Snabbare tillgång än webbläsare!
179 relationer: Aaron Ciechanover, Abelpriset, Acceleration, Afrika, Altaret, Alzheimers sjukdom, Astronom, Augusti, Australien, Avram Hershko, Bob Kahn, Bokförlaget DN, Bose–Einstein-kondensat, Cancer, Cassini-Huygens, Chandra-teleskopet, Copleymedaljen, Darmstadt, Darwinmedaljen, David J. Gross, Davymedaljen, De Morgan-medaljen, Densitet, Elisabeth Sauer-Eriksson, Ellesmereön, Europa, Europeiska rymdorganisationen, Exploderande val, Fast form, Februari, Frank Wilczek, Frankrike, Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning, Galax, Göran Gustafssons stiftelse, Genesis (rymdsond), Grekland, Grenoble, Grundämne, H. David Politzer, Harold Kroto, Homo floresiensis, Hubbleteleskopet, Huygens, Indonesien, Irwin Rose, Isadore Singer, James Peebles, Januari, Jokkmokk, ..., Jorden, Juni, Kalifornien, Kanada, Karolinska universitetssjukhuset, Kärnfysik, Kloning, Kol, Kongo-Kinshasa, Konjunktion (astronomi), Kronprinsessan Victoria, Kuiperbältet, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, Lösning (kemi), Lennart Philipson, Leroy P. Steele-priset, Linda Buck, Ljusår, Lobfeniga fiskar, Magnetar, Manhattanprojektet, Manlig ejakulation, Mars (planet), Mars Express, Merkurius, Messenger (rymdsond), Michael Francis Atiyah, My Arae, NASA, Nature, När var hur, Neutronstjärna, Nobelpriset, Nobelpriset i fysik, Nobelpriset i fysiologi eller medicin, Nobelpriset i kemi, Nordafrika, Norge, Nunavut, Opportunity, Pennsylvania State University, Perihelium, Pluto, Positronemissionstomografi, Richard Axel, Richard Doll, Robert Bacher, Roger Penrose, Rosetta (rymdsond), Ryssland, Saturnus, Schweiz, Shawpriset, SMART-1, Småplanet, Solen, Solsystemet, Spaceship One, Spirit (rymdfordon), Stephen Hawking, Stockholm, Sune Bergström, Svalbard, Svart hål, Sverige, Swedish Space Corporation, Tainan, Taiwan, Tetrapoda, Tiktaalik roseae, Titan (måne), Turingpriset, Universitetssjukhuset i Lund, Universum, USA, Vetenskapsåret 1975, Vetenskapsåret 2011, Vint Cerf, Vintergatan, Wollastonmedaljen, X Prize Foundation, 1 juli, 1 mars, 11 maj, 12 februari, 13 december, 14 januari, 14 maj, 15 augusti, 15 januari, 15 juli, 15 mars, 16 juli, 17 februari, 17 januari, 18 maj, 18 november, 19 maj, 19 november, 2 mars, 22 april, 22 mars, 23 januari, 23 september, 24 juni, 24 september, 25 augusti, 25 december, 25 januari, 26 januari, 26 oktober, 27 december, 27 oktober, 29 januari, 3 februari, 3 januari, 30 augusti, 4 januari, 4 oktober, 5 februari, 6 april, 67P/Churyumov-Gerasimenko, 7 april, 8 juli, 8 september, 9 juli, 9 oktober, 9 september, 90377 Sedna. Förläng index (129 mer) »
Aaron Ciechanover
Aaron Ciechanover Aaron Ciechanover, född 1 oktober 1947 i Haifa, är en israelisk biokemist, som är verksam vid den tekniska högskolan Technion i Haifa.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Aaron Ciechanover · Se mer »
Abelpriset
Abelpriset (norska: Abelprisen) är ett norskt pris som delas ut en gång om året till en matematiker som åstadkommit något extraordinärt.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Abelpriset · Se mer »
Acceleration
Läge, hastighet och acceleration av samma rätlinjiga rörelse som funktion av tid. Acceleration är en fysikalisk storhet, som anger förändring av hastighet per tidsenhet.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Acceleration · Se mer »
Afrika
Afrika är jordens näst största kontinent (efter Eurasien) och även jordens näst största världsdel efter Asien, både vad gäller areal och folkmängd.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Afrika · Se mer »
Altaret
Altaret (Ara på latin) är en stjärnbild på den södra stjärnhimlen.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Altaret · Se mer »
Alzheimers sjukdom
Alzheimers sjukdom, eller ofta bara Alzheimer, är den vanligaste formen av demens och står för 60–70 procent av samtliga fall av demens.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Alzheimers sjukdom · Se mer »
Astronom
En astronom är en forskare i astronomi, studiet av himlakroppar i rymden.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Astronom · Se mer »
Augusti
Augusti är årets åttonde månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Augusti · Se mer »
Australien
Australien, officiellt Australiska statsförbundet eller Samväldet Australien (Commonwealth of Australia), är ett land på södra halvklotet bestående av fastlandetskontinenten Australien, ön Tasmanien samt ett antal mindre öar i Indiska oceanen och Stilla havet.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Australien · Se mer »
Avram Hershko
Avram Hershko (i mitten) med Rose och Ciechanover Avram Hershko, född 31 december 1937 i Karcag, Ungern, är en israelisk biokemist, verksam vid den tekniska högskolan Technion i Haifa.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Avram Hershko · Se mer »
Bob Kahn
Bob Kahn, född 23 december 1938 i New York i USA, är en amerikansk elektronikingenjör som under 1980- och 1990-talen tillsammans med Vint Cerf tog fram de grundläggande protokollen för internet – Transmission Control Protocol (TCP) och Internet Protocol (IP).
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Bob Kahn · Se mer »
Bokförlaget DN
Bokförlaget DN var ett Bonnierägt bokförlag.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Bokförlaget DN · Se mer »
Bose–Einstein-kondensat
Bose–Einstein-kondensat av rubidiumatomer vid 170 nanokelvin. Ett Bose–Einstein-kondensat är ett aggregationstillstånd som en förtunnad gas av bosoner, till exempel atomer med heltaligt spinn, kan övergå till vid extremt låga temperaturer.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Bose–Einstein-kondensat · Se mer »
Cancer
Uppkomsten av cancerceller sker av en rad mutationer i gener som har till uppgift att förhindra onormal celldelning. I cancerceller slås dessa skyddande mekanismer ut. Cancer är en grupp sjukdomar som innebär onormal celldelning med förmåga att spridas till andra delar av kroppen.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Cancer · Se mer »
Cassini-Huygens
Cassinis väg till Saturnus Cassini-Huygens var ett forskningsprojekt som bestod av rymdsonden Cassini och landaren Huygens vilka skickades till planeten Saturnus och dess måne Titan.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Cassini-Huygens · Se mer »
Chandra-teleskopet
Chandra-teleskopet eller Chandra X-ray Observatory (CXO), tidigare känt som Advanced X-ray Astrophysics Facility (AXAF), uppskjutet i juli 1999 av NASA, är ett rymdteleskop som letar efter röntgenstrålning.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Chandra-teleskopet · Se mer »
Copleymedaljen
Copleymedaljen, instiftad 1731, är Royal Societys finaste medalj.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Copleymedaljen · Se mer »
Darmstadt
Darmstadt är en kretsfri stad i den federala delstaten (Bundesland) Hessen i Tyskland.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Darmstadt · Se mer »
Darwinmedaljen
Darwinmedaljen är en silvermedalj som varje jämnt år delas ut av Royal Society till den som genfomfört enastående arbete inom biologin, exempelvis inom evolution, populationsbiologi och biologisk mångfald.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Darwinmedaljen · Se mer »
David J. Gross
David Gross David Jonathan Gross, född 19 februari 1941 i Washington, D.C., är en amerikansk fysiker och matematisk fysiker vid Princeton University.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och David J. Gross · Se mer »
Davymedaljen
Davymedaljen, är en bronsmedalj, som instiftades av John Davy till minne av dennes bror, kemisten Humphry Davy (1778–1829).
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Davymedaljen · Se mer »
De Morgan-medaljen
De Morgan-medaljen är ett pris för utomordentliga bidrag till matematiken och är London Mathematical Societys mest prestigefyllda pris.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och De Morgan-medaljen · Se mer »
Densitet
Densitet, volymmassa är (enligt ISO 31) ett mått av ett ämnes täthet, således massa per volymenhet.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Densitet · Se mer »
Elisabeth Sauer-Eriksson
Astrid Elisabeth Sauer-Eriksson, född Eriksson 4 juni 1959, är en svensk kemist och professor i strukturell biologi vid Umeå universitet.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Elisabeth Sauer-Eriksson · Se mer »
Ellesmereön
Satellitbild av Ellesmereön. Ellesmereöns läge i Nunavut. Ellesmereön (Ellesmere Island, inuktitut Aussuittuq Qikiqtalua, île d'Ellesmere) är en stor ö i arktiska Kanada.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Ellesmereön · Se mer »
Europa
Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Europa · Se mer »
Europeiska rymdorganisationen
Huvudkontoret för ESA i Paris. Kontrollrummet till European Space Operations Centre i Darmstadt. ██ ESA-medlemsländer██ ECS-länder (samarbetsländer)██ Länder med samarbetsavtal Ariane 42P Giotto ATV-3 Edoardo Amaldi ExoMars rover prototyp Europeiska rymdorganisationen eller ESA (förkortning av engelskans European Space Agency; organisationens andra arbetsspråk är franska, Agence spatiale européenne och tyska, Europäische Weltraumorganisation) är en mellanstatlig organisation som ägnar sig åt rymdforskning.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Europeiska rymdorganisationen · Se mer »
Exploderande val
Exploderande valar har förekommit i olika tillfällen.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Exploderande val · Se mer »
Fast form
Isbitar, vatten i fast form. Kristaller av natriumklorid. Fast form, även solid form, är ett av de fyra fundamentala aggregationstillstånden och innebär att ett ämne inte är vätska, gas eller plasma.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Fast form · Se mer »
Februari
Februari är årets andra månad i den gregorianska kalendern och har 28 dagar (29 under skottår) och är därmed årets kortaste månad, då alla andra månader har 30 eller 31 dagar.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Februari · Se mer »
Frank Wilczek
Frank Wilczek, född 15 maj 1951 i Mineola, New York, är en amerikansk teoretisk fysiker.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Frank Wilczek · Se mer »
Frankrike
Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Frankrike · Se mer »
Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning
Gad Rausings Pris för framstående humanistisk forskargärning delas årligen ut av Kungliga Vitterhetsakademien sedan 2003.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning · Se mer »
Galax
En galax (från grekiskans γαλαξίας κύκλος, galaxías kýklos – ”mjölkringen”, avseende Vintergatan) är en stor samling av materia i universum, som stjärnor, gas, rymdstoft och förmodad mörk materia, sammanbunden genom gravitation.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Galax · Se mer »
Göran Gustafssons stiftelse
Göran Gustafsson-pristagare 2010. Göran Gustafssons stiftelser består av två stiftelser med olika inriktning, båda baserade på donationer från affärsmannen Göran Gustafsson.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Göran Gustafssons stiftelse · Se mer »
Genesis (rymdsond)
Genesis var en rymdsond i NASAs Discovery-program, som sändes upp från Cape Canaveral Air Force Station den 8 augusti 2001 med en Delta II-raket.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Genesis (rymdsond) · Se mer »
Grekland
Grekland (Ελλάδα/Elláda, alternativt: Ελλάς/Ellás), formellt Republiken Grekland, alternativt Hellenska republiken (Ελληνική Δημοκρατία/Ellinikí Dimokratía), är en republik i Sydeuropa på Balkanhalvön.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Grekland · Se mer »
Grenoble
Grenoble i juli 2009 med floden Isère i förgrunden och bergskedjan Belledonne i bakgrunden Grenoble är en kommun och huvudort i departementet Isère i regionen Auvergne-Rhône-Alpes i sydöstra Frankrike.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Grenoble · Se mer »
Grundämne
Guld är ett grundämne. Grundämne är en substans där alla atomer har samma antal protoner i atomkärnan.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Grundämne · Se mer »
H. David Politzer
Hugh David Politzer, född 31 augusti 1949 i New York i New York, är en amerikansk fysiker som är anställd vid California Institute of Technology (Caltech) i Pasadena i Kalifornien.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och H. David Politzer · Se mer »
Harold Kroto
Harold Kroto 2011. Sir Harold W "Harry" Kroto, ursprungligen Harold Walter Krotoschiner, född 7 oktober 1939 i Wisbech, Cambridgeshire, död 30 april 2016 i Lewes, East Sussex, var en brittisk kemist.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Harold Kroto · Se mer »
Homo floresiensis
Homo floresiensis var en art av människa som finns belagd från för 95 000 år sedan och fanns kvar kanske så sent som för 12 000 år sedan, men senare uppskattningar ligger närmare 60 000 år sedan.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Homo floresiensis · Se mer »
Hubbleteleskopet
Hubble:s huvudspegel. Foto: NASA Hubbleteleskopet är ett rymdteleskop som NASA och ESA sände upp i rymden 1990.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Hubbleteleskopet · Se mer »
Huygens
Huygens (efter Christiaan Huygens) är en rymdsond utsänd av ESA den 15 oktober, 1997 som den 14 januari, 2005 landade på en av Saturnus månar, Titan, efter att ha separerats från moderfarkosten Cassini den 25 december, 2004.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Huygens · Se mer »
Indonesien
Indonesien, officiellt Republiken Indonesien (Republik Indonesia), är en stat i Sydostasien och Oceanien (västra Stilla havet).
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Indonesien · Se mer »
Irwin Rose
Irwin Rose, född 16 juli 1926 i Brooklyn i New York, död 2 juni 2015 i Deerfield i Massachusetts, var en amerikansk biokemist vid University of California, Irvine.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Irwin Rose · Se mer »
Isadore Singer
Isadore Manuel Singer, född 3 maj 1924 i Detroit, Michigan, död 11 februari 2021 i Boxborough, Middlesex County, Massachusetts, var en amerikansk matematiker.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Isadore Singer · Se mer »
James Peebles
Phillip James Edwin Peebles, född 25 april 1935 i Winnipeg, Manitoba, Kanada, är en amerikansk teoretisk fysiker, prisbelönt kosmolog, Nobelpristagare i fysik 2019 och läroboksförfattare.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och James Peebles · Se mer »
Januari
Januari är årets första månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Januari · Se mer »
Jokkmokk
Den av Statistiska centralbyrån avgränsade tätorten Jokkmokk samt småorten Mattisudden med gränserna från tätorts- och småortsavgränsningarna 2015. Jokkmokk (lulesamiska Jåhkåmåhkke eller Dálvvadis, nordsamiska Johkamohkki, finska Jokimukka) är en tätort i Lappland och centralort i Jokkmokks kommun i Norrbottens län, belägen strax norr om norra polcirkeln.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Jokkmokk · Se mer »
Jorden
Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Jorden · Se mer »
Juni
Juni är årets sjätte månad i den gregorianska kalendern och har 30 dagar.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Juni · Se mer »
Kalifornien
Kalifornien (California) är den folkrikaste delstaten i USA, och den tredje största till ytan.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Kalifornien · Se mer »
Kanada
Kanada (engelska och franska: Canada) är ett land i Nordamerika.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Kanada · Se mer »
Karolinska universitetssjukhuset
Karolinska universitetssjukhuset är ett universitetssjukhus i Stockholms län, med huvudsaklig verksamhet genom storsjukhus i Huddinge och Solna kommuner.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Karolinska universitetssjukhuset · Se mer »
Kärnfysik
Alla kända nuklider och deras halveringstider. I grafen är y-axeln totala antalet neutroner (N) och x-axeln är antalet protoner (Z) i nukliden. Kärnfysik är den del av fysiken som berör atomkärnorna, deras beståndsdelar, struktur, dynamik och de krafter som verkar på och inom dem.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Kärnfysik · Se mer »
Kloning
Kloning innebär skapandet av genetiska kopior av en individ, det vill säga flera individer med samma arvsanlag, men också kopiering på cellnivå eller på gennivå.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Kloning · Se mer »
Kol
Kol är ett grundämne som har det kemiska tecknet C och atomnumret 6.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Kol · Se mer »
Kongo-Kinshasa
Demokratiska republiken Kongo (République démocratique du Congo), ofta kallad Kongo-Kinshasa, är en republik och en suverän stat i Centralafrika.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Kongo-Kinshasa · Se mer »
Konjunktion (astronomi)
Tre dagar med konjunktion mellan Månen och Venus. Konjunktion (Konjunktion) kallas det när två himlakroppar syns nära varandra eller framför den ena på himlen, närmare bestämt när båda har samma rektascension.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Konjunktion (astronomi) · Se mer »
Kronprinsessan Victoria
Victoria Ingrid Alice Désirée, född 14 juli 1977, är Sveriges kronprinsessa, det vill säga tronarvinge, och hertiginna av Västergötland.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Kronprinsessan Victoria · Se mer »
Kuiperbältet
En konstnärs version av Kuiperbältet och Oorts kometmoln. Kuiperbältet eller Edgeworth-Kuiperbältet är ett bälte av en stor mängd små himlakroppar i banor runt solen, som är beläget bortom Neptunus bana och 20 astronomiska enheter utåt.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Kuiperbältet · Se mer »
Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien
Kungl.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien · Se mer »
Lösning (kemi)
Salt löses upp i vatten En lösning är en homogen blandning av två eller flera ämnen.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Lösning (kemi) · Se mer »
Lennart Philipson
Carl Lennart Philipson, född 1929, död 26 juni 2011, var en svensk professor i mikrobiologi vid avdelningen för cell- och molekylärbiologi vid Karolinska Institutet.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Lennart Philipson · Se mer »
Leroy P. Steele-priset
Leroy P. Steele-priset är ett pris som delas ut varje år av American Mathematical Society, instiftat 1970.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Leroy P. Steele-priset · Se mer »
Linda Buck
Linda B. Buck, född 29 januari 1947 i Seattle, Washington, USA, är en amerikansk biolog och nobelpristagare i medicin.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Linda Buck · Se mer »
Ljusår
Alfa Centauri (A, B) ligger 4,37 ljusår från jorden. Andromedagalaxen ligger 2,5 miljoner ljusår från jorden. Begreppet ljusår är en längdenhet som används inom astronomin.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Ljusår · Se mer »
Lobfeniga fiskar
Lobfeniga fiskar (Sarcopterygii) är en underklass fiskarStandard Report Page: som uppkom under silur med köttiga, extremitetsliknande "lober", en sorts stumpaktiga ben som fenorna sitter fästade på.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Lobfeniga fiskar · Se mer »
Magnetar
Magnetar. Magnetfältets utbredning. En magnetar är en neutronstjärna med ett onormalt starkt magnetfält, cirka 1000 gånger starkare än hos en vanlig neutronstjärna.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Magnetar · Se mer »
Manhattanprojektet
Världens första provsprängning med bomben ''The Gadget'', den 16 juli 1945. Manhattanprojektet var kodnamnet på det forsknings- och utvecklingsprogram, som under ledning av USA och med deltagande av Storbritannien och Kanada hade till syfte att framställa den första atombomben.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Manhattanprojektet · Se mer »
Manlig ejakulation
Manlig ejakulation, utlösning eller sädesuttömning, är benämningen på uttömning av sädesvätska (ejakulat) genom en erigerad penis.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Manlig ejakulation · Se mer »
Mars (planet)
Mars (symbol: ♂) är den fjärde planeten från solen och solsystemets näst minsta planet.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Mars (planet) · Se mer »
Mars Express
Mars Express är den första europeiska rymdsonden som sänts till planeten Mars.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Mars Express · Se mer »
Merkurius
Merkurius (symbol: ☿) är den innersta och minsta planeten i solsystemet, med en omloppstid runt solen på ungefär 88 dygn.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Merkurius · Se mer »
Messenger (rymdsond)
Messenger, en akronym för Mercury Surface, Space Environment, Geochemistry and Ranging, var ett NASA-projekt i Discovery-programmet bestående av en rymdsond vars syfte var att utforska planeten Merkurius yta och svaga magnetfält.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Messenger (rymdsond) · Se mer »
Michael Francis Atiyah
Sir Michael Francis Atiyah, OM, född 22 april 1929 i London, död 11 januari 2019 i Edinburgh, var en brittisk matematiker.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Michael Francis Atiyah · Se mer »
My Arae
Cervantes eller My Arae (μ Arae, förkortat My Ara, μ Ara) är en ensam stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Altaret.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och My Arae · Se mer »
NASA
NASA:s huvudkontorsbyggnad i Washington, D.C. NASA:s Kennedy Space Center. National Aeronautics and Space Administration (NASA) är USA:s fristående myndighet för rymdfart och rymdforskning.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och NASA · Se mer »
Nature
Nature är en framstående brittisk vetenskaplig veckotidskrift som började utges 4 november 1869 och grundades av Norman Lockyer.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Nature · Se mer »
När var hur
När var hur var den svenska upplagan av en allmän årsbok som gavs ut av Bokförlaget DN.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och När var hur · Se mer »
Neutronstjärna
En modell av en neutronstjärna. Gravitationell böjning av ljuset på en neutronstjärna. Genom relativistisk ljusböjning är mer än halva stjärnans yta synlig (varje ruta representerar här 30 x 30 grader). En neutronstjärna är ett av flera möjliga slut för en stjärna.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Neutronstjärna · Se mer »
Nobelpriset
Nobelpriset är årliga internationella utmärkelser, som av tre svenska och en norsk institution tilldelas personer som "gjort mänskligheten den största nytta" inom fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fredsarbete.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Nobelpriset · Se mer »
Nobelpriset i fysik
Nobelpriset i fysik är ett av de fem Nobelprisen, inrättade genom Alfred Nobels testamente.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Nobelpriset i fysik · Se mer »
Nobelpriset i fysiologi eller medicin
Nobelpriset i fysiologi eller medicin är ett av de fem Nobelprisen, inrättade genom Alfred Nobels testamente.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Nobelpriset i fysiologi eller medicin · Se mer »
Nobelpriset i kemi
Presskonferens för tillkännagivandet av vilka som kommer att få Nobels kemipris 2008. Gunnar von Heijne, Gunnar Öquist och Måns Ehrenberg Jacobus Henricus van ’t Hoff tilldelades 1901 det första Nobelpriset i kemi. Marie Curie, 1911 års kemipristagare, var den första kvinna som fick Nobelpriset i kemi. Hon tilldelades även 1903 års Nobelpris i fysik. Nobelpriset i kemi delas ut årligen av Kungliga Vetenskapsakademien till naturvetare inom kemins olika områden.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Nobelpriset i kemi · Se mer »
Nordafrika
Nordafrika är den norra delen av Afrika, i söder begränsat av Saharaöknen.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Nordafrika · Se mer »
Norge
Karta över Norge Norge (Norge (bokmål) eller Noreg (nynorska); Norga; Vuodna; Nöörje), formellt Konungariket Norge, är en konstitutionell monarki i norra Europa, väster om Sverige på Skandinaviska halvön.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Norge · Se mer »
Nunavut
Nunavut (inuktitut: ᓄᓇᕗᑦ, betyder "Vårt land") är till ytan det största och nordligaste av Kanadas tre territorier; de två övriga är Yukon och Northwest Territories.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Nunavut · Se mer »
Opportunity
Opportunity (engelska: "möjlighet"), också känd som MER-B (Mars Exploration Rover – B) eller MER-1, med smeknamnet Oppy, var NASAs andra rymdsond i Mars-utforskningsprogrammet Mars Exploration Rover Mission.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Opportunity · Se mer »
Pennsylvania State University
Old Main, universitetets gamla huvudbyggnad, uppfört 1863 Pennsylvania State University, ofta kallad Penn State är ett universitet i Pennsylvania, USA.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Pennsylvania State University · Se mer »
Perihelium
Jordens bana, starkt överdriven, runt solen. Perihelium är den punkt där en himlakropp som rör sig runt en sol (helios) befinner sig närmast solen.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Perihelium · Se mer »
Pluto
Pluto (symbol: eller) är en dvärgplanet av typen plutoid i de yttre delarna av solsystemet.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Pluto · Se mer »
Positronemissionstomografi
Tvärsnitt av bilden från en typisk PET-scanning av en hjärna Positronemissionstomografi (PET) är en medicinsk avbildningsteknik som bygger på användning av isotopmärkta preparat, så kallade radioaktiva markörer, vilka möjliggör framtagning av tredimensionella bilder av exempelvis ämnesomsättningen i hjärnan men även hur olika preparat, exempelvis signalsubstanser, rör sig i kroppen.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Positronemissionstomografi · Se mer »
Richard Axel
Richard Axel, född 2 juli 1946 i New York, är en amerikansk läkare och biokemist.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Richard Axel · Se mer »
Richard Doll
Sir Richard Doll, född 28 oktober 1912 i London Borough of Richmond upon Thames, död 24 juli 2005, var en brittisk läkare och cancerforskare, den förste som påvisade sambandet mellan rökning och lungcancer.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Richard Doll · Se mer »
Robert Bacher
Robert Bacher med Los Alamos id-nummer Robert Fox Bacher, född 31 augusti 1905 i Loudonville, Ohio, död 18 november 2004 i Montecito, Kalifornien var en kärnfysiker och en av de ledande personerna inom Manhattanprojektet.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Robert Bacher · Se mer »
Roger Penrose
Sir Roger Penrose, född 8 augusti 1931 i Colchester, Essex, är en brittisk matematiker, teoretisk fysiker och populärvetenskaplig författare samt professor emeritus vid Oxfords universitet.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Roger Penrose · Se mer »
Rosetta (rymdsond)
Rosetta är en rymdsond från ESA, uppsänd med en Ariane 5-raket den 2 mars 2004 från Centre Spatial Guyanais i Kourou, Franska Guyana.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Rosetta (rymdsond) · Se mer »
Ryssland
Ryssland (Rossija), formellt Ryska federationen (Rossijskaja Federatsija), är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela Nordasien.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Ryssland · Se mer »
Saturnus
Saturnus (symbol: ♄) är den sjätte planeten från solen och den näst största i solsystemet.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Saturnus · Se mer »
Schweiz
Schweiz, officiellt Schweiziska edsförbundet eller Schweiziska konfederationen (tyska: Schweiz, Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Suisse, Confédération suisse; italienska: Svizzera, Confederazione Svizzera; rätoromanska: Svizra, Confederaziun svizra; latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica), är en federal republik i Centraleuropa, som gränsar till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Schweiz · Se mer »
Shawpriset
Shawpriset är ett vetenskapspris som utdelas årligen och belönar viktiga vetenskapliga insatser inom astronomi, biologi, medicin och matematik.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Shawpriset · Se mer »
SMART-1
Smart 1 eller SMART-1 var en månsatellit som sköts ut 2003 och använde sig av solcellsdrivna finjusterande jonmotorer för att placera sig i omlopp runt Jordens måne.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och SMART-1 · Se mer »
Småplanet
En småplanet eller planetoid (Small Solar System Body (SSSB)) är en mindre himlakropp i bana runt solen men med betydligt mindre dimensioner än de vanliga planeterna.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Småplanet · Se mer »
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Solen · Se mer »
Solsystemet
Planeter och dvärgplaneter i solsystemet. Planeternas storlek är i skala, men inte det relativa avståndet till solen. En ramsa från 1950-talet för att lära sig planeternas namn, och ordning från solen räknat. Solsystemet är det vardagliga namnet på vårt planetsystem där bland annat solen, jorden och månen ingår.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Solsystemet · Se mer »
Spaceship One
SpaceShipOne är den bemannade rymdfarkost som med Mike Melvill som pilot den 21 juni 2004 nådde en höjd av 100 km, den av NASA, USA:s flygvapen och FAI definierade gränsen för var rymden börjar, Nasa delar ut en eftertraktad medalj till alla som flugit på denna höjd.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Spaceship One · Se mer »
Spirit (rymdfordon)
Spirit, också känd som MER-A (Mars Exploration Rover – A) eller MER-2, var NASAs första sond i Marsutforskningsprogrammet Mars Exploration Rover Mission.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Spirit (rymdfordon) · Se mer »
Stephen Hawking
Stephen William Hawking, född 8 januari 1942 i Oxford, död 14 mars 2018 i Cambridge, var en brittisk fysiker, kosmologiforskare och populärvetenskaplig författare.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Stephen Hawking · Se mer »
Stockholm
Stockholm är Sveriges huvudstad och största stad samt landets kulturella, politiska, mediala och ekonomiska centrum.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Stockholm · Se mer »
Sune Bergström
Karl Sune Detlof Bergström, född 10 januari 1916 i Stockholm, död 15 augusti 2004 i Stockholm, var en svensk biokemist och kemist samt nobelpristagare i medicin.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Sune Bergström · Se mer »
Svalbard
Karta över Svalbard. Svalbard är en norsk ögrupp i Arktis, med Spetsbergen som största ö.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Svalbard · Se mer »
Svart hål
M87, från Event Horizon Telescope. strålar. Ett svart hål är, enligt den allmänna relativitetsteorin, en koncentration av massa med ett så starkt gravitationsfält att ingenting, inte ens ljus, kan övervinna kroppens gravitation.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Svart hål · Se mer »
Sverige
Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Sverige · Se mer »
Swedish Space Corporation
Swedish Space Corporation, SSC, även registrerat som Svenska rymdaktiebolaget, är ett svenskt samhällsbyggarbolag inom rymd.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Swedish Space Corporation · Se mer »
Tainan
Diverse motiv från Tainan. Tainans läge på Taiwan. Karta över Tainans distrikt. Tainan är en stad i södra Taiwan.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Tainan · Se mer »
Taiwan
Taiwan, officiellt Republiken Kina, är en stat som omfattar ön Taiwan i Stilla havet och några mindre öar, bland andra Pescadorerna, Kinmen och Matsuöarna.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Taiwan · Se mer »
Tetrapoda
Som Tetrapoda eller landryggradsdjur betecknas i den biologiska systematiken alla ryggradsdjur som till skillnad från fiskar förfogar över fyra fötter.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Tetrapoda · Se mer »
Tiktaalik roseae
Tiktaalik roseae var en livsform som är en länk mellan fiskar och de första fyrfota landdjuren (tetrapoda).
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Tiktaalik roseae · Se mer »
Titan (måne)
Titan är Saturnus största måne och den näst största månen i solsystemet, efter Jupiters måne Ganymedes.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Titan (måne) · Se mer »
Turingpriset
Turingpriset (A. M. Turing award) delas årligen ut av Association for Computing Machinery (ACM) till en person som har bidragit till datorindustrin.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Turingpriset · Se mer »
Universitetssjukhuset i Lund
Universitetssjukhuset i Lund, tidigare Lunds lasarett, var ett regionsjukhus i Lund.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Universitetssjukhuset i Lund · Se mer »
Universum
Universum eller världsalltet är all rumtid och allt som existerar däri, inklusive alla planeter, stjärnor, galaxer, innehållet i intergalaktiska rymden, de minsta subatomära partiklarna, och all materia och energi.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Universum · Se mer »
USA
Amerikas förenta stater (United States of America), eller i förkortad form Förenta staterna (United States), på svenska vanligen kallat för USA eller Amerika, är en federal republik som består av 50 delstater, ett federalt distrikt och ett flertal olika självstyrande områden.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och USA · Se mer »
Vetenskapsåret 1975
Ingen beskrivning.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Vetenskapsåret 1975 · Se mer »
Vetenskapsåret 2011
Ingen beskrivning.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Vetenskapsåret 2011 · Se mer »
Vint Cerf
Vint Gray Cerf, född 23 juni 1943 i New Haven i Connecticut, är en amerikansk datavetare och ingenjör, känd som en av internets skapare tillsammans med Bob Kahn.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Vint Cerf · Se mer »
Vintergatan
Vintergatan är en stavspiralgalax som har en diameter på cirka 100 000 ljusår och är ungefär 12 000 ljusår tjock.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Vintergatan · Se mer »
Wollastonmedaljen
ramlös Wollastonmedaljen är ett vetenskapligt pris inom det geologiska området och ges ut av the Geological Society of London.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och Wollastonmedaljen · Se mer »
X Prize Foundation
Astronauten Mike Melvill efter sin vinnande rymdtur 2004. X Prize Foundation är en amerikansk ideell stiftelse.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och X Prize Foundation · Se mer »
1 juli
1 juli är den 182:a dagen på året i den gregorianska kalendern (183:e under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 1 juli · Se mer »
1 mars
1 mars är den 60:e dagen på året i den gregorianska kalendern (61:a under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 1 mars · Se mer »
11 maj
11 maj är den 131:a dagen på året i den gregorianska kalendern (132:a under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 11 maj · Se mer »
12 februari
12 februari är den 43:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 12 februari · Se mer »
13 december
13 december är den 347:e dagen på året i den gregorianska kalendern (348:e under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 13 december · Se mer »
14 januari
14 januari är den 14:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 14 januari · Se mer »
14 maj
14 maj är den 134:e dagen på året i den gregorianska kalendern (135:e under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 14 maj · Se mer »
15 augusti
15 augusti är den 227:e dagen på året i den gregorianska kalendern (228:e under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 15 augusti · Se mer »
15 januari
15 januari är den 15:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 15 januari · Se mer »
15 juli
15 juli är den 196:e dagen på året i den gregorianska kalendern (197:e under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 15 juli · Se mer »
15 mars
15 mars är den 74:e dagen på året i den gregorianska kalendern (75:e under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 15 mars · Se mer »
16 juli
16 juli är den 197:e dagen på året i den gregorianska kalendern (198:e under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 16 juli · Se mer »
17 februari
17 februari är den 48:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 17 februari · Se mer »
17 januari
17 januari är den 17:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 17 januari · Se mer »
18 maj
18 maj är den 138:e dagen på året i den gregorianska kalendern (139:e under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 18 maj · Se mer »
18 november
18 november är den 322:a dagen på året i den gregorianska kalendern (323:e under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 18 november · Se mer »
19 maj
19 maj är den 139:e dagen på året i den gregorianska kalendern (140:e under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 19 maj · Se mer »
19 november
19 november är den 323:e dagen på året i den gregorianska kalendern (324:e under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 19 november · Se mer »
2 mars
2 mars är den 61:a dagen på året i den gregorianska kalendern (62:a under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 2 mars · Se mer »
22 april
22 april är den 112:e dagen på året i den gregorianska kalendern (113:e under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 22 april · Se mer »
22 mars
22 mars är den 81:a dagen på året i den gregorianska kalendern (82:a under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 22 mars · Se mer »
23 januari
23 januari är den 23:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 23 januari · Se mer »
23 september
23 september är den 266:e dagen på året i den gregorianska kalendern (267:e under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 23 september · Se mer »
24 juni
24 juni är den 175:e dagen på året i den gregorianska kalendern (176:e under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 24 juni · Se mer »
24 september
24 september är den 267:e dagen på året i den gregorianska kalendern (268:e under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 24 september · Se mer »
25 augusti
25 augusti är den 237:e dagen på året i den gregorianska kalendern (238:e under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 25 augusti · Se mer »
25 december
25 december är den 359:e dagen på året i den gregorianska kalendern (360:e under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 25 december · Se mer »
25 januari
25 januari är den 25:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 25 januari · Se mer »
26 januari
26 januari är den 26:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 26 januari · Se mer »
26 oktober
26 oktober är den 299:e dagen på året i den gregorianska kalendern (300:e under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 26 oktober · Se mer »
27 december
27 december är den 361:a dagen på året i den gregorianska kalendern (362:a under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 27 december · Se mer »
27 oktober
27 oktober är den 300:e dagen på året i den gregorianska kalendern (301:a under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 27 oktober · Se mer »
29 januari
29 januari är den 29:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 29 januari · Se mer »
3 februari
3 februari är den 34:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 3 februari · Se mer »
3 januari
3 januari är den 3:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 3 januari · Se mer »
30 augusti
30 augusti är den 242:a dagen på året i den gregorianska kalendern (243:e under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 30 augusti · Se mer »
4 januari
4 januari är den 4:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 4 januari · Se mer »
4 oktober
4 oktober är den 277:e dagen på året i den gregorianska kalendern (278:e under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 4 oktober · Se mer »
5 februari
5 februari är den 36:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 5 februari · Se mer »
6 april
6 april är den 96:e dagen på året i den gregorianska kalendern (97:e under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 6 april · Se mer »
67P/Churyumov-Gerasimenko
67P/Churyumov-Gerasimenko eller 67P/Tjurjumov-Gerasimenko, är en komet i solsystemet.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 67P/Churyumov-Gerasimenko · Se mer »
7 april
7 april är den 97:e dagen på året i den gregorianska kalendern (98:e under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 7 april · Se mer »
8 juli
8 juli är den 189:e dagen på året i den gregorianska kalendern (190:e under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 8 juli · Se mer »
8 september
8 september är den 251:a dagen på året i den gregorianska kalendern (252:a under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 8 september · Se mer »
9 juli
9 juli är den 190:e dagen på året i den gregorianska kalendern (191:a under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 9 juli · Se mer »
9 oktober
9 oktober är den 282:a dagen på året i den gregorianska kalendern (283:e under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 9 oktober · Se mer »
9 september
9 september är den 252:a dagen på året i den gregorianska kalendern (253:e under skottår).
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 9 september · Se mer »
90377 Sedna
Sedna (symbol) är en dvärgplanet i Kuiperbältet, uppkallad efter inuiternas vattengudinna Sedna.
Ny!!: Vetenskapsåret 2004 och 90377 Sedna · Se mer »
