Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Installera
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Vätebindning

Index Vätebindning

Vätebindningar mellan vattenmolekyler här markerade med svart.Vätebindning är en typ av intermolekylär bindning, en kemisk bindning som verkar mellan molekyler.

32 relationer: Alkoholer, Amin, Ammoniak, Bra Böckers lexikon, Cellulosa, Dipol-dipolbindning, DNA, Elektrisk dipol, Elektronegativitet, Etanol, Fluor, Halogen, Hydrofob interaktion, Intermolekylär bindning, Jon-dipolbindning, Jonbindning, Kemisk bindning, Kokpunkt, Kovalent bindning, Kväve, Makromolekyl, Metallbindning, Metanol, Molekyl, Nukleotid, Protein, Smältpunkt, Svavel, Syre, Vatten, Väte, Vätefluorid.

Alkoholer

Generell strukturformel för en alkoholmolekyl, där R är en alkylgrupp eller annan alifatisk kolkedja. Strukturformel för metanol, den enklaste alkoholen. Alkoholer, av arabiska الكحول (transkriberat som al kohoul), är organiska ämnen där en eller flera hydroxylgrupper (OH) är bundna till kolatomer i en kolkedja.

Ny!!: Vätebindning och Alkoholer · Se mer »

Amin

Metylamin är en primär amin. Aminer är inom kemin organiska ammoniakderivat som har en eller flera av sina väteatomer ersatta med en organisk grupp (aminogrupp), exempelvis ett kolväte.

Ny!!: Vätebindning och Amin · Se mer »

Ammoniak

Ammoniak, är en kemisk förening av väte och kväve med formeln NH3.

Ny!!: Vätebindning och Ammoniak · Se mer »

Bra Böckers lexikon

Bra böckers lexikon (BBL) är ett svenskt uppslagsverk, bestående av 25 band samt en världsatlas, vilket utgavs av Bokförlaget Bra Böcker AB med början på 1970-talet.

Ny!!: Vätebindning och Bra Böckers lexikon · Se mer »

Cellulosa

Modell av del cellulosamolekyl. Kol Oxygen (syre) Hydrogen (väte) Cellulosa är en polysackarid som utgör huvuddelen i växternas cellväggar, och därmed är den vanligaste organiska substansen i naturen.

Ny!!: Vätebindning och Cellulosa · Se mer »

Dipol-dipolbindning

Dipol-dipolbindningar är en typ av intermolekylär bindning som uppstår när två eller flera polära molekyler binds till varandra av laddningarna i de enskilda molekylerna.

Ny!!: Vätebindning och Dipol-dipolbindning · Se mer »

DNA

atomslag och ryggraden hos de båda strängarna är färgad orange. De olika kvävebasernas struktur visas i detalj längst ner till höger. En roterande illustration av en bit av DNA:s dubbelhelix. DNA (förkortning av engelskans deoxyribonucleic acid) eller deoxiribonukleinsyra är det kemiska ämne som bär den genetiska informationen, arvsmassan eller genomet, i samtliga av världens kända organismer (med undantag av RNA-virus).

Ny!!: Vätebindning och DNA · Se mer »

Elektrisk dipol

Närfältet av två motsatta laddningar av samma storlek; fjärrfältet är det egentliga dipolfältet. En elektrisk dipol är inom fysiken två elektriska laddningar med samma magnitud men olika tecken placerade med ett litet inbördes avstånd.

Ny!!: Vätebindning och Elektrisk dipol · Se mer »

Elektronegativitet

Elektronegativitet är ett mått på hur starkt de olika atomerna i en molekyl attraherar elektroner.

Ny!!: Vätebindning och Elektronegativitet · Se mer »

Etanol

Etanol (även etylalkohol) är det som i dagligt tal kallas "alkohol" eller "sprit", med den kemiska formeln C2H5OH.

Ny!!: Vätebindning och Etanol · Se mer »

Fluor

Fluor (latin: Fluorum) är ett icke-metalliskt grundämne med atomnummer 9 och den kemiska beteckningen F, tillhörande gruppen halogener.

Ny!!: Vätebindning och Fluor · Se mer »

Halogen

Halogenerna är en grupp grundämnen i periodiska systemets grupp 17.

Ny!!: Vätebindning och Halogen · Se mer »

Hydrofob interaktion

Hydrofob interaktion är en typ av kemisk bindning, där två molekyler i en vattenlösning hålls ihop för att de har hydrofoba (vattenskyende) ytor som det omgivande vattnet inte vill samverka med.

Ny!!: Vätebindning och Hydrofob interaktion · Se mer »

Intermolekylär bindning

Intermolekylära bindingar är ett samlingsnamn på de krafter som verkar mellan olika molekyler.

Ny!!: Vätebindning och Intermolekylär bindning · Se mer »

Jon-dipolbindning

Jon-dipolbindning är en kemisk bindning mellan joner och lösningsmedel.

Ny!!: Vätebindning och Jon-dipolbindning · Se mer »

Jonbindning

Jonbindning är den kemiska bindningen mellan två joner, en positiv jon (katjon) och en negativ jon (anjon).

Ny!!: Vätebindning och Jonbindning · Se mer »

Kemisk bindning

Gitter av natriumkloridjoner En kemisk bindning är en attraktion mellan atomer, som möjliggör bildandet av kemiska substanser.

Ny!!: Vätebindning och Kemisk bindning · Se mer »

Kokpunkt

Normalkokpunkt ligger vid temperaturen där ångtrycket är 1 atmosfär. Kokpunkten för ett ämne är den temperatur då vätskan kokar.

Ny!!: Vätebindning och Kokpunkt · Se mer »

Kovalent bindning

Ett sätt att se kovalent bindning i F2, fluor. En kovalent bindning (lika i värde, likvärdighet, atomer som delar elektronpar lika) eller elektronparbindning uppstår när två eller flera atomer delar ett, två eller tre elektronpar mellan sig.

Ny!!: Vätebindning och Kovalent bindning · Se mer »

Kväve

Kväve eller nitrogen är grundämnet med tecknet N och atomnummer 7.

Ny!!: Vätebindning och Kväve · Se mer »

Makromolekyl

Molekylstruktur av hemoglobin En makromolekyl är en stor molekyl.

Ny!!: Vätebindning och Makromolekyl · Se mer »

Metallbindning

Metallbindning är den typ av kemisk bindning som är karakteristisk för metaller.

Ny!!: Vätebindning och Metallbindning · Se mer »

Metanol

Metanol, även benämnt metylalkohol, karbinol eller träsprit, är den enklaste av alla alkoholer och är akut giftig vid förtäring, men är inte cancerframkallande och orsakar heller inte genetiska skador, såsom bensin.

Ny!!: Vätebindning och Metanol · Se mer »

Molekyl

En och samma molekyl kan representeras i bild på flera olika sätt. En molekyl definieras som en grupp av två eller fler atomer ordnade i ett precist arrangemang med hjälp av kovalenta bindningar.

Ny!!: Vätebindning och Molekyl · Se mer »

Nukleotid

Nukleotider är de molekylära byggstenar som nukleinsyrorna (DNA och RNA) är uppbyggda av.

Ny!!: Vätebindning och Nukleotid · Se mer »

Protein

Proteinet ''Arginas'' från ''Bacillus Caldovelox''. Proteiner är organiska ämnen med hög molekylvikt.

Ny!!: Vätebindning och Protein · Se mer »

Smältpunkt

Smältpunkt eller fryspunkt är den temperatur vid vilken ett ämne övergår från fast till flytande form eller tvärtom.

Ny!!: Vätebindning och Smältpunkt · Se mer »

Svavel

Svavel (sulphur) är ett icke-metalliskt grundämne som naturligt förekommer som svavelkristaller med formeln S8 eller i föreningar med andra grundämnen.

Ny!!: Vätebindning och Svavel · Se mer »

Syre

Syre eller oxygen är ett grundämne med tecknet O och atomnummer 8.

Ny!!: Vätebindning och Syre · Se mer »

Vatten

Vatten i tre aggregationstillstånd: Gas (osynlig vattenånga i luften), vätska (havsvatten och aerosol i molnen), fast form (i isberget). Modell av en vattenmolekyl (H2O). Vatten är en på jorden allmänt förekommande kemisk förening, bestående av väte och syre, som är nödvändig för allt känt liv.

Ny!!: Vätebindning och Vatten · Se mer »

Väte

Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter Big Bang.

Ny!!: Vätebindning och Väte · Se mer »

Vätefluorid

Vätefluorid, även känt som fluorväte eller fluoran är en kemisk förening mellan väte och fluor med formeln HF.

Ny!!: Vätebindning och Vätefluorid · Se mer »

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »