Snabbare tillgång än webbläsare!
40 relationer: Amu-Darja, Andizjan, Aralsjön, Armenier, Azerer, Belarusier, Bomull, Buchara, Fergana, Folkomröstningen i Sovjetunionen 1991, Gissarbergen, Islam Karimov, Judar, Karakalpakiska ASSR, Karakul (fårras), Kazaker, Kazakiska SSR, Kirgizer, Koppar, Koreaner, Kyzylkum, Paraffin, Perser, Rubel, Ryssar, Samarkand, Sovjetrepublik, Svensk uppslagsbok, Tadzjiker, Tadzjikiska ASSR, Tadzjikiska SSR, Tasjkent, Tatarer, Turkestanska ASSR, Turkmener, Uigurer, Ukrainare, Uzbeker, Uzbekiska, Uzbekistan.
Amu-Darja
Amu-Darja (persiska: آمودریا, Amu darya (darya betyder flod på dari); uzbekiska: Amudaryo), antikens Oxus, är en flod i Centralasien med källor i Pamir och Hindukush.
Ny!!: Uzbekiska SSR och Amu-Darja · Se mer »
Andizjan
Andizjan är huvudstad i provinsen Andizjan, en av tre uzbekiska provinser i Ferganadalen Andizjan (även Andizjon eller Andijon som är den nya uzbekiska stavningen) är en stad i Ferganadalen i östra Uzbekistan med 350 300 invånare (2008).
Ny!!: Uzbekiska SSR och Andizjan · Se mer »
Aralsjön
Sjöns minskning över tid. satellitfoto 1985 (norr är nedåt). Aralsjön i augusti 2009, med strandlinjen år 1960 inritad som jämförelse. Aral i Kazakstan (2003). Övergivna fartyg i Aral i Kazakstan (2006). Aralsjön (Аральское море, Araljskoje more, "Aral-havet", från kazakiskans Арал теңізі/Aral tengisi - sjön med öarna) var en endorheisk saltsjö på Turanlåglandet i Centralasien.
Ny!!: Uzbekiska SSR och Aralsjön · Se mer »
Armenier
Flaggan för republiken Armenien som blev självständig 1991. Historisk karta över Armenien Armeniens statsvapen, med berget Ararat i mitten som är en symbol för det historiska hemlandet. Armenier är ett mycket gammalt kristet, indoeuropeiskt folk, vars ursprung traditionellt förläggs till det historiska Armenien, som till stor del utgörs av dagens östra Turkiet.
Ny!!: Uzbekiska SSR och Armenier · Se mer »
Azerer
Azerer, azerbajdzjaner eller azerbajdzjanska turkar, är ett folkslag som talar azerbajdzjanska, som är ett turkspråk nära besläktat med turkietturkiska.
Ny!!: Uzbekiska SSR och Azerer · Se mer »
Belarusier
Belarusier eller vitryssar (беларусы, belarusy), är en östslavisk folkgrupp som huvudsakligen befolkar Belarus, och finns som minoritetsgrupper i Polen, Ryssland, Litauen och Ukraina.
Ny!!: Uzbekiska SSR och Belarusier · Se mer »
Bomull
Bomullsodling.Bomull är ett textilfiber och ett textilmaterial som kommer från växter av bomullssläktet (från tyskans "Baumwolle" - ull från träd, plattyska Boomwull).
Ny!!: Uzbekiska SSR och Bomull · Se mer »
Buchara
Nadir Divanbegi Buchara (även Bukhara; Бухоро på tadzjikiska, Buxoro på uzbekiska; بُخارا på persiska; Бухара på ryska) är en stad vid floden Zeravsjan i södra Uzbekistan med 247 661 invånare (januari 2005).
Ny!!: Uzbekiska SSR och Buchara · Se mer »
Fergana
Fergana är huvudstad i provinsen Fergana, en av tre uzbekiska provinser i Ferganadalen Fergana (även Ferghana; Farg'ona på uzbekiska) är en stad i Ferganadalen i östra Uzbekistan med 264 900 invånare (2014).
Ny!!: Uzbekiska SSR och Fergana · Se mer »
Folkomröstningen i Sovjetunionen 1991
Valsedeln. Folkomröstningen i Sovjetunionen 1991 var en folkomröstning om Sovjetunionens, Socialistiska rådsrepublikernas unions, framtid.
Ny!!: Uzbekiska SSR och Folkomröstningen i Sovjetunionen 1991 · Se mer »
Gissarbergen
Gissarbergen med Dusjanbes utkanter i förgrunden. Gissarbergen, Hissarbergen eller Hisorbergen är en centralsaiatisk bergskedja i västra delen av Gissaro-Alaj som sträcker sig ungefär 200 km i en öst-västlig riktning över gränsen mellan Tadzjikistan och Uzbekistan.
Ny!!: Uzbekiska SSR och Gissarbergen · Se mer »
Islam Karimov
Islam Abdughanijevitj Karimov (Исла́м Абдугани́евич Кари́мов, Islam Abduganijevitj Karimov; Ислом Абдуғаниевич Каримов, Islom Abdugʻaniyevich Karimov), född 30 januari 1938 i Samarkand, Uzbekiska SSR, död 2 september 2016 i Tasjkent, var ordförande i Uzbekiska SSR:s ministerråd och sovjetrepublikens enda president 1990–1991, och var från 1991 till sin död 2016 Uzbekistans president.
Ny!!: Uzbekiska SSR och Islam Karimov · Se mer »
Judar
rabbi ritad av Albert Edelfelt Judar (יְהוּדִים) är en etno-religiös grupp som har spridits över världen från det område öster om Medelhavet som benämns Kanaan, Palestina och Israel.
Ny!!: Uzbekiska SSR och Judar · Se mer »
Karakalpakiska ASSR
Karakalpakiska ASSR var en autonom socialistisk sovjetrepublik i Karakalpakstan inom Uzbekistan, kring södra delen av Aralsjön.
Ny!!: Uzbekiska SSR och Karakalpakiska ASSR · Se mer »
Karakul (fårras)
Karakul är en ras av pälsfår, som ger persianskinn.
Ny!!: Uzbekiska SSR och Karakul (fårras) · Se mer »
Kazaker
Kazaker (kazak) är det turkfolk som till största del bor i Kazakstan (cirka 10,9 miljoner, 2009) där de utgör en majoritet.
Ny!!: Uzbekiska SSR och Kazaker · Se mer »
Kazakiska SSR
Kazakiska socialistiska sovjetrepubliken, förkortat Kazakiska SSR, var Kazakstans namn som sovjetrepublik.
Ny!!: Uzbekiska SSR och Kazakiska SSR · Se mer »
Kirgizer
Kirgiziska kvinnor. Kirgizer (även kirgiser) är ett turkfolk som talar kirgiziska, som är ett turkiskt språk, och som är majoritetsbefolkning i Kirgizistan.
Ny!!: Uzbekiska SSR och Kirgizer · Se mer »
Koppar
Koppar (latinskt namn, Cuprum) är ett rödaktigt, halvädelt metalliskt grundämne, tillhörande myntmetallerna.
Ny!!: Uzbekiska SSR och Koppar · Se mer »
Koreaner
Koreaner är en östasiatisk folkgrupp som främst bebor den Koreanska halvön, och som har koreanska som modersmål.
Ny!!: Uzbekiska SSR och Koreaner · Se mer »
Kyzylkum
Sanddyn i Kyzylkum Kyzylkum (uzbekiska: Qizilqum; kazakiska: Қызылқұм, Qyzylqum) är en cirka 298 000 km² stor sandöken i Centralasien, mellan floderna Amu-Darja och Syr-Darja.
Ny!!: Uzbekiska SSR och Kyzylkum · Se mer »
Paraffin
Paraffinvax Paraffin är en vaxlik blandning av kolväten som tillverkas av petroleum eller syntetiskt genom Fischer-Tropsch-processen.
Ny!!: Uzbekiska SSR och Paraffin · Se mer »
Perser
Perser (även persier eller farser) är en västiransk folkgrupp som utgör majoritetsbefolkningen i Iran (61 % av landets befolkning).
Ny!!: Uzbekiska SSR och Perser · Se mer »
Rubel
Rysk rubel från 1997 Rubel är valutan i flera områden och länder.
Ny!!: Uzbekiska SSR och Rubel · Se mer »
Ryssar
Ryssar (russkiye) är ett östslaviskt folk som har ryska som modersmål.
Ny!!: Uzbekiska SSR och Ryssar · Se mer »
Samarkand
Vy över torget Registan. Ulugh Beg Madrassa i Samarkand. Fotot är taget av Sergej Prokudin-Gorskij tidigt under sommaren 1911. Samarkand eller Samarqand (kyrillisk Самарқанд; persiska: سمرقند, Samarqand; Самарка́нд; tadzjikiska: Самарқанд) är den näst största staden i Uzbekistan.
Ny!!: Uzbekiska SSR och Samarkand · Se mer »
Sovjetrepublik
Sovjetrepublik (även rådsrepublik) syftar oftast på en republik som ingick som delstat i Sovjetunionen (1922–91).
Ny!!: Uzbekiska SSR och Sovjetrepublik · Se mer »
Svensk uppslagsbok
Svensk uppslagsbok är en svensk encyklopedi som utkom i två upplagor mellan åren 1929 och 1955.
Ny!!: Uzbekiska SSR och Svensk uppslagsbok · Se mer »
Tadzjiker
Tadzjiker är ett iranskt folk bosatt i Centralasien.
Ny!!: Uzbekiska SSR och Tadzjiker · Se mer »
Tadzjikiska ASSR
Tadzjikiska Självstyrande Sovjetiska Socialistiska Republiken (Tadzjikiska ASSR) (Ryska: Таджикская Автономная Социалистическая Советская Республика, Tadzjikiska: Республикаи Автономии Советии Социалистии Точикистон) var en självstyrande republik inom Uzbekiska SSR, Sovjetunionen som existerande mellan 1924 och 1929, då Tadzjikiska ASSR blev en egen Sovjetrepublik.
Ny!!: Uzbekiska SSR och Tadzjikiska ASSR · Se mer »
Tadzjikiska SSR
Tadzjikiska socialistiska sovjetrepubliken, förkortat Tadzjikiska SSR, var Tadzjikistan namn som Sovjetrepublik och en av Sovjetunionens 15 republiker 1929-1991.
Ny!!: Uzbekiska SSR och Tadzjikiska SSR · Se mer »
Tasjkent
Tasjkent är huvudstaden i Uzbekistan.
Ny!!: Uzbekiska SSR och Tasjkent · Se mer »
Tatarer
Tatarer (ibland stavat tartarer) är ett turkfolk.
Ny!!: Uzbekiska SSR och Tatarer · Se mer »
Turkestanska ASSR
Turkestanska autonoma socialistiska sovjetrepubliken var en delrepublik i Ryska SSR från den 30 april 1918 till den 27 oktober 1924.
Ny!!: Uzbekiska SSR och Turkestanska ASSR · Se mer »
Turkmener
Turkmener i folkdräkt, självständighetsdagen 2011. Turkmensk man med kamel. Turkmener (Türkmenler), även turkmenska turkar (Türkmen türkleri), är ett turkfolk i Turkmenistan och angränsande delar av Afghanistan och Iran.
Ny!!: Uzbekiska SSR och Turkmener · Se mer »
Uigurer
Uigurer (tidigare östturkar; uiguriska: ئۇيغۇر, Uyƣur) är ett turkfolk på omkring 10–18 miljoner, med ungefär 10 miljoner uigurer i Kina, främst talande uiguriska och till största delen bosatta i Xinjiang i västra Kina.
Ny!!: Uzbekiska SSR och Uigurer · Se mer »
Ukrainare
Ukrainska flickor som bär vysjyvanka. Ukrainare i Ryska SFSR, 1926. Ukrainare (українці, ukraintsi), historiskt kallade rutener och ''lillryssar''(Kejsardömet Ryssland), är en östslavisk etnisk grupp om 37–45 miljoner människor.
Ny!!: Uzbekiska SSR och Ukrainare · Se mer »
Uzbeker
Uzbeker (uzbekiska: O'zbek, i plural O'zbeklar) är ett turkfolk om 22 till 28 miljoner människor, bosatt huvudsakligen i Uzbekistan (15,6 miljoner) där de utgör en majoritet på omkring 80 procent.
Ny!!: Uzbekiska SSR och Uzbeker · Se mer »
Uzbekiska
Uzbekiska är ett turkspråk med 33 399 000 talare, varav 22 miljoner i Uzbekistan, 1,2 miljoner i Tadzjikistan, cirka 9 miljoner i Afghanistan, 551 000 i Kirgizistan, 330 000 i Kazakstan, 318 000 i Turkmenistan samt en del i Xinjiang.
Ny!!: Uzbekiska SSR och Uzbekiska · Se mer »
Uzbekistan
Engelskspråkig karta över Uzbekistan. Uzbekistan (uzbekiska: Oʻzbekiston), formellt Republiken Uzbekistan (uzbekiska: Oʻzbekiston Respublikasi), är en kustlös stat i Centralasien som gränsar till Kazakstan, Turkmenistan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Afghanistan.
Ny!!: Uzbekiska SSR och Uzbekistan · Se mer »
Omdirigerar här:
Uzbekiska socialistiska sovjetrepubliken.
