Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Ladda ner
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Ustiurtplatån

Index Ustiurtplatån

Ustiurtplatån (med flera alternativa stavningar; kazakiska: Üstirt; turkmeniska: Üstyurt) är en omkring 200 000 km² stor platå i Centralasien mellan Kaspiska havet och Aralsjön i gränslandet mellan Kazakstan, Uzbekistan och Turkmenistan.

9 relationer: Aralsjön, Centralasien, Kaspiska havet, Kazakiska, Kazakstan, Platå, Turkmeniska, Turkmenistan, Uzbekistan.

Aralsjön

Sjöns minskning över tid. Aralsjön från satellit 1985. Aralsjön i augusti 2009, med strandlinjen år 1960 inritad som jämförelse. Aral i Kazakstan (2003). Övergivna fartyg i Aralsk i Kazakstan (2006). Aralsjön (Аральское море, Araljskoje more, "Aral-havet", från kazakiskans Арал теңізі/Aral tengisi - sjön med öarna) var en saltsjö i Centralasien, på gränsen mellan Kazakstan och Uzbekistan, med en yta på 17 160 kvadratkilometer (2004).

Ny!!: Ustiurtplatån och Aralsjön · Se mer »

Centralasien

Centralasien enligt en vanlig modern definition (mellan- och mörkbrunt) samt enligt Unescos vidare definition (gulbrunt). Centralasien, inklusive Afghanistan men exklusive Östturkestan. Centralasien är en geografisk region i centrala Asien.

Ny!!: Ustiurtplatån och Centralasien · Se mer »

Kaspiska havet

Kaspiska havet vid Türkmenbaşy Oljefält vid Baku Baku, med Kaspiska havet i bakgrunden Stenka Razin (Vasilij Surikov) Kaspiska havet eller Kaspiska sjön (ryska: Каспийское море (Kaspijskoje more); persiska: دريای خزر (Dariae Mazenderan); azerbajdzjanska (Xäzär dänizi) och kurdiska (Deriyaya Xazer) är jordens största insjö, med en yta på 374 000 km² och en volym på 78 200 km3.. LakeNet. Sjön är endorheisk (har inga utflöden) och är belägen på gränsen mellan Asien och Europa, mellan länderna Iran, Azerbajdzjan, Ryssland, Kazakstan och Turkmenistan. Maxdjupet i sjön är cirka 1 025 meter. Salthalten i Kaspiska havet ligger på ungefär 1,1 procent, ungefär en tredjedel av salthalten i de flesta haven. Enligt Strabon är sjön namngiven efter ett forntida folk kallat Kashyapas (Sanskrit).. Kaspiska havet är känt som Qazvin قزوين eller بحر قزوين på gamla arabiska kartor. I Iran är den ibland kallad Daryâ-ye Mâzandarân eller دریای مازندران.

Ny!!: Ustiurtplatån och Kaspiska havet · Se mer »

Kazakiska

Kazakiska är ett turkiskt språk med 8 331 950 talare.

Ny!!: Ustiurtplatån och Kazakiska · Se mer »

Kazakstan

Kazakstan, formellt Republiken Kazakstan (kazakiska Қазақстан eller Qazaqstan/Qazaqstan Respy‘blikasy, uttalat /qɑzɑqˈstɑn/; på ryska Казахстан, uttalat /kɐzəxˈstɐn/), är ett land i Centralasien med en liten del i östra Europa.

Ny!!: Ustiurtplatån och Kazakstan · Se mer »

Platå

Bogotá i Colombia ligger på en högplatå cirka 2 600 meter över havet. Platå, högplatå eller högslätt är inom topografi ett höglandsområde med relativt flack terräng.

Ny!!: Ustiurtplatån och Platå · Se mer »

Turkmeniska

Turkmeniska (Түркмен, Türkmen, Түркмен дили, Türkmen dili) är ett sydvästligt turkspråk som talas av omkring 5 miljoner.

Ny!!: Ustiurtplatån och Turkmeniska · Se mer »

Turkmenistan

Turkmenistan (turkmeniska: Türkmenistan) är en republik i sydvästra Centralasien. Det sträcker sig från Kaspiska havet österut till Afghanistan och gränsar i söder till Iran, och i norr till Kazakstan och Uzbekistan. Ryssland annekterade Turkmenistan 1884 och från 1906 började man kolonisera landet. 1924 blev Turkmenistan en socialistisk sovjetrepublik. Ända in på 1930-talet rådde häftigt motstånd mot sovjetiseringen. 1991 utropade Turkmenistan sin självständighet, men i politiskt hänseende har inte mycket förändrats sen dess, och landet har i praktiken förblivit en enpartistat. Den viktigaste skillnaden är emellertid att regeringen numera kan söka lån utomlands för att kunna exploatera de väldiga reserverna av naturgas, och man söker hellre stöd från de islamiska länderna än från Ryssland. Över 90 % av landet består av öken, varav den största delen utgörs av Karakum. Vidsträckta områden av Karakum täcker Krasnovodskplatån, och ca 10 % av öknen består av sanddyner. I öster bildar Amu-Darja en del av gränsen mot Afghanistan. Floden rann tidigare ut i Aralsjön, men sedan 1950-talet avleds en stor del av vattnet till Karakumkanalen som genomkorsar två tredjedelar av landet i västlig riktning fram till Gyzylarbat. Kanalen försörjer bomullsodlingarna med vatten, men den har också bidragit till Aralsjöns uttorkning. På den västra delen av platån sänker sig landet ner till Kaspiska havets kust. Trots sina förekomster av naturgas och olja är Turkmenistan ett fattigt land. Industrin är föga utvecklad. Frånsett tillverkning av mattor och livsmedelsindustrin, består industrin huvudsakligen av svavel- och saltutvinning samt naturgasproduktion. 1995 sköt inflationen i höjden, och den sjunkande produktionen ledde till att den tidigare positiva handelsbalansen visade underskott. Sedan självständighetsförklaringen 1991 har endast få förändringar skett inom ekonomin. Några reformer har inte initierats, vilket har lett till ökad fattigdom och livsmedelsransonering. 1996 inträffade en katastrofal missväxt inom bomulls- och spannmålsodlingen. Ett annat stort problem är den ökade utbredningen av öknarna.

Ny!!: Ustiurtplatån och Turkmenistan · Se mer »

Uzbekistan

Engelskspråkig karta över Uzbekistan. Uzbekistanskt frimärke från 1992. Uzbekistan (uzbekiska: Oʻzbekiston), formellt Republiken Uzbekistan (uzbekiska: Oʻzbekiston Respublikasi), är en kustlös stat i Centralasien som gränsar till Kazakstan, Turkmenistan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Afghanistan.

Ny!!: Ustiurtplatån och Uzbekistan · Se mer »

Omdirigerar här:

Ust Urt, Ust-Urt, Ust-jurt, Ustirt, Ustiurt, Ustjurt, Ustjurtplatån, Usturt, Ustyurt, Üstirt, Üstyurt.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »