Snabbare tillgång än webbläsare!
57 relationer: Alexander Graham Bell, Archibald V. Hill, Arkeologi, Arthur Compton, Banachs fixpunktssats, Bokförlaget Forum, Camille Jordan (matematiker), Christiaan Barnard, Copleymedaljen, Darwinmedaljen, Ernest Rutherford, Ernest Shackleton, Ernest Solvay, Francis Aston, Fysik, Howard Carter, Insulin, Jacobus Kapteyn, Jaroslav Heyrovský, Kemi, Konungarnas dal, Kungariket Egypten, Litteraturåret 1999, Luxor, Mary Alice McWhinnie, Matematik, Medicin (vetenskap), När var hur, Niels Bohr, Nobelpriset, Nobelpriset i fysik, Nobelpriset i fysiologi eller medicin, Nobelpriset i kemi, Otto Meyerhof, Otto Stern, Polarografi, Reginald Punnett, Stefan Banach, Sylvestermedaljen, Thomas Kuhn, Tutankhamon, Vetenskapsåret 1959, Vetenskapsåret 1980, Vetenskapsåret 1996, Vetenskapsåret 2001, Walther Gerlach, Wollastonmedaljen, 10 augusti, 18 juli, 18 juni, ..., 2 augusti, 20:e århundradets När Var Hur, 22 januari, 26 maj, 5 januari, 5 november, 8 november. Förläng index (7 mer) »
Alexander Graham Bell
Alexander Graham Bell, född 3 mars 1847 i Edinburgh, Skottland, död 2 augusti 1922 på Beinn Bhreagh nära Baddeck i Nova Scotia, var en skotsk-kanadensisk-amerikansk uppfinnare och dövlärare.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Alexander Graham Bell · Se mer »
Archibald V. Hill
Archibald V. Hill, född 26 september 1886 i Bristol, död 3 juni 1977 i Cambridge, var en engelsk fysiolog, professor i fysiologi i London och nobelpristagare.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Archibald V. Hill · Se mer »
Arkeologi
Utgrävning i Sheffield, England. Arkeologi (av grek. archaiologia "fornkunskap", av archaios "urgammal", "forntida": kunskapen om den forna människan).
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Arkeologi · Se mer »
Arthur Compton
Arthur Holly Compton Arthur Holly Compton, född 10 september 1892 i Wooster, Ohio, död 15 mars 1962, var en amerikansk fysiker som tillsammans med Peter Debye (1884–1966) visade att röntgenstrålning inte bara kan ses som vågor utan även som partiklar som han sen kallade fotoner. Genom att skicka fotoner på elektroner kunde han visa hur elektronerna rörde sig och att ljuset fått en ny våglängd.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Arthur Compton · Se mer »
Banachs fixpunktssats
Banachs fixpunktssats, är en matematisk sats inom analysen, som säger att en kontraktionsavbildning alltid har en unik fixpunkt.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Banachs fixpunktssats · Se mer »
Bokförlaget Forum
Bokförlaget Forum är ett bokförlag inom Bonnierförlagen som ägs av Bonnier Books.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Bokförlaget Forum · Se mer »
Camille Jordan (matematiker)
Marie Ennemond Camille Jordan, född 5 januari 1838 i Lyon, död 22 januari 1922, var en fransk matematiker, som är känd för sina insatser i gruppteori och sina läroböcker Cours d'analyse.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Camille Jordan (matematiker) · Se mer »
Christiaan Barnard
Christiaan Neethling Barnard, född 8 november 1922 i Beaufort West, Västra Kapprovinsen, Sydafrika, död 2 september 2001 i Pafos, Cypern, var en sydafrikansk hjärtkirurg.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Christiaan Barnard · Se mer »
Copleymedaljen
Copleymedaljen, instiftad 1731, är Royal Societys finaste medalj.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Copleymedaljen · Se mer »
Darwinmedaljen
Darwinmedaljen är en silvermedalj som varje jämnt år delas ut av Royal Society till den som genfomfört enastående arbete inom biologin, exempelvis inom evolution, populationsbiologi och biologisk mångfald.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Darwinmedaljen · Se mer »
Ernest Rutherford
Ernest Rutherford, från 1931 Baron Rutherford of Nelson (Lord Rutherford), född 30 augusti 1871 i Brightwater nära Nelson, Nya Zeeland, död 19 oktober 1937 i Cambridge, Cambridgeshire, var en nyzeeländsk-brittisk fysiker.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Ernest Rutherford · Se mer »
Ernest Shackleton
Sir Ernest Henry Shackleton, född 15 februari 1874 i Ballitore, County Kildare, Irland, död 5 januari 1922 i Grytviken, Sydgeorgien, var en brittisk polarforskare med angloirländsk bakgrund.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Ernest Shackleton · Se mer »
Ernest Solvay
Deltagarna vid ''Conseil Solvay'' 1911; Ernest Solvay är tredje sittande från vänster. (Fotomontage) Ernest Solvay, född 1838 i Rebecq vid Bryssel, död 1922 i Bryssel, var en belgisk kemist, uppfinnare, företagare och filantrop.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Ernest Solvay · Se mer »
Francis Aston
Francis William Aston, född 1 september 1877, i Harborne i Birmingham, död 20 november 1945 i Cambridge, var en brittisk kemist och fysiker.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Francis Aston · Se mer »
Fysik
NASA:s konstnärliga skildring av ett svart hål. Block och talja är exempel på tillämpningar av klassisk mekanik. myra, betraktad genom ett svepelektronmikroskop, en tillämpning av våg-partikeldualismen. En regnbåge är ett exempel på hur ljus bryts i övergången mellan vatten och luft. En magnet som svävar över en supraledare, vilket demonstrerar Meissnereffekten. Atombomben är ett exempel på de väldiga krafter som fysiken har bemästrat under 1900-talet. Fysik (från grekiskans φυσικός, physikos som har betydelsen "naturlig" eller från latinets physica som betyder "läran om naturen") är vetenskapen om hur naturen fungerar på den mest fundamentala nivån.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Fysik · Se mer »
Howard Carter
Howard Carter 1924. Howard Carter, född 9 maj 1874 i Kensington i London, död 2 mars 1939 i Kensington i London, var en brittisk arkeolog och egyptolog.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Howard Carter · Se mer »
Insulin
Små flaskor med insulin. zinkjon i mitten. Insulin är ett blodsockerreglerande peptidhormon som utsöndras som svar på förhöjda nivåer av glukos i blodet.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Insulin · Se mer »
Jacobus Kapteyn
Jacobus Cornelius Kapteyn, född 19 januari 1851 i Barneveld, död 18 juni 1922, var en nederländsk astronom.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Jacobus Kapteyn · Se mer »
Jaroslav Heyrovský
Jaroslav Heyrovský, född 20 december 1890 i Prag, död där 27 mars 1967, var en tjeckisk kemist.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Jaroslav Heyrovský · Se mer »
Kemi
kemiska reaktioner. substansers interaktioner och de energimängder som därvid omsätts. Kemi (arabiska: كيمياء latin: chem (kēme), ordets etymologi är dock omtvistad) är en naturvetenskap som studerar materia, och dess sammansättning, uppträdande, struktur och egenskaper, såväl som de ändringar den genomgår vid kemiska reaktioner.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Kemi · Se mer »
Konungarnas dal
Konungarnas dal, Luxor Konungarnas dal, på arabiska Wadi el-Muluk (وادي الملوك) är en dalgång i södra Egypten, på västra sidan av Nilen nära den nuvarande staden Luxor och det forntida Thebe.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Konungarnas dal · Se mer »
Kungariket Egypten
Kungariket Egypten (المملكه المصريه), Egyptiska kungariket, var en stat i Nordafrika åren 1922-1953 som styrdes av Muhammed Ali-dynastin.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Kungariket Egypten · Se mer »
Litteraturåret 1999
Ingen beskrivning.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Litteraturåret 1999 · Se mer »
Luxor
Luxor (الأقصر, al-Uqsur) är en stad vid Nilen i mellersta Egypten.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Luxor · Se mer »
Mary Alice McWhinnie
Mary Alice McWhinnie, född 10 augusti 1922 i Chicago, Illinois, död den 17 mars 1980, var en amerikansk biolog, professor vid DePaul University, som specialiserade sitt arbete kring krill.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Mary Alice McWhinnie · Se mer »
Matematik
arkivdatum.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Matematik · Se mer »
Medicin (vetenskap)
grekisk symbol för läkekonsten. Används av otaliga medicinska institutioner världen över. Medicin eller biomedicin är den vetenskap och praktik som ägnar sig åt att förhindra, diagnostisera och behandla sjukdomar, samt att upprätthålla mänsklig hälsa och att undvika död.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Medicin (vetenskap) · Se mer »
När var hur
När var hur var den svenska upplagan av en allmän årsbok som gavs ut av Bokförlaget DN.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och När var hur · Se mer »
Niels Bohr
Niels Bohr och Albert Einstein i december 1925. Niels Henrik David BohrSvensk uppslagsbok, Malmö 1939, född 7 oktober 1885 i Köpenhamn, död 18 november 1962 i Köpenhamn, var en av 1900-talets främsta atomfysiker.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Niels Bohr · Se mer »
Nobelpriset
Nobelpriset är årliga internationella utmärkelser, som av tre svenska och en norsk institution tilldelas personer som "gjort mänskligheten den största nytta" inom fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fredsarbete.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Nobelpriset · Se mer »
Nobelpriset i fysik
Nobelpriset i fysik är ett av de fem Nobelprisen, inrättade genom Alfred Nobels testamente.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Nobelpriset i fysik · Se mer »
Nobelpriset i fysiologi eller medicin
Nobelpriset i fysiologi eller medicin är ett av de fem Nobelprisen, inrättade genom Alfred Nobels testamente.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Nobelpriset i fysiologi eller medicin · Se mer »
Nobelpriset i kemi
Presskonferens för tillkännagivandet av vilka som kommer att få Nobels kemipris 2008. Gunnar von Heijne, Gunnar Öquist och Måns Ehrenberg Jacobus Henricus van ’t Hoff tilldelades 1901 det första Nobelpriset i kemi. Marie Curie, 1911 års kemipristagare, var den första kvinna som fick Nobelpriset i kemi. Hon tilldelades även 1903 års Nobelpris i fysik. Nobelpriset i kemi delas ut årligen av Kungliga Vetenskapsakademien till naturvetare inom kemins olika områden.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Nobelpriset i kemi · Se mer »
Otto Meyerhof
Otto Meyerhof, född 12 april 1884 i Hannover, död 8 oktober 1951 i Philadelphia, Pennsylvania, var en tysk-amerikansk fysiolog.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Otto Meyerhof · Se mer »
Otto Stern
Otto Stern, född 17 februari 1888 i Sorau (nu Żory), död 17 augusti 1969 i Berkeley, Alameda County, Kalifornien var en tysk fysiker och nobelpristagare, som 1912 disputerade i fysikalisk kemi vid universitet i Breslau.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Otto Stern · Se mer »
Polarografi
Polarografi är en metod att elektrokemiskt analysera lösningar av reducerbara eller oxiderbara substanser.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Polarografi · Se mer »
Reginald Punnett
Reginald Crundall Punnett, född 20 juni 1875 i Tonbridge, Kent, England, död 3 januari 1967 i Bilbrook, Somerset, England, var en brittisk genetiker som idag är mest ihågkommen för att ha skapat Punnettkvadraten, ett verktyg som fortfarande används av biologer för att förutsäga sannolikheten för möjliga genotyper av avkommor.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Reginald Punnett · Se mer »
Stefan Banach
Stefan Banach, född 1892, död 1945, var en polsk matematiker.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Stefan Banach · Se mer »
Sylvestermedaljen
Sylvestermedaljen är en bronsmedalj instiftad 1901 av Royal Society.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Sylvestermedaljen · Se mer »
Thomas Kuhn
Thomas Samuel Kuhn, född 18 juli 1922 i Cincinnati, Ohio, död 17 juni 1996 i Cambridge, Massachusetts, var en amerikansk professor, vetenskapsteoretiker och författare till många verk inom idé- och lärdomshistoria.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Thomas Kuhn · Se mer »
Tutankhamon
Tutankhamons begravningsmask, förvarad på Egyptiska museet i Kairo. Tutankhamon, ibland även Tutankhamen, Tutankhamun (eng.), Tutenkhamen samt Tutenkhamon, (egyptiska: twt-ˁnḫ-ı͗mn; tVwa:t-ʕa:nəx-ʔaˡma:n), födelsenamn Tutankhaton, född cirka 1341 f.Kr., död 1323 f.Kr., var en egyptisk farao.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Tutankhamon · Se mer »
Vetenskapsåret 1959
Ingen beskrivning.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Vetenskapsåret 1959 · Se mer »
Vetenskapsåret 1980
Ingen beskrivning.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Vetenskapsåret 1980 · Se mer »
Vetenskapsåret 1996
Ingen beskrivning.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Vetenskapsåret 1996 · Se mer »
Vetenskapsåret 2001
Ingen beskrivning.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Vetenskapsåret 2001 · Se mer »
Walther Gerlach
Walther Gerlach, född 1 augusti 1889 och död 10 augusti 1979, var en tysk fysiker, som tillsammans med Otto Stern upptäckte elektronens kvantiserade spinn, den så kallade Stern-Gerlach effekten.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Walther Gerlach · Se mer »
Wollastonmedaljen
ramlös Wollastonmedaljen är ett vetenskapligt pris inom det geologiska området och ges ut av the Geological Society of London.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och Wollastonmedaljen · Se mer »
10 augusti
10 augusti är den 222:a dagen på året i den gregorianska kalendern (223:e under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och 10 augusti · Se mer »
18 juli
18 juli är den 199:e dagen på året i den gregorianska kalendern (200:e under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och 18 juli · Se mer »
18 juni
18 juni är den 169:e dagen på året i den gregorianska kalendern (170:e under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och 18 juni · Se mer »
2 augusti
2 augusti är den 214:e dagen på året i den gregorianska kalendern (215:e under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och 2 augusti · Se mer »
20:e århundradets När Var Hur
20:e århundradets När Var Hur är en bok från 1999, som handlar om 1900-talet, sett ur ett svenskt perspektiv.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och 20:e århundradets När Var Hur · Se mer »
22 januari
22 januari är den 22:a dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och 22 januari · Se mer »
26 maj
26 maj är den 146:e dagen på året i den gregorianska kalendern (147:e under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och 26 maj · Se mer »
5 januari
5 januari är den 5:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och 5 januari · Se mer »
5 november
5 november är den 309:e dagen på året i den gregorianska kalendern (310:e under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och 5 november · Se mer »
8 november
8 november är den 312:e dagen på året i den gregorianska kalendern (313:e under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 1922 och 8 november · Se mer »
