Snabbare tillgång än webbläsare!
27 relationer: Atomkärna, Bohrs atommodell, Coulombs lag, Elektrisk laddning, Elektron, Elektronkonfiguration, Fouriertransform, Gegenbauerpolynom, Grundtillstånd, Hamiltonoperator, Kinetisk energi, Klotytefunktion, Kvanttal, Laguerrepolynom, Longman, Molekylorbital, Partiell differentialekvation, Periodiska systemet, Proton, Rörelsemängdsmoment, Schrödingerekvationen, Sfäriska koordinater, Spinn, Superposition, Tvåkropparsproblemet, Variabelseparation, Vågfunktion.
Atomkärna
Storleksförhållandet mellan en heliumatom och dess kärna. Atomkärnan är en samling av neutroner och protoner som sitter ihop.
Ny!!: Väteatomen och Atomkärna · Se mer »
Bohrs atommodell
Bohratomens spektralvåglängder Bohrs atommodell är den av Niels Bohr 1913 uppställda teorin för atomen enligt vilken elektronerna rör sig i cirkulära banor runt atomkärnan, där centripetalkraften ges av coulombkraften och rörelsemängdsmomentet är kvantiserat till ett heltal gånger Plancks konstant, nh/2π.
Ny!!: Väteatomen och Bohrs atommodell · Se mer »
Coulombs lag
300x300px Inom fysiken är Coulombs lag eller Coulombs inversa kvadratlag en experimentell naturlag som beskriver styrkan och riktningen för en kraft som verkar mellan två stationära elektriskt laddade partiklar.
Ny!!: Väteatomen och Coulombs lag · Se mer »
Elektrisk laddning
AA-batterier kan lagra en viss laddningsmängd En laddad flicka Elektrisk laddning eller elmängd (Q, q) är den fysikaliska storhet som påverkas av elektromagnetisk växelverkan, en av de fyra fundamentala krafterna.
Ny!!: Väteatomen och Elektrisk laddning · Se mer »
Elektron
En elektron, historiskt även känd som megatron eller negatron, är en elementarpartikel med en negativ laddning (elementarladdning).
Ny!!: Väteatomen och Elektron · Se mer »
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration anger hur elektronerna i en atom av visst atomnummer är arrangerade.
Ny!!: Väteatomen och Elektronkonfiguration · Se mer »
Fouriertransform
Fouriertransformen (svenskt uttal, efter Jean Baptiste Joseph Fourier) är en transform som ofta används till att överföra en funktion från tidsplanet till frekvensplanet.
Ny!!: Väteatomen och Fouriertransform · Se mer »
Gegenbauerpolynom
Inom matematiken är Gegenbauerpolynomen eller ultrasfäriska polynomen C(x) en serie ortogonala polynom.
Ny!!: Väteatomen och Gegenbauerpolynom · Se mer »
Grundtillstånd
Ett grundtillstånd hos ett kvantmekaniskt system (till exempel en atom, eller en molekyl) är det tillstånd där den har sitt lägsta energitillstånd.
Ny!!: Väteatomen och Grundtillstånd · Se mer »
Hamiltonoperator
En Hamiltonoperator är en operator av central betydelse inom teoretisk fysik och utgör den kvantmekaniska motsvarigheten till en Hamiltonfunktion.
Ny!!: Väteatomen och Hamiltonoperator · Se mer »
Kinetisk energi
Kinetisk energi (av grekiska κίνησις kinesis, ”rörelse”, och ἐνέργεια energeia, ”arbete”), eller rörelseenergi för en kropp, är det mekaniska arbete som krävs för att reducera dess hastighet till noll.
Ny!!: Väteatomen och Kinetisk energi · Se mer »
Klotytefunktion
En klotytefunktion, klotytfunktion eller sfäriskt harmonisk funktion är i matematiken vinkeldelen av en uppsättning ortogonala lösningar till Laplaces ekvation representerad i sfäriska koordinater.
Ny!!: Väteatomen och Klotytefunktion · Se mer »
Kvanttal
Kvanttal är inom kvantmekaniken index som beskriver bevarade storheter i ett kvantmekaniskt system.
Ny!!: Väteatomen och Kvanttal · Se mer »
Laguerrepolynom
De fem första Laguerrepolynomen för \alpha.
Ny!!: Väteatomen och Laguerrepolynom · Se mer »
Longman
Longman, är en brittiskt förlag och bokhandlarfirma.
Ny!!: Väteatomen och Longman · Se mer »
Molekylorbital
Bildning av en π-orbital ur två atomära ''p''-orbitaler (nodplan i blå) En molekylorbital är en orbital som kan användas för att beskriva elektronmolnet i en molekyl.
Ny!!: Väteatomen och Molekylorbital · Se mer »
Partiell differentialekvation
En partiell differentialekvation, PDE, är en differentialekvation för en funktion vars värde beror av flera variabler, till skillnad från en ordinär differentialekvation som beror av en enskild variabel.
Ny!!: Väteatomen och Partiell differentialekvation · Se mer »
Periodiska systemet
höger Periodiska systemet, även kallat grundämnenas ordning, är en indelning av grundämnen och atomslag efter deras ökande atomnummer (antal protoner i kärnan), och även kemiska och fysikaliska egenskaper samt elektronkonfiguration i de yttre elektronskalen.
Ny!!: Väteatomen och Periodiska systemet · Se mer »
Proton
Protoner är positivt laddade subatomära partiklar som tillsammans med neutroner bildar atomkärnor.
Ny!!: Väteatomen och Proton · Se mer »
Rörelsemängdsmoment
Rörelsemängdsmoment (ibland även benämnt impulsmoment) är ett centralt begrepp inom fysiken.
Ny!!: Väteatomen och Rörelsemängdsmoment · Se mer »
Schrödingerekvationen
Schrödingerekvationen är en partiell differentialekvation av central betydelse inom kvantmekaniken.
Ny!!: Väteatomen och Schrödingerekvationen · Se mer »
Sfäriska koordinater
Sfäriska koordinater används i en form av tredimensionella koordinatsystem för att bestämma en punkts position med ett avstånd och två vinklar.
Ny!!: Väteatomen och Sfäriska koordinater · Se mer »
Spinn
Spinn är en kvantfysikalisk egenskap (frihetsgrad) hos partiklar i mikrokosmos.
Ny!!: Väteatomen och Spinn · Se mer »
Superposition
Vid superposition adderas två eller flera lösningar till en ekvation vilket ger en ny lösning.
Ny!!: Väteatomen och Superposition · Se mer »
Tvåkropparsproblemet
Två kroppar med lika stora massor kretsar runt ett gemensamt masscentrum Tvåkropparsproblemet kallas den mekaniska uppgiften att bestämma rörelserna hos två materiella punkter (inom astronomin himlakroppar), som är fria och ömsesidigt attraherar varandra enligt Isaac Newtons gravitationslag.
Ny!!: Väteatomen och Tvåkropparsproblemet · Se mer »
Variabelseparation
Fouriers metod eller variabelseparation är ett sätt att lösa partiella differentialekvationer.
Ny!!: Väteatomen och Variabelseparation · Se mer »
Vågfunktion
En vågfunktion, Ψ (psi) är en funktion som beskriver ett kvantmekaniskt system medelst en amplitud och en fas som beror på systemets koordinater och på tid Ψ(x i, t). Amplitudens kvadrat motsvarar en sannolikhet och fasen beskriver interferens.
Ny!!: Väteatomen och Vågfunktion · Se mer »
