetenskap som beskriver fenomenet av en grupp språk som har utvecklat likheter på grund av att de talas i nära geografisk anslutning till varandra; ofta är också talarna flerspråkiga.

Ny!!: Uraliska språk och Språkförbund · Se mer »

Språktypologi

Språktypologi eller lingvistisk typologi är ett område inom lingvistiken som grupperar enskilda språk utefter deras uppbyggnad.

Ny!!: Uraliska språk och Språktypologi · Se mer »

Stadieväxling

Stadieväxling är en form av konsonantmutation, där konsonanter växlar mellan olika "stadier" eller "karaktärer".

Ny!!: Uraliska språk och Stadieväxling · Se mer »

Subjekt (satsdel)

Subjekt är ett nominalt satsled som tillsammans med predikatet utgör kärnan i en sats.

Ny!!: Uraliska språk och Subjekt (satsdel) · Se mer »

Subjekt–objekt–verb-språk

Ett subjekt–objekt–verb-språk (SOV-språk) är inom lingvistiken ett språk som har en grundordföljd där subjektet (S) står först i satser, följt av objektet (O) och sedan (predikats-)verbet (V).

Ny!!: Uraliska språk och Subjekt–objekt–verb-språk · Se mer »

Subjekt–verb–objekt-språk

Ett subjekt–verb–objekt-språk (SVO-språk) är inom lingvistiken ett språk som har en grundordföljd där subjektet (S) står först i satser, följt av (predikats-)verbet (V) och sedan objektetet (O).

Ny!!: Uraliska språk och Subjekt–verb–objekt-språk · Se mer »

Suffix

Suffix (även postfix eller ändelse) är en betydelsebärande orddel (morfem) som placeras efter rotmorfemet, (eller i sammansatta ord rotmorfemen), men som i sig själv inte kan utgöra ett självständigt ord.

Ny!!: Uraliska språk och Suffix · Se mer »

Svenska

Svenska är ett östnordiskt språk som talas av ungefär tio miljoner personer, främst i Sverige där språket har en dominant ställning som huvudspråk, men även som det ena nationalspråket i Finland och som enda officiella språk på Åland.

Ny!!: Uraliska språk och Svenska · Se mer »

Sverige

Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.

Ny!!: Uraliska språk och Sverige · Se mer »

Sydsamiska

Sydsamiska är nummer 1 på den här kartan. Sydsamiska (inhemskt namn: åarjelsaemien gïele) är ett samiskt språk som talas av sydsamer.

Ny!!: Uraliska språk och Sydsamiska · Se mer »

Tajmyrhalvön

Tajmyrhalvön vid Karahavet och Laptevhavet. Tajmyrhalvön (Таймыр (Таймырский полуостров): Tajmyr (Tajmyrskij poluostrov)) är en halvö i norra Ryssland med en area på 400 000 km².

Ny!!: Uraliska språk och Tajmyrhalvön · Se mer »

Tajmyrien

Tajmyrien eller Tajmyr är ett tidigare autonomt okrug (distrikt) i norra Ryssland.

Ny!!: Uraliska språk och Tajmyrien · Se mer »

Tempus

Tempus handlar om att beskriva händelser i förhållande till tid. Tempus (latin för "tid") anges hur satsens aktion förhåller sig tidsligt till talögonblicket.

Ny!!: Uraliska språk och Tempus · Se mer »

Tersamiska

Karta över samiska språk. Tersamiskan är nummer 9 Tersamiska är det östligaste av de samiska språken.

Ny!!: Uraliska språk och Tersamiska · Se mer »

Titulärnation

Titulärnation är den etniska grupp som ger namn åt ett politiskt avgränsat område, vare sig detta område är en suverän stat, eller en delstat eller annat icke‑suveränt område inom en suverän stat.

Ny!!: Uraliska språk och Titulärnation · Se mer »

Tremulant (fonetik)

Tremulanter (även vibranter) är samlingsnamnet på foner som produceras genom att artikulationsområdet vibrerar.

Ny!!: Uraliska språk och Tremulant (fonetik) · Se mer »

Tungusiska språk

Tungusiska språks utbredning, här indelade i nordtungusiska, sydosttungusiska och sydvästtungusiska. Tungusiska språk är en språkgrupp utbredd främst i Sibirien och norra Kina.

Ny!!: Uraliska språk och Tungusiska språk · Se mer »

Turkiska

Turkiska (Türkçe) eller turkietturkiska är ett turkspråk vars ursprungsområde är Centralasien.

Ny!!: Uraliska språk och Turkiska · Se mer »

Turkspråk

Autonoma områden med ett officiellt turkspråk Turkspråk är en språkfamilj som talas totalt av cirka 150 miljoner människor.

Ny!!: Uraliska språk och Turkspråk · Se mer »

Udmurtiska

Udmurtiska (удмурт кыл, udmurt kyl), tidigare kallat votjakiska, är ett finsk-ugriskt (permiskt) språk som talas i Ryssland, särskilt av udmurterna i den autonoma republiken Udmurtien, där det är officiellt språk tillsammans med ryska.

Ny!!: Uraliska språk och Udmurtiska · Se mer »

Ugriska språk

Ugriska språk är en av huvudgrenarna inom den finsk-ugriska delen av den uraliska språkfamiljen.

Ny!!: Uraliska språk och Ugriska språk · Se mer »

Umesamiska

Karta över samiskans utbredning. Det umesamiska språkområdet är nummer 2 på kartan. Umesamiska (inhemskt namn: ubmejesámiengiälla) är ett västsamiskt språk som talas av ett fåtal personer i Arvidsjaurs kommun, Malå kommun, sydöstra delen av Arjeplogs kommun, norra Tärna och Sorsele kommun i Sverige samt angränsande delar av Rana kommun i Norge.

Ny!!: Uraliska språk och Umesamiska · Se mer »

Ungerska

Ungerska (magyar nyelv) är ett finsk-ugriskt språk som framför allt talas i Ungern, där det är officiellt språk.

Ny!!: Uraliska språk och Ungerska · Se mer »

Ungrare

Ungrare (magyarok) är ett folkslag som främst bor i dagens Ungern samt i dess grannländer.

Ny!!: Uraliska språk och Ungrare · Se mer »

Ural-altaiska språk

Uralaltaiska språk är en idag övergiven hypotes om en språkfamilj som binder samman uraliska och altaiska språk.

Ny!!: Uraliska språk och Ural-altaiska språk · Se mer »

Uralbergen

Landskapet i den nordliga delen av Uralbergen. Uralbergen är en cirka 2 500 kilometer lång bergskedja i Ryssland.

Ny!!: Uraliska språk och Uralbergen · Se mer »

Urgermanska

Rekonstruerad utbredning av urgermanskan 500 f.Kr. baserad på arkeologiska indikationer på kulturella likheter inom Nordisk bronsålderskultur (rött) och Jastorfkulturen (magenta). Urgermanska är ett rekonstruerat språk sammansatt utifrån de germanska språkens äldsta skriftligt belagda former.

Ny!!: Uraliska språk och Urgermanska · Se mer »

Urindoeuropeiska

Urindoeuropeiska, protoindoeuropeiska (PIE) eller det indoeuropeiska urspråket kallas det urspråk som med varierande grad av säkerhet kan rekonstrueras utifrån lagar om fonetiska förändringar bland de indoeuropeiska språken.

Ny!!: Uraliska språk och Urindoeuropeiska · Se mer »

Urspråk

datum.

Ny!!: Uraliska språk och Urspråk · Se mer »

Utdött språk

Utdöda språk eller döda språk är språk som varit ett folkspråk men inte längre har några modersmålstalare.

Ny!!: Uraliska språk och Utdött språk · Se mer »

Velar konsonant

En velar fon uttalas genom att tungryggen trycks mot den mjuka gommen.

Ny!!: Uraliska språk och Velar konsonant · Se mer »

Vepsiska

Vepsiska Vepsiska (Petrozavodsk) Vepsisk abc-bokVepsiska (vepsän kelʼ) är ett östersjöfinskt språk som talas av folkgruppen vepser.

Ny!!: Uraliska språk och Vepsiska · Se mer »

Verb

Verb (av lat. verbum, ord) är en ordklass som innehåller ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande.

Ny!!: Uraliska språk och Verb · Se mer »

Vita havet

Vita havet (Бе́лое мо́ре, Beloje more) är en vik i nordvästra Ryssland från Barents hav, belägen mellan Kolahalvön och Kaninhalvön.

Ny!!: Uraliska språk och Vita havet · Se mer »

Vokal

En vokal är ett språkljud som bildas utan förträngning eller avspärrning i de delar av talapparaten som är ovanför glottis.

Ny!!: Uraliska språk och Vokal · Se mer »

Vokalharmoni

Vokalharmoni är en morfofonologisk process inom språkvetenskapen som syftar till att låta alla vokaler i ett ord överensstämma med varandra i uttalskarakteristika.

Ny!!: Uraliska språk och Vokalharmoni · Se mer »

Votiska

Votiska (vađđa ceeli) är ett finsk-ugriskt språk i den östersjöfinska gruppen som talas av ungefär 15 voter i två byar i Ingermanland (Krakolje och Luzjitsij i distriktet Kingisepp).

Ny!!: Uraliska språk och Votiska · Se mer »

William Jones (språkforskare)

Sir William Jones, född den 28 september 1746 i London, död den 27 april 1794 i Calcutta, i sin samtid känd som "Oriental" Jones, var en engelsk orientalist.

Ny!!: Uraliska språk och William Jones (språkforskare) · Se mer »

1100-talet

Ett '''arabiskt manuskript''' med en illustration föreställande Aristoteles. Arabisk litteratur, bland annat texter ur klassiska grekiska verk, översätts till latin och vitaliserar den europeiska kulturen. Under detta århundrade fortsätter korstågen, feodalismen utbyggs med förläningar och kloster byggs i hela det kristna Europa.

Ny!!: Uraliska språk och 1100-talet · Se mer »

1300

1300 (MCCC) var ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.

Ny!!: Uraliska språk och 1300 · Se mer »

1525

1525 (MDXXV) var ett normalår som började en söndag i den Julianska kalendern.

Ny!!: Uraliska språk och 1525 · Se mer »

1800-talet

'''Världskarta''' från 1891 med de europeiska staternas besittningar markerade. Det Brittiska imperiet är seklets stormakt. Kartans nollmeridian passerar genom Greenwich, såsom beslutats vid den internationella meridiankonferensen 1884. 1800-talet är perioden från 1 januari 1800 till 31 december 1899.

Ny!!: Uraliska språk och 1800-talet · Se mer »

Omdirigerar här:

Uraliska, Uraliska språkfamiljen.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »