Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Ladda ner
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Uzbekiska

Index Uzbekiska

Uzbekiska är ett turkspråk med 33 399 000 talare, varav 22 miljoner i Uzbekistan, 1,2 miljoner i Tadzjikistan, cirka 9 miljoner i Afghanistan, 551 000 i Kirgizistan, 330 000 i Kazakstan, 318 000 i Turkmenistan samt en del i Xinjiang.

28 relationer: Afghanistan, Agglutinerande språk, Altaiska språk, Alveolar konsonant, Approximant, Arabiska alfabetet, Dental konsonant, Flapp, Frikativa, Glottal konsonant, Kazakstan, Kina, Kirgizistan, Klusil, Kyrilliska alfabetet, Labial konsonant, Latinska alfabetet, Nasal konsonant, Palatal konsonant, Subjekt–objekt–verb-språk, Tadzjikistan, Turkmenistan, Turkspråk, Uvular konsonant, Uzbekiska SSR, Uzbekistan, Velar konsonant, Xinjiang.

Afghanistan

Afghanistan är ett land i södra Asien.

Ny!!: Uzbekiska och Afghanistan · Se mer »

Agglutinerande språk

De agglutinerande språken är en undertyp av de syntetiska språken, det vill säga språk där enskilda ord ändrar form för att kunna användas i olika grammatiska sammanhang.

Ny!!: Uzbekiska och Agglutinerande språk · Se mer »

Altaiska språk

Altaiska språk är en omstridd språkfamilj som av vissa lingvister anses innefatta turkspråk, mongolspråk och manchu-tungusspråk, totalt närmare 60 språk talade av omkring 167 miljoner människor.

Ny!!: Uzbekiska och Altaiska språk · Se mer »

Alveolar konsonant

En alveolar fon uttalas genom att tungan förs samman med tandköttet, vid framtändernas fäste.

Ny!!: Uzbekiska och Alveolar konsonant · Se mer »

Approximant

Approximanter är en typ av språkljud som kan betraktas som ett mellanting mellan vokaler och typiska konsonanter.

Ny!!: Uzbekiska och Approximant · Se mer »

Arabiska alfabetet

Spridning av det arabiska alfabetet. I mörkgröna områden används enbart arabiska alfabetet; i ljusgröna områden används det parallellt med andra skriftspråk. ”Arabiska”, skrivet med det arabiska alfabetet. Arabiska alfabetet används för att skriva det arabiska språket, liksom ett antal andra språk som persiska, urdu och uiguriska.

Ny!!: Uzbekiska och Arabiska alfabetet · Se mer »

Dental konsonant

En dental fon uttalas genom att tungan trycks mot överkäkens framtänder.

Ny!!: Uzbekiska och Dental konsonant · Se mer »

Flapp

Flappar är samlingsnamnet på foner som produceras genom att den aktiva artikulatorn sveper förbi eller studsar mot artikulationsstället utan att stänga passagen.

Ny!!: Uzbekiska och Flapp · Se mer »

Frikativa

Frikativor (plural av frikativa) är samlingsnamnet för kontinuerliga brusande språkljud.

Ny!!: Uzbekiska och Frikativa · Se mer »

Glottal konsonant

En glottal fon är ett språkljud som bildas genom att stämläpparna (stämbanden) förs samman.

Ny!!: Uzbekiska och Glottal konsonant · Se mer »

Kazakstan

Kazakstan, formellt Republiken Kazakstan (kazakiska Қазақстан eller Qazaqstan/Qazaqstan Respyblikasy, uttalat /qɑzɑqˈstɑn/; på ryska Казахстан, uttalat /kəzɐxˈstan/), är ett land i Centralasien med en liten del i östra Europa.

Ny!!: Uzbekiska och Kazakstan · Se mer »

Kina

Kina, officiellt namn Folkrepubliken Kina, är det till ytan största landet i Östasien och var fram till 2023 världens folkrikaste land med drygt 1,4 miljarder invånare.

Ny!!: Uzbekiska och Kina · Se mer »

Kirgizistan

Kirgizistan (kirgiziska: Кыргызстан, Kyrgyzstan; ryska: Киргизия, Kirgizija och Кыргызстан, Kyrgyzstan), officiellt Republiken Kirgizistan, är ett land i Centralasien. Det kustlösa och kuperade landet gränsar till Kazakstan, Kina, Tadzjikistan och Uzbekistan. Huvudstad är Bisjkek. Området införlivades med Kejsardömet Ryssland 1867 och kom sedan att vara en delrepublik i Sovjetunionen fram till självständigheten 1991. Under 1990-talet var landet relativt demokratiskt och stabilt, men tilltagande korruption ledde till den oblodiga Tulpanrevolutionen 2005. Sedan dess har den demokratiska situationen i landet försämrats och oppositionen förtryckts. Sedan den världsomspännande finanskrisen 2008 har mycket av de pengar som skickades hem av kirgiser som arbetat i Ryssland sinat och fattigdomen brett ut sig.

Ny!!: Uzbekiska och Kirgizistan · Se mer »

Klusil

Klusiler (explosiva konsonantljud) är samlingsnamnet på foner som produceras genom att luftvägen obstrueras med tungans eller läpparnas hjälp, varpå ett lufttryck byggs upp i munhålan och halsen (ocklusionsfasen).

Ny!!: Uzbekiska och Klusil · Se mer »

Kyrilliska alfabetet

Länder där kyrilliska alfabetet används i de officiella språken. Det kyrilliska alfabetet eller azbuka (efter det gamla namnet på de två första bokstäverna) är en grupp av alfabet som används för att skriva åtta slaviska språk (ryska, belarusiska, bulgariska, makedonska, serbiska, bosniska, ukrainska och montenegrinska) och flera icke-slaviska språk främst i före detta Sovjetunionen (bland annat kazakiska, uzbekiska, kirgiziska, mongoliska, tadzjikiska, turkmeniska, tjetjenska och kildinsamiska).

Ny!!: Uzbekiska och Kyrilliska alfabetet · Se mer »

Labial konsonant

Labiala konsonanter är samlingsnamnet för de konsonanter som artikuleras vid läpparna.

Ny!!: Uzbekiska och Labial konsonant · Se mer »

Latinska alfabetet

Världskarta som visar var det latinska alfabetet används helt (mörkgrönt) eller delvis (limegrönt). Det latinska alfabetet är ett alfabet, ursprungligen anpassat för latinet, som har spridits till många andra språk, och som har blivit det vanligaste alfabetet i världen.

Ny!!: Uzbekiska och Latinska alfabetet · Se mer »

Nasal konsonant

Nasaler är samlingsnamnet på konsonanter som produceras genom att vägen till näshålan öppnas.

Ny!!: Uzbekiska och Nasal konsonant · Se mer »

Palatal konsonant

En palatal fon uttalas genom att tungan trycks mot gommen.

Ny!!: Uzbekiska och Palatal konsonant · Se mer »

Subjekt–objekt–verb-språk

Ett subjekt–objekt–verb-språk (SOV-språk) är inom lingvistiken ett språk som har en grundordföljd där subjektet (S) står först i satser, följt av objektet (O) och sedan (predikats-)verbet (V).

Ny!!: Uzbekiska och Subjekt–objekt–verb-språk · Se mer »

Tadzjikistan

Karta över Tadzjikistan Försäljning av torkad frukt och nötter på en marknad i Tadzjikistan Tadzjikistan, (tadzjikiska: Тоҷикистон, Todzjikiston uttal), formellt Republiken Tadzjikistan, är en stat i Centralasien som gränsar till Afghanistan i söder, Uzbekistan i väster, Kirgizistan i norr och Kina i öster. Dess huvudstad och största stad är Dusjanbe. Tadzjikistan är medlem i Förenta nationerna, Oberoende staters samvälde, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Islamiska konferensorganisationen och Shanghai Co-operation Organisation.

Ny!!: Uzbekiska och Tadzjikistan · Se mer »

Turkmenistan

Turkmenistan (Türkmenistan) är en republik i sydvästra Centralasien. Det sträcker sig från Kaspiska havet österut till Afghanistan och gränsar i söder till Iran, och i norr till Kazakstan och Uzbekistan. Kejsardömet Ryssland annekterade Turkmenistan 1884 och från 1906 började man kolonisera landet. 1924 blev Turkmenistan en socialistisk sovjetrepublik. Ända in på 1930-talet rådde häftigt motstånd mot sovjetiseringen. 1991 utropade Turkmenistan sin självständighet, men i politiskt hänseende har inte mycket förändrats sen dess, och landet har i praktiken förblivit en enpartistat. Den viktigaste skillnaden är emellertid att regeringen numera kan söka lån utomlands för att exploatera de väldiga naturgasfyndigheterna, och man söker hellre stöd från islamiska länder än från Ryssland. Över 90 procent av landet består av öken, där den största delen är Karakum. Vidsträckta områden av Karakum täcker Krasnovodskplatån, och sanddyner utgör cirka 10 procent av öknen. I öster bildar Amu-Darja del av gränsen mot både Uzbekistan och Afghanistan. Floden rann tidigare ut i Aralsjön men sedan 1950-talet avleds en stor del av vattnet till Karakumkanalen som genomkorsar två tredjedelar av landet i västlig riktning fram till Gyzylarbat. Kanalen försörjer bomullsodlingarna med vatten, vilket också har bidragit till Aralsjöns uttorkning. På den västra delen av platån sänker sig landet till Kaspiska havets kust. Trots sina förekomster av naturgas och olja är Turkmenistan ett fattigt land. Industrin är föga utvecklad. Frånsett tillverkning av mattor och livsmedelsindustrin, består industrin huvudsakligen av svavel- och saltutvinning samt naturgasproduktion. 1995 sköt inflationen i höjden, och den sjunkande produktionen ledde till att den tidigare positiva handelsbalansen visade underskott. Sedan självständighetsförklaringen 1991 har endast få förändringar skett inom ekonomin. Några reformer har inte initierats, vilket har lett till ökad fattigdom och livsmedelsransonering. 1996 inträffade en katastrofal missväxt inom bomulls- och spannmåls-odlingen. Ett annat stort problem är den ökade utbredningen av öknarna.

Ny!!: Uzbekiska och Turkmenistan · Se mer »

Turkspråk

Autonoma områden med ett officiellt turkspråk Turkspråk är en språkfamilj som talas totalt av cirka 150 miljoner människor.

Ny!!: Uzbekiska och Turkspråk · Se mer »

Uvular konsonant

En uvular fon uttalas genom att tungan och gomspenen möts.

Ny!!: Uzbekiska och Uvular konsonant · Se mer »

Uzbekiska SSR

Uzbekiska socialistiska sovjetrepubliken, förkortat Uzbekiska SSR, var Uzbekistans namn som sovjetrepublik.

Ny!!: Uzbekiska och Uzbekiska SSR · Se mer »

Uzbekistan

Engelskspråkig karta över Uzbekistan. Uzbekistan (uzbekiska: Oʻzbekiston), formellt Republiken Uzbekistan (uzbekiska: Oʻzbekiston Respublikasi), är en kustlös stat i Centralasien som gränsar till Kazakstan, Turkmenistan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Afghanistan.

Ny!!: Uzbekiska och Uzbekistan · Se mer »

Velar konsonant

En velar fon uttalas genom att tungryggen trycks mot den mjuka gommen.

Ny!!: Uzbekiska och Velar konsonant · Se mer »

Xinjiang

, med äldre transkribering Sinkiang, stundom Östturkestan, officiellt Uiguriska autonoma regionen Xinjiang är en autonom region i nordvästra Kina.

Ny!!: Uzbekiska och Xinjiang · Se mer »

Omdirigerar här:

ISO 639:uz, ISO 639:uzb, Usbek-turkiska, Usbekiska, Usbekturkiska, Uzbek-turkiska, Uzbekiska språket, Uzbekturkiska, Ösbeg-turkiska, Ösbegiska, Ösbegturkiska.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »