Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Installera
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Vetenskapsåret 1879

Index Vetenskapsåret 1879

En av Edisons första glödlampor.

45 relationer: Albert Einstein, Berlin, Bernhard Studer (geolog), Bigsbymedaljen, Clarkemedaljen, Copleymedaljen, Davymedaljen, Edmond Hébert, Edward Drinker Cope, Edwin Hall, George Bentham, Glödlampa, Halleffekt, Holmium, James Clerk Maxwell, Johannes Brønsted, Leipzig, Lester Allan Pelton, Lyellmedaljen, Milutin Milanković, Otto Fahnehjelm, Otto Hahn, Paul-Émile Lecoq de Boisbaudran, Peltonturbin, Per Teodor Cleve, Polhemspriset, Rudolf Clausius, Technische Universität Berlin, Thomas Edison, Tulium, Vetenskapsåret 1824, Vetenskapsåret 1831, Vetenskapsåret 1947, Vetenskapsåret 1955, Vetenskapsåret 1958, Vetenskapsåret 1968, Wilhelm Wundt, Wollastonmedaljen, 14 mars, 16 april, 2 januari, 22 februari, 28 maj, 5 november, 8 mars.

Albert Einstein

Albert Einstein, född 14 mars 1879 i Ulm i Tyskland, död 18 april 1955 i Princeton i USA, var en tysk-amerikansk teoretisk fysiker av judisk börd.

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och Albert Einstein · Se mer »

Berlin

Berlin är huvudstad såväl som största stad i Tyskland, med mer än 3,6 miljoner invånare (2021) och utgör även förbundslandet Berlin och, enligt 2022 års beräkning av Demographia, 4 miljoner i tätorten, som är den näst folkrikaste tyska tätorten efter Düsseldorf i Rhen-Ruhr-regionen, och omkring 6,2 miljoner i storstadsområdet.

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och Berlin · Se mer »

Bernhard Studer (geolog)

Bernhard Studer, född 21 augusti 1794 i Büren an der Aare vid Bern, död där 2 maj 1887, var en schweizisk geolog och fysiker.

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och Bernhard Studer (geolog) · Se mer »

Bigsbymedaljen

Bigsbymedaljen, Bigsby Medal, är en sedan 1877 av Geological Society of London utdelad medalj som instiftades av den brittiske geologen John Jeremiah Bigsby (1792-1881).

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och Bigsbymedaljen · Se mer »

Clarkemedaljen

Clarkemedaljen, Clarke Medal, utdelas av Royal Society i New South Wales, Australien, för framstående insatser inom naturvetenskap.

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och Clarkemedaljen · Se mer »

Copleymedaljen

Copleymedaljen, instiftad 1731, är Royal Societys finaste medalj.

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och Copleymedaljen · Se mer »

Davymedaljen

Davymedaljen, är en bronsmedalj, som instiftades av John Davy till minne av dennes bror, kemisten Humphry Davy (1778–1829).

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och Davymedaljen · Se mer »

Edmond Hébert

Edmond Hébert, född 12 juni 1812 i Villefargeau, departementet Yonne, död 4 april 1890 i Paris, var en fransk geolog.

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och Edmond Hébert · Se mer »

Edward Drinker Cope

Edward Drinker Cope, född 28 juli 1840 i Philadelphia, död där 12 april 1897, var en stor amerikansk paleontolog, mest känd för att ha medverkat i det så kallade Benkriget mot sin före detta kompanjon Othniel Charles Marsh.

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och Edward Drinker Cope · Se mer »

Edwin Hall

Edwin Herbert Hall, född den 7 november 1855 i Gorham i Maine, USA, död den 20 november 1938 i Cambridge i Massachusetts, var en amerikansk fysiker, som 1895-1921 var professor i fysik vid Harvard University.

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och Edwin Hall · Se mer »

George Bentham

George Bentham, född 22 september 1800 i Stoke nära Plymouth, Devon, död 10 september 1884 i London, var en brittisk botaniker, kanske den främsta botaniska systematikern under 1800-talet.

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och George Bentham · Se mer »

Glödlampa

lm, skruvsockel E27, höjd cirka 110 mm. Volframlampa. 1. Glaskolv, 2. Gas, 3. Glödtråd, 4, 5. Kontakttråd till yttre spänningsanslutning, 6. Stödtrådar, 7. Glashållare, 8. Anslutningspunkt till sockel, 9. Gänga, 10. Isolering, 11. Spänningsanslutningspunkt Glödlampa är en ljuskälla där ljuset åstadkoms genom att en tråd av ett elektriskt ledande material upphettas till stark glödning av en elektrisk ström.

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och Glödlampa · Se mer »

Halleffekt

Diagram som förklarar Halleffekt, där de blå partiklarna (1) föreställer elektroner, som rör sig från batteriets minuspol till dess pluspol. I figur '''A''' avlänkar Lorentzkraften elektronerna till plattans översida som bli blå (negativ). I '''B''' och '''C''' avlänkas elektronerna till undersidan eftersom strömmen eller fältet har ändrat riktning. I '''D''' är både ström- och magnetfältet omvända jämfört med A, därför avlänkas elektronerna till översidan igen. Halleffekt är fenomenet att strömförande ledare i magnetfält får en potentialskillnad (Hallspänning) vinkelrätt mot strömriktningen.

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och Halleffekt · Se mer »

Holmium

Holmium är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna.

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och Holmium · Se mer »

James Clerk Maxwell

James Clerk Maxwell, FRS FRSE, född 13 juni 1831 i Edinburgh, död 5 november 1879 i Cambridge, var en brittisk matematiker och fysiker som gjorde betydande insatser inom fysiken.

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och James Clerk Maxwell · Se mer »

Johannes Brønsted

Johannes Nicolaus Brønsted, född 22 februari 1879 i Varde, död 17 december 1947 i Köpenhamn, var en dansk fysikalisk kemist som 1923 (samtidigt med Martin Lowry) definierade en bas som en "protonacceptor" samt en syra som en "protondonator".

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och Johannes Brønsted · Se mer »

Leipzig

Leipzig är en kretsfri stad och den största staden i det tyska förbundslandet Sachsen 190 kilometer söder om Berlin.

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och Leipzig · Se mer »

Lester Allan Pelton

Bilder i Peltons patentansökan från 1880 Lester Allan Pelton, född 1829, död 14 mars 1908, var en amerikansk guldgrävare, mekaniker och uppfinnare.

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och Lester Allan Pelton · Se mer »

Lyellmedaljen

Charles Lyell. Lyellmedaljen, Lyell Medal, är en vetenskaplig medalj som sedan 1876 årligen utdelas av Geological Society of London för framstående insatser inom den geologiska vetenskapen.

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och Lyellmedaljen · Se mer »

Milutin Milanković

Milutin Milanković (serbiska: Милутин Миланковић) född 28 maj 1879 i Dalj (Kroatien, dåvarande Österrike-Ungern), död 12 december 1958 i Belgrad, var en matematiker, astrofysiker och ingenjör som är mest känd för sin forskning kring hur skillnader i jordens bana kring solen resulterar i klimatförändringar.

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och Milutin Milanković · Se mer »

Otto Fahnehjelm

Bernhard Otto Fahnehjelm, född 5 oktober 1846 i Stockholm, död 2 mars 1911 i Bryssel, var en svensk ingenjör och uppfinnare.

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och Otto Fahnehjelm · Se mer »

Otto Hahn

Otto Hahn, född 8 mars 1879 i Frankfurt am Main i Kejsardömet Tyskland, död 28 juli 1968 i Göttingen i Västtyskland, var en tysk kemist, som pionjär inom atomklyvningen ansedd som "kärnkemins fader", och år 1944 följdriktigt Nobelpristagare i kemi för "...upptäckten av fission av tunga atomkärnor".

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och Otto Hahn · Se mer »

Paul-Émile Lecoq de Boisbaudran

Paul Émile (kallad François) Lecoq de Boisbaudran, född den 18 april 1838 i Cognac, död den 28 maj 1912 i Paris, var en fransk kemist.

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och Paul-Émile Lecoq de Boisbaudran · Se mer »

Peltonturbin

Montering av Peltonturbin Principskiss Principskiss Peltonturbinen är en impulsturbin som arbetar enligt Newtons andra lag för att utvinna energi ur en strömmande vätska med hjälp av utnyttjandet av rörelseenergi.

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och Peltonturbin · Se mer »

Per Teodor Cleve

Per Teodor Cleve, född 10 februari 1840 i Stockholm, död 18 juni 1905 i Uppsala, var en svensk kemist, geolog och oceanograf.

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och Per Teodor Cleve · Se mer »

Polhemspriset

Polhemspriset är ett pris som delas ut för teknisk innovation på hög nivå eller för genialisk lösning av ett tekniskt problem.

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och Polhemspriset · Se mer »

Rudolf Clausius

Rudolf Julius Emanuel Clausius, född 2 januari 1822 i Köslin, död 24 augusti 1888 i Bonn, var en tysk fysiker och matematiker.

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och Rudolf Clausius · Se mer »

Technische Universität Berlin

TU Berlins huvudbyggnad Technische Universität Berlin, TU Berlin, (Berlins tekniska universitet, TU) är ett av Berlins fyra universitet och grundlades den 1 november 1770 som Berg- und hüttenmännisches Lehrinstitut.

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och Technische Universität Berlin · Se mer »

Thomas Edison

Thomas Alva Edison, född 11 februari 1847 i Milan i Ohio, död 18 oktober 1931 i West Orange i New Jersey, var en amerikansk uppfinnare och industrimagnat.

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och Thomas Edison · Se mer »

Tulium

Tulium är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna.

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och Tulium · Se mer »

Vetenskapsåret 1824

Ingen beskrivning.

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och Vetenskapsåret 1824 · Se mer »

Vetenskapsåret 1831

Ingen beskrivning.

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och Vetenskapsåret 1831 · Se mer »

Vetenskapsåret 1947

Ingen beskrivning.

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och Vetenskapsåret 1947 · Se mer »

Vetenskapsåret 1955

Ingen beskrivning.

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och Vetenskapsåret 1955 · Se mer »

Vetenskapsåret 1958

Ingen beskrivning.

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och Vetenskapsåret 1958 · Se mer »

Vetenskapsåret 1968

Ingen beskrivning.

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och Vetenskapsåret 1968 · Se mer »

Wilhelm Wundt

Wilhelm Max(imilian) Wundt, född 16 augusti 1832 i Neckarau, död 31 augusti 1920 i Großbothen, var en tysk fysiolog, filosof och psykolog.

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och Wilhelm Wundt · Se mer »

Wollastonmedaljen

ramlös Wollastonmedaljen är ett vetenskapligt pris inom det geologiska området och ges ut av the Geological Society of London.

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och Wollastonmedaljen · Se mer »

14 mars

14 mars är den 73:e dagen på året i den gregorianska kalendern (74:e under skottår).

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och 14 mars · Se mer »

16 april

16 april är den 106:e dagen på året i den gregorianska kalendern (107:e under skottår).

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och 16 april · Se mer »

2 januari

2 januari är den 2:a dagen på året i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och 2 januari · Se mer »

22 februari

22 februari är den 53:e dagen på året i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och 22 februari · Se mer »

28 maj

28 maj är den 148:e dagen på året i den gregorianska kalendern (149:e under skottår).

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och 28 maj · Se mer »

5 november

5 november är den 309:e dagen på året i den gregorianska kalendern (310:e under skottår).

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och 5 november · Se mer »

8 mars

8 mars är den 67:e dagen på året i den gregorianska kalendern (68:e under skottår).

Ny!!: Vetenskapsåret 1879 och 8 mars · Se mer »

Omdirigerar här:

Teknikåret 1879.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »