Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Ladda ner
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Vetenskapsåret 1968

Index Vetenskapsåret 1968

Ingen beskrivning.

64 relationer: Antony Garrett Lisi, ASCII, Astronomi, Bokförlaget Forum, Cern, Copleymedaljen, Corneille Heymans, Darwinmedaljen, Datormus, De Morgan-medaljen, Douglas Engelbart, Fysik, Georges Charpak, Har Gobind Khorana, Harvard University, Henry Dale, Hjärndöd, Howard Walter Florey, Jesper Sollerman, John Darley, Jurij Gagarin, Lars Onsager, Lev Landau, Litteraturåret 1999, Luis Alvarez, Lyndon B. Johnson, Marshall W. Nirenberg, Medicin (vetenskap), Nature, När var hur, Neutronstjärna, Nobelpriset, Nobelpriset i fysik, Nobelpriset i fysiologi eller medicin, Nobelpriset i kemi, Otto Hahn, Psykologi, Pulsar, Richard Hamming, Robert W. Holley, Rymdfart, Saturn V, Tadeus Reichstein, Teknik, Thomas Gold, Turingpriset, USA:s federala regering, USA:s president, Wilhelm Olivecrona, Wollastonmedaljen, ..., 1 april, 1 augusti, 11 mars, 12 december, 18 juli, 20:e århundradets När Var Hur, 21 februari, 21 september, 23 juli, 24 januari, 26 juli, 27 mars, 28 juli, 9 december. Förläng index (14 mer) »

Antony Garrett Lisi

Antony Garrett Lisi, född 24 januari 1968, är känd för att ha framlagt en teori kallad An Exceptionally Simple Theory of Everything (2007) som påstås förklara sammanhanget mellan tid, rum, tyngdkraft m.m. där alla andra försök till övergripande förklaringar har misslyckats.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Antony Garrett Lisi · Se mer »

ASCII

ASCII ASCII, eller American Standard Code for Information Interchange, är en teckenkodning som används för att representera bokstäver och andra tecken i datorer.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och ASCII · Se mer »

Astronomi

Astronomi (ἀστρονομία; bokstavligen "stjärnonas lag") är vetenskapen om himlakropparna och universum.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Astronomi · Se mer »

Bokförlaget Forum

Bokförlaget Forum är ett bokförlag inom Bonnierförlagen som ägs av Bonnier Books.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Bokförlaget Forum · Se mer »

Cern

Inuti CERN:s LHC-tunnel. CERN (franskt uttal) (fullständigt namn på franska: Organisation européenne pour la recherche nucléaire och på engelska: European Organization for Nuclear Research) (svensk översättning: Europeiska organisationen för kärnforskning), är världens största partikelfysiklaboratorium, beläget i Genèves förorter i Schweiz, på gränsen till Frankrike.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Cern · Se mer »

Copleymedaljen

Copleymedaljen, instiftad 1731, är Royal Societys finaste medalj.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Copleymedaljen · Se mer »

Corneille Heymans

Corneille Jean Francois Heymans, född 28 mars 1892 i Gent, Belgien, död 18 juli 1968 i Knokke-Heist, var en belgisk fysiolog och nobelpristagare, som tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sina undersökningar om hur andningen regleras, bland annat via blodets fysiska och kemiska egenskaper.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Corneille Heymans · Se mer »

Darwinmedaljen

Darwinmedaljen är en silvermedalj som varje jämnt år delas ut av Royal Society till den som genfomfört enastående arbete inom biologin, exempelvis inom evolution, populationsbiologi och biologisk mångfald.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Darwinmedaljen · Se mer »

Datormus

En vanlig datormus med två större knappar och ett skrollhjul på ovansidan. '''Principskiss för en mekanisk datormus:'''1. Användaren rör musen och kulan roterar.2. Två rullar anbringade mot kulan överför rörelsen i X- och Y-led.3. Perforerade hjul.4. Infraröda lysdioder lyser genom hålen.5. Ljuskänsliga sensorer översätter ljuspulserna till musens hastighet i X- och Y-planet. Datormus eller mus (plural datormöss), är en enhet som ansluts till en dator, för att möjliggöra förflyttandet av en markör på en datorskärm.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Datormus · Se mer »

De Morgan-medaljen

De Morgan-medaljen är ett pris för utomordentliga bidrag till matematiken och är London Mathematical Societys mest prestigefyllda pris.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och De Morgan-medaljen · Se mer »

Douglas Engelbart

Douglas Carl Engelbart, född 30 januari 1925 i Portland, Oregon, död 2 juli 2013 i Atherton, Kalifornien, var en amerikansk uppfinnare och datautvecklare med norskt ursprung.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Douglas Engelbart · Se mer »

Fysik

NASA:s konstnärliga skildring av ett svart hål. Block och talja är exempel på tillämpningar av klassisk mekanik. myra, betraktad genom ett svepelektronmikroskop, en tillämpning av våg-partikeldualismen. En regnbåge är ett exempel på hur ljus bryts i övergången mellan vatten och luft. En magnet som svävar över en supraledare, vilket demonstrerar Meissnereffekten. Atombomben är ett exempel på de väldiga krafter som fysiken har bemästrat under 1900-talet. Fysik (från grekiskans φυσικός, physikos som har betydelsen "naturlig" eller från latinets physica som betyder "läran om naturen") är vetenskapen om hur naturen fungerar på den mest fundamentala nivån.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Fysik · Se mer »

Georges Charpak

Georges Charpak 2005 Schema av en trådkammare: en partikel T passerar några trådar W mellan katodplattor P; elektriska pulsar visas efter förstärkare A. Georges Charpak, född 1 augusti 1924 i Dąbrowica, Polen) (nuvarande Dubrovytsia, Ukraina), död 29 september 2010 i Paris, var en fransk nobelpristagare i fysik 1992. Han fick priset med motiveringen "för hans uppfinning och utveckling av partikeldetektorer, särskilt flertrådsproportionalkammaren". Charpaks familj flyttade från Polen till Paris när han var 7 år gammal. Under andra världskriget deltog han i den franska motståndsrörelsen och fängslades 1943. 1944 deporterades han till koncentrationslägret i Dachau, där han blev kvar till krigets slut 1945. Han blev fransk medborgare 1946. Charpak tog doktorsexamen vid Collège de France, Paris 1955. 1959 började han arbeta vid CERN i Genève och 1984 blev han Joliot-Curie professor vid École Normale Supérieure de Physique et Chimie i Paris. Han blev medlem i franska vetenskapsakademin 1985. Charpaks uppfinning, flertrådsproportionalkammaren, möjliggör upptäckten av mycket kortlivade och sällsynta partiklar. Detektorn levererar data direkt till anslutna datorer som kan analysera en mycket stor mängd data. Detta gör det möjligt att studera förlopp med både större upplösning och tätare tidsintervall än som tidigare var möjligt med till exempel bubbelkammare.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Georges Charpak · Se mer »

Har Gobind Khorana

Har Gobind Khorana, född 9 januari 1922 i Raipur, Punjab (i dåvarande Brittiska Indien), död 9 november 2011 i Concord, Massachusetts, var en indiskfödd (pakistanskfödd) amerikansk biokemist.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Har Gobind Khorana · Se mer »

Harvard University

Harvard University är ett privat forskningsuniversitet i Cambridge, Massachusetts, medlem i Ivy League, vars historia, inflytande och rikedom har gjort det till ett av de mest prestigefyllda universiteten i världen.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Harvard University · Se mer »

Henry Dale

Henry Dales nobeldiplom. Sir Henry Hallett Dale, född 9 juni 1875 i Islington, London, England, död 23 juli 1968 i Cambridge, England, var en engelsk läkare och fysiolog och nobelpristagare.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Henry Dale · Se mer »

Hjärndöd

Hjärndöd, hjärnstamsdöd, är ett tillstånd med oåterkalleligt utsläckta hjärnfunktioner och det kliniska kriteriet på död i de flesta västländer, tillämpat i Sverige från 1988.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Hjärndöd · Se mer »

Howard Walter Florey

Sir Howard Walter Florey, född 24 september 1898 i Adelaide, Australien, död 21 februari 1968 i Oxford, England, var en australisk farmakolog.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Howard Walter Florey · Se mer »

Jesper Sollerman

Jesper Olof Sollerman, född 26 juli 1968 i Bro församling på Gotland, är en svensk professor i astronomi.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Jesper Sollerman · Se mer »

John Darley

John M. Darley, född 3 april 1938 i Minneapolis, död 31 augusti 2018, var en amerikansk professor inom psykologi vid Princeton University, som främst arbetade med socialpsykologi.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och John Darley · Se mer »

Jurij Gagarin

Jurij Aleksejevitj Gagarin (Ю́рий Алексе́евич Гага́рин, ryskt uttal), född 9 mars 1934 i Klusjino, Smolensk oblast, död 27 mars 1968 i Kirzjach, Vladimir oblast, var en pilot i det sovjetiska flygvapnet och en sovjetisk kosmonaut.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Jurij Gagarin · Se mer »

Lars Onsager

Lars Onsager, född 27 november 1903 i Kristiania (numera Oslo), död 5 oktober 1976 i Coral Gables, Florida, var en norsk-amerikansk kemiingenjör och teoretisk fysiker, som innehade Gibbs professur i teoretisk kemi vid Yale University.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Lars Onsager · Se mer »

Lev Landau

Lev Davidovitj Landau (ryska: Ле́в Дави́дович Ланда́у), född 22 januari 1908 i Baku (Azerbajdzjan), död 1 april 1968 i Moskva, var en sovjetisk teoretisk fysiker.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Lev Landau · Se mer »

Litteraturåret 1999

Ingen beskrivning.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Litteraturåret 1999 · Se mer »

Luis Alvarez

Alvarez som doktorand hos Arthur Compton vid University of Chicago 1933. Luis Walter Alvarez, född 13 juni 1911 i San Francisco, död 1 september 1988 i Berkeley, Kalifornien, var en amerikansk fysiker.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Luis Alvarez · Se mer »

Lyndon B. Johnson

Lyndon Baines Johnson, ofta kallad LBJ, född 27 augusti 1908 i Stonewall i Texas, död 22 januari 1973 nära Stonewall i Texas, var USA:s 36:e president åren 1963 till 1969, en befattning han tillträdde efter att han tjänstgjort som USA:s 37:e vicepresident under åren 1961 till 1963.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Lyndon B. Johnson · Se mer »

Marshall W. Nirenberg

Marshall W. Nirenberg 2003. Marshall W. Nirenberg, född 10 april 1927 i New York i New York, död där 15 januari 2010, var en amerikansk biokemist, genetiker och nobelpristagare.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Marshall W. Nirenberg · Se mer »

Medicin (vetenskap)

grekisk symbol för läkekonsten. Används av otaliga medicinska institutioner världen över. Medicin eller biomedicin är den vetenskap och praktik som ägnar sig åt att förhindra, diagnostisera och behandla sjukdomar, samt att upprätthålla mänsklig hälsa och att undvika död.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Medicin (vetenskap) · Se mer »

Nature

Nature är en framstående brittisk vetenskaplig veckotidskrift som började utges 4 november 1869 och grundades av Norman Lockyer.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Nature · Se mer »

När var hur

När var hur var den svenska upplagan av en allmän årsbok som gavs ut av Bokförlaget DN.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och När var hur · Se mer »

Neutronstjärna

En modell av en neutronstjärna. Gravitationell böjning av ljuset på en neutronstjärna. Genom relativistisk ljusböjning är mer än halva stjärnans yta synlig (varje ruta representerar här 30 x 30 grader). En neutronstjärna är ett av flera möjliga slut för en stjärna.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Neutronstjärna · Se mer »

Nobelpriset

Nobelpriset är årliga internationella utmärkelser, som av tre svenska och en norsk institution tilldelas personer som "gjort mänskligheten den största nytta" inom fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fredsarbete.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Nobelpriset · Se mer »

Nobelpriset i fysik

Nobelpriset i fysik är ett av de fem Nobelprisen, inrättade genom Alfred Nobels testamente.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Nobelpriset i fysik · Se mer »

Nobelpriset i fysiologi eller medicin

Nobelpriset i fysiologi eller medicin är ett av de fem Nobelprisen, inrättade genom Alfred Nobels testamente.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Nobelpriset i fysiologi eller medicin · Se mer »

Nobelpriset i kemi

Presskonferens för tillkännagivandet av vilka som kommer att få Nobels kemipris 2008. Gunnar von Heijne, Gunnar Öquist och Måns Ehrenberg Jacobus Henricus van ’t Hoff tilldelades 1901 det första Nobelpriset i kemi. Marie Curie, 1911 års kemipristagare, var den första kvinna som fick Nobelpriset i kemi. Hon tilldelades även 1903 års Nobelpris i fysik. Nobelpriset i kemi delas ut årligen av Kungliga Vetenskapsakademien till naturvetare inom kemins olika områden.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Nobelpriset i kemi · Se mer »

Otto Hahn

Otto Hahn, född 8 mars 1879 i Frankfurt am Main i Kejsardömet Tyskland, död 28 juli 1968 i Göttingen i Västtyskland, var en tysk kemist, som pionjär inom atomklyvningen ansedd som "kärnkemins fader", och år 1944 följdriktigt Nobelpristagare i kemi för "...upptäckten av fission av tunga atomkärnor".

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Otto Hahn · Se mer »

Psykologi

Den grekiska bokstaven Psi symboliserar ofta psykologi. Psykologi är vetenskapen om själslivet, det vill säga beteenden, medvetande, känslor och tänkande hos människor och grupper.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Psykologi · Se mer »

Pulsar

En pulsar (av engelskans pulsating star) är en roterande neutronstjärna som genererar regelbundna pulser av strålning med våglängder från radiostrålning till gammastrålning.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Pulsar · Se mer »

Richard Hamming

Richard Wesley Hamming, född 11 februari 1915 i Chicago, Illinois, USA, död 7 januari 1998 i Monterey, Kalifornien, var en amerikansk matematiker.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Richard Hamming · Se mer »

Robert W. Holley

Robert William Holley, född 28 januari 1922 i Urbana, Illinois, USA, död 11 februari 1993 i Los Gatos, Kalifornien, var en amerikansk biokemist.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Robert W. Holley · Se mer »

Rymdfart

Buzz Aldrin på månen 1969. Sputnik 1 Jurij Gagarin Valentina Teresjkova Rymdteleskopet Hubble Sojourner på Mars Mir och Atlantis Med rymdfart avses framdrivning av människotillverkade föremål i rymden.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Rymdfart · Se mer »

Saturn V

Saturn V (Saturn C-5), månraketen, var en flerstegsraket med tre raketsteg avsedd att användas endast en gång, som drevs av flytande raketbränsle.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Saturn V · Se mer »

Tadeus Reichstein

Tadeus Reichstein, född 20 juli 1897 i Włocławek, död 1 augusti 1996 i Basel, var en polsk-schweizisk kemist och professor i Basel.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Tadeus Reichstein · Se mer »

Teknik

användarmanual. Teknik, från grekiska téchnē (τέχνη) som betyder "konst", "skicklighet" eller "hantverk", är metoder att minska behovet av fysisk eller psykisk belastning och öka levnadsstandarden i vid mening.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Teknik · Se mer »

Thomas Gold

Thomas Gold, född 22 maj 1920 i Wien, död 22 juni 2004 i Ithaca, New York var en österrikisk-brittisk-amerikansk astrofysiker.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Thomas Gold · Se mer »

Turingpriset

Turingpriset (A. M. Turing award) delas årligen ut av Association for Computing Machinery (ACM) till en person som har bidragit till datorindustrin.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Turingpriset · Se mer »

USA:s federala regering

västra flygel (1970). USA:s kabinett (engelska the Cabinet of the United States) är en benämning på högt uppsatta befattningshavare i den verkställande grenen av USA:s federala statsmakt.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och USA:s federala regering · Se mer »

USA:s president

USA:s president (formellt President of the United States of America) är landets federala stats- och regeringschef.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och USA:s president · Se mer »

Wilhelm Olivecrona

Gustaf Wilhelm Detlof Olivecrona, född 30 december 1870 i Helga Trefaldighets församling, Uppsala län, död 1 augusti 1968 i Falsterbo, Malmöhus län, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör, i stora delar av sitt liv verksam i Kina.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Wilhelm Olivecrona · Se mer »

Wollastonmedaljen

ramlös Wollastonmedaljen är ett vetenskapligt pris inom det geologiska området och ges ut av the Geological Society of London.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och Wollastonmedaljen · Se mer »

1 april

1 april är den 91:a dagen på året i den gregorianska kalendern (92:a under skottår).

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och 1 april · Se mer »

1 augusti

1 augusti är den 213:e dagen på året i den gregorianska kalendern (214:e under skottår).

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och 1 augusti · Se mer »

11 mars

11 mars är den 70:e dagen på året i den gregorianska kalendern (71:a under skottår).

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och 11 mars · Se mer »

12 december

12 december är den 346:e dagen på året i den gregorianska kalendern (347:e under skottår).

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och 12 december · Se mer »

18 juli

18 juli är den 199:e dagen på året i den gregorianska kalendern (200:e under skottår).

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och 18 juli · Se mer »

20:e århundradets När Var Hur

20:e århundradets När Var Hur är en bok från 1999, som handlar om 1900-talet, sett ur ett svenskt perspektiv.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och 20:e århundradets När Var Hur · Se mer »

21 februari

21 februari är den 52:a dagen på året i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och 21 februari · Se mer »

21 september

21 september är den 264:e dagen på året i den gregorianska kalendern (265:e under skottår).

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och 21 september · Se mer »

23 juli

23 juli är den 204:e dagen på året i den gregorianska kalendern (205:e under skottår).

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och 23 juli · Se mer »

24 januari

24 januari är den 24:e dagen på året i den gregorianska kalendern.

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och 24 januari · Se mer »

26 juli

26 juli är den 207:e dagen på året i den gregorianska kalendern (208:e under skottår).

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och 26 juli · Se mer »

27 mars

27 mars är den 86:e dagen på året i den gregorianska kalendern (87:e under skottår).

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och 27 mars · Se mer »

28 juli

28 juli är den 209:e dagen på året i den gregorianska kalendern (210:e under skottår).

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och 28 juli · Se mer »

9 december

9 december är den 343:e dagen på året i den gregorianska kalendern (344:e under skottår).

Ny!!: Vetenskapsåret 1968 och 9 december · Se mer »

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »