55 relationer: Art, Asien, Bördiga halvmånen, Biobränsle, Blomställning, Blomväxter, Bröd, Catalogue of Life, Couscous, Durumvete, Emmervete, Enhjärtbladiga växter, Enkornsvete, Eukaryoter, Fröväxter, Gräs, Gräsordningen, Kamutvete, Kladistik, Korspollinering, Kubbvete, Majs, Medelhavet, Mjöl, Protein, Ris, Samhälle (sociologi), Sädesslag, Sexuell förökning, Släkte, Speltvete, Stapelvara, Stråtak, Tårta, Triticum aethiopicum, Triticum borisovii, Triticum carthlicum, Triticum dicoccon, Triticum dimococcum, Triticum duelongatum, Triticum duromedium, Triticum edwardii, Triticum fungicidum, Triticum kiharae, Triticum macha, Triticum polonicum, Triticum sphaerococcum, Triticum teres, Triticum timococcum, Triticum timopheevii, ..., Triticum turgidovillosum, Triticum urartu, Växtriket, Vete, Vild emmer. Förläng index (5 mer) »
Art
Gråtrutskomplexet (''Larus argentatus-cachinnans-fuscus'') har länge tjänat som exempel på diskussionerna som förs kring det biologiska artbegreppet. På grund av nya rön har flera populationer som tidigare sågs som underarter till gråtruten fått artstatus. Detta har i sin tur fört med sig att man inte alltid kan artbestämma en trut med grå mantel utifrån ett enda foto, speciellt om man inte vet var på jorden bilden är tagen. På bilden ser vi en medelhavstrut (''Larus michaellis''). Art är ett begrepp inom biologi.
Ny!!: Vetesläktet och Art · Se mer »
Asien
Asien är jordens största och mest folkrika världsdel.
Ny!!: Vetesläktet och Asien · Se mer »
Bördiga halvmånen
Bördiga halvmånen enligt en snäv … … och en mindre snäv definition. Vingårdar i Bekaadalen, Libanon. Flygfoto från oktober, 2019. Bördiga halvmånen är ett område i Mellanöstern.
Ny!!: Vetesläktet och Bördiga halvmånen · Se mer »
Biobränsle
Biobränslen är förnybara bränslen som är producerade av biomassa, det vill säga organismer som bildades och slutade leva för en kort tid sedan (i motsats till fossila bränslen, där organismerna levde för länge sedan).
Ny!!: Vetesläktet och Biobränsle · Se mer »
Blomställning
Blomställning är en del av en växt.
Ny!!: Vetesläktet och Blomställning · Se mer »
Blomväxter
Blomväxter, gömfröiga växter eller angiospermer (Angiospermae, synonymer Magnoliophyta eller Anthophyta), är växter som karaktäriseras av att de sätter frö inneslutna i en frukt (till skillnad från nakenfröiga växter).
Ny!!: Vetesläktet och Blomväxter · Se mer »
Bröd
Jästa bröd Bröd är ett livsmedel, som är bakat av någon form av mjöl och vätska (oftast vatten) tillsammans med olika tilläggsingredienser.
Ny!!: Vetesläktet och Bröd · Se mer »
Catalogue of Life
Catalogue of Life är en webbaserad taxonomisk databas, som startades i juni 2001 av Species 2000 och Integrated Taxonomic Information System (ITIS).
Ny!!: Vetesläktet och Catalogue of Life · Se mer »
Couscous
'''Couscous''' med grönsaker och kikärter. Traditionell tillagning av couscous med ''couscoussière'' Couscous (berberspråk tifinagh: ⵙⴽⵙⵓ seksu, kosksi) är en egyptisk maträtt bestående av små ångkokta gryn gjorda av mannagryn på durumvete.
Ny!!: Vetesläktet och Couscous · Se mer »
Durumvete
Durumvete eller ibland hårdvete (Triticum durum) är en art i familjen gräs.
Ny!!: Vetesläktet och Durumvete · Se mer »
Emmervete
Emmervete (Triticum turgidum dicoccum alternativt Triticum turgidum eller Triticum dicoccum) kallas även emmer och tvåkornsvete.
Ny!!: Vetesläktet och Emmervete · Se mer »
Enhjärtbladiga växter
Enhjärtbladiga gömfröväxter (Monocotyledonae, kallas också Liliopsida) omfattar olika liljeartade växter med gräslikt utseende, flera av familjerna är vattenlevande, och även andra växter såsom palmer och bananväxter.
Ny!!: Vetesläktet och Enhjärtbladiga växter · Se mer »
Enkornsvete
Enkornsvete är en art i släktet vete, som kan avse både den vilda arten Triticum boeoticum, och den domesticerade formen, Triticum monococcum.
Ny!!: Vetesläktet och Enkornsvete · Se mer »
Eukaryoter
Eukaryoter (Eukaryota) är en av de tre domäner som organismer delas in i enligt modern systematik.
Ny!!: Vetesläktet och Eukaryoter · Se mer »
Fröväxter
Fröväxter (division Spermatophyta / klassen Spermatopsida) är växter som har frön.
Ny!!: Vetesläktet och Fröväxter · Se mer »
Gräs
Gräs (Poaceae, synonym Gramineae) är en familj enhjärtbladiga växter med omkring 12 000 arter i hela världen. Gräs är ett- eller fleråriga örter med kraftigt varierande storlek, och rötterna är samlade i en jämn knippa. Stjälken kallas strå och är ofta ihålig, men arter som majs och sockerrör har märg, medan bambu har en förvedad stam. Strået är ledat och lederna skiljs åt av förtjockade noder. Bladen utgår från noderna och omsluter strået med en bladslida. Mellan denna och bladskivan sitter en hinna, snärpet. Blommorna skyddas av skärmfjäll och blomfjäll som kallas agnar, och är samlade i småax som i sin tur bildar ax eller vippor. Gräs kan växa enstaka eller i täta tuvor och förökar sig ofta via underjordiska revor. De är vanligen korsbefruktande och pollineras av vinden. Det stärkelserika, mjöliga fröet är inneslutet i ett slags nöt. Arter i familjen halvgräs betraktas ofta felaktigt som gräs. Halvgräs kan särskiljas genom att de saknar en tydlig led på strået och ofta genom att halvgräsens strån inte har rund (utan till exempel trekantig) genomskärningsyta.
Ny!!: Vetesläktet och Gräs · Se mer »
Gräsordningen
Gräsordningen (Poales) är en ordning i undergruppen commelinider av enhjärtbladiga växter.
Ny!!: Vetesläktet och Gräsordningen · Se mer »
Kamutvete
Kamutvete (Triticum turanicum) är en gräsart som beskrevs av Moisej Markovič Jakubziner.
Ny!!: Vetesläktet och Kamutvete · Se mer »
Kladistik
tidsaxlar, kladogrammet har då omvandlats till ett fylogenetiskt träd. Kladistik, även fylogenetisk systematik, är en vetenskaplig metod som används främst vid studier av evolutionära frågeställningar om släktskap och utveckling av arter och egenskaper inom biologin.
Ny!!: Vetesläktet och Kladistik · Se mer »
Korspollinering
Ängsklocka där ståndarna redan vissnat när märket är moget, alltså en protandrisk art. Heterostyli hos ''Primula vulgaris'' Korspollinering är en form av pollinering där pollen överförs från en blomma till en annan blomma av samma art.
Ny!!: Vetesläktet och Korspollinering · Se mer »
Kubbvete
Kubbvete (Triticum compactum) är en gräsart som beskrevs av Nicolaus Thomas Host.
Ny!!: Vetesläktet och Kubbvete · Se mer »
Majs
Majs (Zea mays) är en ettårig, upp till 6 meter hög art i familjen gräs.
Ny!!: Vetesläktet och Majs · Se mer »
Medelhavet
Medelhavet är ett bihav till Atlanten, beläget mellan Europa, Afrika och Asien.
Ny!!: Vetesläktet och Medelhavet · Se mer »
Mjöl
Vetemjöl Mjöl är en finmald substans framställd av någon råvara genom att använda en kvarn.
Ny!!: Vetesläktet och Mjöl · Se mer »
Protein
Proteinet ''Arginas'' från ''Bacillus Caldovelox''. Proteiner, tidigare ofta äggviteämnen, är organiska ämnen med relativt hög molekylvikt.
Ny!!: Vetesläktet och Protein · Se mer »
Ris
Risplanta, ''Oryza sativa''. Rishandlare i Edo på en målning av Hokusai. Ris är frön från de enhjärtbladiga växterna Oryza sativa (asiatiskt ris) och Oryza glaberrima (Afrikanskt ris).
Ny!!: Vetesläktet och Ris · Se mer »
Samhälle (sociologi)
En fotbollspublik. Deltagarna vid fotbollsmatcher består typiskt sett av en mängd individer från samma samhälle. Ett samhälle är en grupp av människor som förenas av ett nätverk av sociala relationer med viss varaktighet och kontinuitet.
Ny!!: Vetesläktet och Samhälle (sociologi) · Se mer »
Sädesslag
Produkter av olika spannmål. Råg, ett vanligt sädesslag. Sädesslag eller (strå)säd kallas de gräsväxter vars frön används som mat.
Ny!!: Vetesläktet och Sädesslag · Se mer »
Sexuell förökning
Två flugor parar sig under flygning. Sexuell förökning eller könlig fortplantning är en livscykel som karakteriseras av växling mellan celler med enkel (haploid) och dubbel (diploid)) kromosomuppsättning. Celler med dubbel kromosomuppsättning kan delas upp i celler med enkel kromosomuppsättning i en process som kallas meios. Två celler med enkel kromosomuppsättning kan därefter förena sig till en cell med dubbel kromosomuppsättning i en process som kallas befruktning. Hos bland annat nästan alla djur och växter finns det två typer av cell med enkel kromosomuppsättning, hanliga hanliga och honliga. De honliga könscellerna kallas äggceller och är stora och orörliga. De hanliga kallas spermier hos djur, och spermatozoider hos växter och är små och rörliga. Nästan alla organismer som är tillräckligt stora för att ses med blotta ögat har sexuell förökning, även om vissa även kan föröka sig asexuellt. Det finns ett flertal olika system för sexuell förökning. Könsceller bildas hos diploida organismer (organismer med dubbel kromosomuppsättning) genom en särskild form av celldelning som benämnes reduktionsdelning eller meios. Den normala kromosomuppsättningen innebär att individen har dubbla upplagor av alla arvsanlag, ärvt från vardera föräldern. I meiosen bildas haploida celler, med enkel kromosomuppsättning. Hos haplonta organismer (organismer med enkel kromosomuppsättning) sker meiosen direkt efter att en zygot har bildats. Könscellerna bildas då direkt från den vuxna individen. Befruktning innebär att den hanliga könscellen för över sitt genetiska innehåll till ägget. Vanligen sker sexuell förökning genom korsbefruktning, vilket innebär att han- och honcell från olika individer smälter samman. Självbefruktning, att en individ kan befrukta sig själv, är ovanligt hos djur men förekommer hos plattmaskar, ledmaskar, och ibland hos daggmaskar. Hos växterna är självbefruktning vanligare, och förekommer bland annat hos en del gräs, korsblommiga växter och blåklockor. Den sexuella förökningen utvecklades senare i evolutionen än den asexuella. Utvecklingen av sexuell förökning är ett viktigt och förbryllande problem i modern evolutionsbiologi. Många grupper av organismer, framför allt de flesta djur och växter, förökar sig sexuellt. Utvecklingen av sexuell förökning innehåller två närstående, men ändå klart olika teman: dess ursprung och dess vidmakthållande. Men eftersom de befintliga hypoteserna om ursprunget är svåra att testa experimentellt, har det mesta av aktuell forskning varit inriktad på vidmakthållandet av sexuell reproduktion. Flera förklaringar har föreslagits av biologer, inklusive William D. Hamilton, Alexej Kondrasjov, George C. Williams, Harris Bernstein, Carol Bernstein, Michael M. Cox, Frederic A. Hopf och Richard E. Michod att förklara hur sexuell förökning vidmakthålls i ett stort antal olika nu levande organismarter. De första fossila bevisen på organismer som reproducerade sig sexuellt är på eukaryoter för någonting mellan 1,2 och 1 miljarder år sedan. Dess fördel framför asexuell förökning är möjligheten till korsbefruktning, som ger upphov till individer som är genetiskt olika föräldraorganismerna. Detta ger en större genetisk mångfald, och tillåter arter att förändras snabbare än enbart genom mutationer. Avkommans genuppsättning skiljer sig från föräldraorganismen, eftersom dessa slumpmässigt donerar halva sitt genom till var och en av könscellerna, genom en process som kallas meios. Dessa könsceller med halv genuppsättning möts sedan och smälts samman, för att producera en ny individ med en helt ny genuppsättning.
Ny!!: Vetesläktet och Sexuell förökning · Se mer »
Släkte
hierarkiska systemet i biologin I biologisk systematik är ett släkte (synonym: genus, pluralis: genera) en grupp inom en familj.
Ny!!: Vetesläktet och Släkte · Se mer »
Speltvete
Speltvete (Triticum spelta alternativt Triticum aestivum spelta), även kallat dinkel, spelt, dinkelvete, sandvete och gammelvete, är en art eller underart inom familjen gräs.
Ny!!: Vetesläktet och Speltvete · Se mer »
Stapelvara
Med stapelvara avsågs tidigare en exportvara som bara fick lagras och gå genom en stapelstad.
Ny!!: Vetesläktet och Stapelvara · Se mer »
Stråtak
Läggning av stråtak. Stråtak (eller halmtak / vasstak) är en form av yttertak med strå av halm, råg eller vass som täckmaterial.
Ny!!: Vetesläktet och Stråtak · Se mer »
Tårta
En dekorationstårta En födelsedagstårta En tårta är en sorts stort bakverk, normalt bestående av flera lager tårtbotten (även kallad anslag) med fyllning emellan.
Ny!!: Vetesläktet och Tårta · Se mer »
Triticum aethiopicum
Triticum aethiopicum är en gräsart som beskrevs av Moisej Markovič Jakubziner.
Ny!!: Vetesläktet och Triticum aethiopicum · Se mer »
Triticum borisovii
Triticum borisovii är en gräsart som beskrevs av Zhebrak.
Ny!!: Vetesläktet och Triticum borisovii · Se mer »
Triticum carthlicum
Triticum carthlicum är en gräsart som beskrevs av Sergej Arsenjevitj Nevskij.
Ny!!: Vetesläktet och Triticum carthlicum · Se mer »
Triticum dicoccon
Triticum dicoccon är en gräsart som först beskrevs av Franz von Paula Schrank, och fick sitt nu gällande namn av Gustav Schübler.
Ny!!: Vetesläktet och Triticum dicoccon · Se mer »
Triticum dimococcum
Triticum dimococcum är en gräsart som beskrevs av E.Schiem.
Ny!!: Vetesläktet och Triticum dimococcum · Se mer »
Triticum duelongatum
Triticum duelongatum är en gräsart som beskrevs av Poleva.
Ny!!: Vetesläktet och Triticum duelongatum · Se mer »
Triticum duromedium
Triticum duromedium är en gräsart som beskrevs av Lubimova.
Ny!!: Vetesläktet och Triticum duromedium · Se mer »
Triticum edwardii
Triticum edwardii är en gräsart som beskrevs av Zhebrak.
Ny!!: Vetesläktet och Triticum edwardii · Se mer »
Triticum fungicidum
Triticum fungicidum är en gräsart som beskrevs av Petr Michajlovitj Zjukovskij.
Ny!!: Vetesläktet och Triticum fungicidum · Se mer »
Triticum kiharae
Triticum kiharae är en gräsart som beskrevs av V.F. Dorofeev och Migush.
Ny!!: Vetesläktet och Triticum kiharae · Se mer »
Triticum macha
Triticum macha är en gräsart som beskrevs av Dekapr.
Ny!!: Vetesläktet och Triticum macha · Se mer »
Triticum polonicum
Triticum polonicum är en gräsart som beskrevs av Carl von Linné.
Ny!!: Vetesläktet och Triticum polonicum · Se mer »
Triticum sphaerococcum
Triticum sphaerococcum är en gräsart som beskrevs av John Percival.
Ny!!: Vetesläktet och Triticum sphaerococcum · Se mer »
Triticum teres
Triticum teres är en gräsart som beskrevs av H.R.Jiang och X.X.Kong.
Ny!!: Vetesläktet och Triticum teres · Se mer »
Triticum timococcum
Triticum timococcum är en gräsart som beskrevs av Kostov.
Ny!!: Vetesläktet och Triticum timococcum · Se mer »
Triticum timopheevii
Triticum timopheevii är en gräsart som beskrevs av Petr Michajlovitj Zjukovskij.
Ny!!: Vetesläktet och Triticum timopheevii · Se mer »
Triticum turgidovillosum
Triticum turgidovillosum är en gräsart som beskrevs av Tschermak.
Ny!!: Vetesläktet och Triticum turgidovillosum · Se mer »
Triticum urartu
Triticum urartu är en gräsart som beskrevs av Thumanjan och P.A. Gandilyan.
Ny!!: Vetesläktet och Triticum urartu · Se mer »
Växtriket
Växtriket (Plantae) är ett av de riken vilka ingår i den biologiska systematiken.
Ny!!: Vetesläktet och Växtriket · Se mer »
Vete
Vetet gror i en hög vid Lantmännens anläggning i Ystads hamn 2016. Vete, vanligt vete, borstvete eller brödvete (Triticum aestivum) är en underart i familjen gräs som ibland räknas som art.
Ny!!: Vetesläktet och Vete · Se mer »
Vild emmer
Vild emmer (Triticum dicoccoides) är en gräsart som först beskrevs av Friedrich August Körnicke, Paul Friedrich August Ascherson och Karl Otto Robert Peter Paul Graebner, och fick sitt nu gällande namn av Georg August Schweinfurth.
Ny!!: Vetesläktet och Vild emmer · Se mer »
Omdirigerar här:
Triticum, Veten, Veten (växter).