Snabbare tillgång än webbläsare!
17 relationer: Broskfiskar, Bulbill, Däggdjur, Embryo, Förlossning, Fjällgröe, Goodeider, Groddsvingel, Kloakdjur, Latin, Mangrove, Människa, Ovipari, Ovovivipari, Sexuell förökning, Tandkarpar, Tigerlilja.
Broskfiskar
Broskfiskar (Chondrichthyes) är en klass primitiva fiskar som saknar benbildning och därför har en mycket snabb regenerering (återtillväxt av förlorade vävnader eller hela kroppsdelar) av sitt endoskelett.
Ny!!: Vivipari och Broskfiskar · Se mer »
Bulbill
Backlök (''Allium oleraceum'') med bulbiller i blomställningen. En bulbill är en smålök eller groddknopp hos vissa blomväxter, som bildar dessa groddknoppar i form av små lökar i bladvecken eller i blomställningen.
Ny!!: Vivipari och Bulbill · Se mer »
Däggdjur
Däggdjur (Mammalia) är en klass inom ryggradsdjuren.
Ny!!: Vivipari och Däggdjur · Se mer »
Embryo
Utvecklingen av ett embryo Embryo är de tidiga anlagen till ett djur eller en växt.
Ny!!: Vivipari och Embryo · Se mer »
Förlossning
Förlossning eller födsel är den process då en kvinna föder fram ett barn från livmodern och utgör avslutningen på en graviditet.
Ny!!: Vivipari och Förlossning · Se mer »
Fjällgröe
Fjällgröe (Poa alpina) är ganska ovanligt eftersom bland Nordens gräs är det jämförelsevis mycket få som mest eller uteslutande är fjällväxter.
Ny!!: Vivipari och Fjällgröe · Se mer »
Goodeider
Goodeiderna, även kallade höglandstandkarpar, (Goodeidae) är en familj vivipara fiskar bland de äggläggande tandkarparna.
Ny!!: Vivipari och Goodeider · Se mer »
Groddsvingel
Groddsvingel (Festuca vivipara) är en växtart i familjen gräs.
Ny!!: Vivipari och Groddsvingel · Se mer »
Kloakdjur
Kloakdjur (Monotremata) är en ordning i klassen däggdjur som dessutom utgör den enda återstående resten av underklassen Protheria, som i sin tur är den enda underklassen som lägger ägg istället för att föda levande ungar.
Ny!!: Vivipari och Kloakdjur · Se mer »
Latin
Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.
Ny!!: Vivipari och Latin · Se mer »
Mangrove
Mangroveträsk i Bangladesh. Mangroveskott i Australien. Som mangrove betecknas olika träd och buskar som lever i salt eller bräckt vatten i tropiska eller subtropiska kustregioner med tidvatten över hela världen.
Ny!!: Vivipari och Mangrove · Se mer »
Människa
Människa (Homo sapiens, den "visa människan") är ett däggdjur av släktet Homo.
Ny!!: Vivipari och Människa · Se mer »
Ovipari
Ovipari är fortplantning genom äggläggning.
Ny!!: Vivipari och Ovipari · Se mer »
Ovovivipari
Ovovivipari är en form av levande födsel (vivipari) som definieras olika av olika auktoriteter.
Ny!!: Vivipari och Ovovivipari · Se mer »
Sexuell förökning
Två flugor parar sig under flygning. Sexuell förökning eller könlig fortplantning är en livscykel som karakteriseras av växling mellan celler med enkel (haploid) och dubbel (diploid)) kromosomuppsättning. Celler med dubbel kromosomuppsättning kan delas upp i celler med enkel kromosomuppsättning i en process som kallas meios. Två celler med enkel kromosomuppsättning kan därefter förena sig till en cell med dubbel kromosomuppsättning i en process som kallas befruktning. Hos bland annat nästan alla djur och växter finns det två typer av cell med enkel kromosomuppsättning, hanliga hanliga och honliga. De honliga könscellerna kallas äggceller och är stora och orörliga. De hanliga kallas spermier hos djur, och spermatozoider hos växter och är små och rörliga. Nästan alla organismer som är tillräckligt stora för att ses med blotta ögat har sexuell förökning, även om vissa även kan föröka sig asexuellt. Det finns ett flertal olika system för sexuell förökning. Könsceller bildas hos diploida organismer (organismer med dubbel kromosomuppsättning) genom en särskild form av celldelning som benämnes reduktionsdelning eller meios. Den normala kromosomuppsättningen innebär att individen har dubbla upplagor av alla arvsanlag, ärvt från vardera föräldern. I meiosen bildas haploida celler, med enkel kromosomuppsättning. Hos haplonta organismer (organismer med enkel kromosomuppsättning) sker meiosen direkt efter att en zygot har bildats. Könscellerna bildas då direkt från den vuxna individen. Befruktning innebär att den hanliga könscellen för över sitt genetiska innehåll till ägget. Vanligen sker sexuell förökning genom korsbefruktning, vilket innebär att han- och honcell från olika individer smälter samman. Självbefruktning, att en individ kan befrukta sig själv, är ovanligt hos djur men förekommer hos plattmaskar, ledmaskar, och ibland hos daggmaskar. Hos växterna är självbefruktning vanligare, och förekommer bland annat hos en del gräs, korsblommiga växter och blåklockor. Den sexuella förökningen utvecklades senare i evolutionen än den asexuella. Utvecklingen av sexuell förökning är ett viktigt och förbryllande problem i modern evolutionsbiologi. Många grupper av organismer, framför allt de flesta djur och växter, förökar sig sexuellt. Utvecklingen av sexuell förökning innehåller två närstående, men ändå klart olika teman: dess ursprung och dess vidmakthållande. Men eftersom de befintliga hypoteserna om ursprunget är svåra att testa experimentellt, har det mesta av aktuell forskning varit inriktad på vidmakthållandet av sexuell reproduktion. Flera förklaringar har föreslagits av biologer, inklusive William D. Hamilton, Alexej Kondrasjov, George C. Williams, Harris Bernstein, Carol Bernstein, Michael M. Cox, Frederic A. Hopf och Richard E. Michod att förklara hur sexuell förökning vidmakthålls i ett stort antal olika nu levande organismarter. De första fossila bevisen på organismer som reproducerade sig sexuellt är på eukaryoter för någonting mellan 1,2 och 1 miljarder år sedan. Dess fördel framför asexuell förökning är möjligheten till korsbefruktning, som ger upphov till individer som är genetiskt olika föräldraorganismerna. Detta ger en större genetisk mångfald, och tillåter arter att förändras snabbare än enbart genom mutationer. Avkommans genuppsättning skiljer sig från föräldraorganismen, eftersom dessa slumpmässigt donerar halva sitt genom till var och en av könscellerna, genom en process som kallas meios. Dessa könsceller med halv genuppsättning möts sedan och smälts samman, för att producera en ny individ med en helt ny genuppsättning.
Ny!!: Vivipari och Sexuell förökning · Se mer »
Tandkarpar
Tandkarpar (Cyprinodontiformes) är en ordning inom fiskriket som mest består av ofta ganska färgglada, små sötvattensfiskar.
Ny!!: Vivipari och Tandkarpar · Se mer »
Tigerlilja
Tigerlilja (Lilium lancifolium) är en art i familjen liljeväxter.
Ny!!: Vivipari och Tigerlilja · Se mer »
