Snabbare tillgång än webbläsare!
52 relationer: April, Astronomi, Augusti, Dag, Decimaltid, Dygn, Edikt, Epok (astronomi), Februari, Forntida Egypten, Frankrike, Franska, Franska revolutionen, Grekiska, Handel, Höst, Januari, Jordbruk, Juli, Juni, Kalender, Kalenderreform, Kvartal, Latin, Maj, Marknad (ekonomi), Mässa (marknad), Månad, Napoleon I, November, Oktober, Romerska siffror, Sans-culottes, September, Skottår, Sommar, Svensk uppslagsbok, Vår, Vinter, 1 januari, 1790, 1792, 1793, 1795, 1805, 1806, 20 mars, 21 mars, 22 september, 5 oktober, ..., 8 maj, 9 september. Förläng index (2 mer) »
April
April är årets fjärde månad i den gregorianska kalendern och har 30 dagar.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och April · Se mer »
Astronomi
Astronomi (ἀστρονομία; bokstavligen "stjärnonas lag") är vetenskapen om himlakropparna och universum.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och Astronomi · Se mer »
Augusti
Augusti är årets åttonde månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och Augusti · Se mer »
Dag
Dagens utseende den 2 april 13:00 UTC Dagen är den ljusa delen av dygnet, det vill säga tidsperioden mellan solens uppgång och nedgång, motsatsen till natt.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och Dag · Se mer »
Decimaltid
Decimaltid, decimal tid, syftar på ett tidsmått baserat på decimala talsystemet.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och Decimaltid · Se mer »
Dygn
I förhållande till solen roterar jorden ett varv per dygn. Ett dygn (enhetssymbol: d) är tiden mellan att solen befinner sig vid en viss punkt på horisonten tills den åter är där eller tiden mellan samma klockslag två på varandra följande dagar (uttrycken behöver inte vara helt synonyma).
Ny!!: Franska revolutionskalendern och Dygn · Se mer »
Edikt
Edikt (latin edictum), kungörelse, påbud, förordning.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och Edikt · Se mer »
Epok (astronomi)
En epok (av franska époque, grekiska εποχή) är en tidpunkt som utgör utgångspunkt för tid och, indirekt, för läge.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och Epok (astronomi) · Se mer »
Februari
Februari är årets andra månad i den gregorianska kalendern och har 28 dagar (29 under skottår) och är därmed årets kortaste månad, då alla andra månader har 30 eller 31 dagar.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och Februari · Se mer »
Forntida Egypten
Det forntida Egypten var en civilisation i nordöstra Afrika med centrum längs floden Nilen i det som i dag är den moderna staten Egypten.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och Forntida Egypten · Se mer »
Frankrike
Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och Frankrike · Se mer »
Franska
Franska (français) är ett av de romanska språken och räknas som ett världsspråk.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och Franska · Se mer »
Franska revolutionen
Franska revolutionen (Révolution française) inleddes med stormningen av Bastiljen den 14 juli (numera Frankrikes nationaldag) 1789 och avslutades med Napoleon Bonapartes statskupp 1799, Brumairekuppen.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och Franska revolutionen · Se mer »
Grekiska
Områden där modern grekiska talas. Mörkblått anger där språket är ett officiellt språk. Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνική, hellēnikḗ; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) utgör en egen gren av de indoeuropeiska språken.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och Grekiska · Se mer »
Handel
Handel i Danzig ''Intérêts des nations de l'Europe, dévélopés relativement au commerce'', 1766 Handel är ett samlingsnamn för de verksamheter där man utbyter varor, tjänster och kapital utan att dessa bearbetas.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och Handel · Se mer »
Höst
Träd i höstfärger i Kärnten i Österrike 2008. Höstregn i South Australia i Australien. Kvist med höstgula lönnlöv. Höst är i det tempererade klimatet en av de fyra årstiderna, på norra halvklotet främst förknippad med månaderna september, oktober och november.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och Höst · Se mer »
Januari
Januari är årets första månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och Januari · Se mer »
Jordbruk
Jordbruksscener från antika Egypten. 1500-talet f.Kr. Två oxar drar ett lass med havre, tidigt 1900-tal. Franska kvinnor brukar jorden, cirka 1917-1920. Terrasser i Yunnan-provinsen i Kina. Jordbruk (mindre brukligt: agrikultur) är människans nyttjande av mark genom bearbetning av åkrar och betesmark i syfte att producera livsmedel, djurfoder samt råvaror för energi- eller industriändamål.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och Jordbruk · Se mer »
Juli
Juli är årets sjunde månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och Juli · Se mer »
Juni
Juni är årets sjätte månad i den gregorianska kalendern och har 30 dagar.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och Juni · Se mer »
Kalender
Ryskt kalenderblad från den 12 december 1937. En kalender är ursprungligen en standard för tideräkning genom att räkna dagar och längre tidsperioder, det vill säga synonymt med kronologi.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och Kalender · Se mer »
Kalenderreform
Målning av William Hogarth från 1755. I nedre högra hörnet finns en plakat med texten: ''Ge oss våra elva dagar''. En protest mot den Gregorianska kalendern. En kalenderreform är en förändring av en kalender, en gällande tideräkning i stort eller smått.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och Kalenderreform · Se mer »
Kvartal
Ett kvartal är ett fjärdedels år, alltså tre månader.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och Kvartal · Se mer »
Latin
Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och Latin · Se mer »
Maj
Maj är årets femte månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och Maj · Se mer »
Marknad (ekonomi)
Marknad (vanligen i bestämd form marknaden) är en ekonomisk term som syftar på utbud och efterfrågan av en vara eller en tjänst, till exempel råvarumarknaden.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och Marknad (ekonomi) · Se mer »
Mässa (marknad)
Stockholmsmässan. IBMs monter under mässan CeBIT 2010 vid Hannovermässan i Tyskland, den största mässhallen i världen. En mässa kan vara olika typer av kommersiella evenemang, som varumarknader, konvent, samlarmässor, sportevenemang och dylikt, där företag, organisationer, verksamheter eller privatpersoner kan visa upp sig, göra reklam för sina produkter, utbyta kunskaper, skapa nya kontakter och sköta försäljning.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och Mässa (marknad) · Se mer »
Månad
Månad är en indelning av året i vanligtvis tolv delar.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och Månad · Se mer »
Napoleon I
Napoleon Bonaparte (fr. Napoléon Bonaparte), född som Napoleone di Buonaparte,, men tog namnet Napoleon I under sin regeringstid som kejsare av Frankrike), född 15 augusti 1769 i Ajaccio på Korsika, död 5 maj 1821 på Sankta Helena i Sydatlanten, var Frankrikes kejsare från 18 maj 1804 till 6 april 1814 och återigen (under de hundra dagarna) från 20 mars till 22 juni 1815. Som överbefälhavare för den franska militärmakten erövrade och härskade han över större delen av västra och centrala Europa och innehade ett par år även makten i Egypten. Det misslyckade fälttåget mot Ryssland försvagade sedan hans position, vilket så småningom ledde till det slutgiltiga nederlaget vid slaget vid Waterloo och hans fall. Sedan Napoleon förlorat slaget i Waterloo blev han avsatt och förvisad till den isolerade ön Sankta Helena mitt ute på Atlanten. Där dog han sex år senare. Få personer i historien har blivit mer omtalade och föremål för forskning än Napoleon. Hans historiska betydelse är omdiskuterad. De olika synsätten på honom har ofta skapat debatt och oenighet. I Frankrike betraktas han av många som en nationalhjälte. Han framhävs först och främst som en stor fältherre och militär strateg, medan andra ser honom mer som en politiker och reformator. Av andra betraktas han som en stor tyrann. Napoleon är begravd i Hôtel des Invalides i Paris.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och Napoleon I · Se mer »
November
'''November''' från Les Très Riches Heures du Duc de Berry. November är årets elfte månad i den gregorianska kalendern och har 30 dagar.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och November · Se mer »
Oktober
Oktober är årets tionde månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och Oktober · Se mer »
Romerska siffror
Regentnummer anges i regel med romerska siffror, här för Oscar II, vars regentnummer "den andre" är skrivet med romerska siffror på fasaden till Ignaberga nya kyrka, som byggdes när han var kung. Romerska siffror används också ofta för att datera byggnader och kyrkans byggnadsår är på det viset angivet till 1887. Katarina kyrkas tornur har en urtavla med romerska siffror. Observera att siffran "4" skrivs med fyra streck, vilket är vanligt för ur med romerska siffror. Romerska siffror är ett talsystem bestående av vanligtvis sju grundsiffror I (1), V (5), X (10), L (50), C (100), D (500) och M (1000).
Ny!!: Franska revolutionskalendern och Romerska siffror · Se mer »
Sans-culottes
Sansculotter Person till vänster iförd långbyxa Person till höger med trumma iförd culotte Sansculotter (efter franska sans-culottes, 'de utan knäbyxor'), var en term skapad av den franska adeln 1790–1792 för att beskriva den fattigare befolkningen i det tredje ståndet.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och Sans-culottes · Se mer »
September
September är årets nionde månad i den gregorianska kalendern och har 30 dagar.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och September · Se mer »
Skottår
Ett vykort från 1908 med texten "Skottår / Osäkert för en stackars ensam ungkarl!" Ett skottår är ett år med fler dagar än normalt.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och Skottår · Se mer »
Sommar
Ett fält i Belgien på sommaren. Lidingö. Sommar är en av de fyra årstiderna och infaller mellan våren och hösten.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och Sommar · Se mer »
Svensk uppslagsbok
Svensk uppslagsbok är en svensk encyklopedi som utkom i två upplagor mellan åren 1929 och 1955.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och Svensk uppslagsbok · Se mer »
Vår
Trädgård med tulpaner på våren. Surkörsbär blommar på våren. Vår är inom tempererat klimat en av de fyra årstiderna, som på norra halvklotet enligt årets kalenderindelning brukar omfatta månaderna mars, april och maj, och på södra halvklotet brukar våren enligt kalender omfatta månaderna september, oktober och november.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och Vår · Se mer »
Vinter
skandinaviska halvön på vintern (19 februari 2003). Nästan hela halvön är täckt av snö. Vinter är den kallaste av de fyra årstiderna i områden med subtropiskt, tempererat och subarktiskt klimat samt polarklimat.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och Vinter · Se mer »
1 januari
1 januari är den 1:a dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och 1 januari · Se mer »
1790
1790 (MDCCXC) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och 1790 · Se mer »
1792
1792 (MDCCXCII) var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och 1792 · Se mer »
1793
1793 (MDCCXCIII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och 1793 · Se mer »
1795
1795 (MDCCXCV) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och 1795 · Se mer »
1805
1805 (MDCCCV) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och 1805 · Se mer »
1806
1806 (MDCCCVI) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Franska revolutionskalendern och 1806 · Se mer »
20 mars
20 mars är den 79:e dagen på året i den gregorianska kalendern (80:e under skottår).
Ny!!: Franska revolutionskalendern och 20 mars · Se mer »
21 mars
21 mars är den 80:e dagen på året i den gregorianska kalendern (81:a under skottår).
Ny!!: Franska revolutionskalendern och 21 mars · Se mer »
22 september
22 september är den 265:e dagen på året i den gregorianska kalendern (266:e under skottår).
Ny!!: Franska revolutionskalendern och 22 september · Se mer »
5 oktober
5 oktober är den 278:e dagen på året i den gregorianska kalendern (279:e under skottår).
Ny!!: Franska revolutionskalendern och 5 oktober · Se mer »
8 maj
8 maj är den 128:e dagen på året i den gregorianska kalendern (129:e under skottår).
Ny!!: Franska revolutionskalendern och 8 maj · Se mer »
9 september
9 september är den 252:a dagen på året i den gregorianska kalendern (253:e under skottår).
Ny!!: Franska revolutionskalendern och 9 september · Se mer »
Omdirigerar här:
Brumaire, Floréal, Franska republikens kalender, Frimaire, Fructidor, Germinal, Messidor, Nivôse, Pluviôse, Prairial, Revolutionskalendern, Thermidor, Vendémiaire, Ventôse.
