Snabbare tillgång än webbläsare!
35 relationer: Alkoholer, Amin, Ammoniak, Atom, Bra Böckers lexikon, Cellulosa, Dipol-dipolbindning, DNA, Elektrisk dipol, Elektronegativitet, Elektronpar, Etanol, Fluor, Halogen, Hydrofob interaktion, Intermolekylär bindning, Jon-dipolbindning, Jonbindning, Kemisk bindning, Kokpunkt, Kovalent bindning, Kväve, Makromolekyl, Metallbindning, Metanol, Molekyl, Molekylmassa, Nukleotid, Protein, Smältpunkt, Svavel, Syre, Vatten, Väte, Vätefluorid.
Alkoholer
Generell strukturformel för en alkoholmolekyl, där R är en alkylgrupp eller annan alifatisk kolkedja. Strukturformel för metanol, den enklaste alkoholen. Alkoholer, av arabiska الكحول (transkriberat som al kohoul), är organiska ämnen där en eller flera hydroxylgrupper (OH) är bundna till kolatomer i en kolkedja.
Ny!!: Vätebindning och Alkoholer · Se mer »
Amin
Metylamin är en primär amin. Aminer är inom kemin organiska ammoniakderivat som har en eller flera av sina väteatomer ersatta med en organisk grupp (aminogrupp), exempelvis ett kolväte.
Ny!!: Vätebindning och Amin · Se mer »
Ammoniak
Ammoniak, är en kemisk förening av väte och kväve med formeln NH3.
Ny!!: Vätebindning och Ammoniak · Se mer »
Atom
En atom (av, átomos, "odelbar") är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper.
Ny!!: Vätebindning och Atom · Se mer »
Bra Böckers lexikon
Bra böckers lexikon (BBL) är ett svenskt uppslagsverk, bestående av 25 band samt en världsatlas, vilket utgavs av Bokförlaget Bra Böcker AB med början på 1970-talet.
Ny!!: Vätebindning och Bra Böckers lexikon · Se mer »
Cellulosa
Cellulosa är en polysackarid som består av β-D-glukosenheter bundna med en (1-4)-glykosidbindning.
Ny!!: Vätebindning och Cellulosa · Se mer »
Dipol-dipolbindning
Dipol-dipolbindningar är en typ av intermolekylär bindning som uppstår när två eller flera polära molekyler binds till varandra av laddningarna i de enskilda molekylerna.
Ny!!: Vätebindning och Dipol-dipolbindning · Se mer »
DNA
atomslag och ryggraden hos de båda strängarna är färgad orange. De olika kvävebasernas struktur visas i detalj längst ner till höger. En roterande illustration av en bit av DNA:s dubbelhelix. DNA (förkortning av engelskans deoxyribonucleic acid) eller deoxiribonukleinsyra är det kemiska ämne som bär den genetiska informationen (även kallad arvsmassa eller genom), i samtliga av världens kända organismer (med undantag av RNA-virus).
Ny!!: Vätebindning och DNA · Se mer »
Elektrisk dipol
Närfältet av två motsatta laddningar av samma storlek; fjärrfältet är det egentliga dipolfältet. En elektrisk dipol är inom fysiken två elektriska laddningar med samma magnitud men olika tecken placerade med ett litet inbördes avstånd.
Ny!!: Vätebindning och Elektrisk dipol · Se mer »
Elektronegativitet
Elektronegativitet är ett mått på hur starkt de olika atomerna i en molekyl attraherar elektroner.
Ny!!: Vätebindning och Elektronegativitet · Se mer »
Elektronpar
Ett elektronpar är två elektroner som befinner sig i samma atomorbital i en atom.
Ny!!: Vätebindning och Elektronpar · Se mer »
Etanol
Etanol (även etylalkohol), i dagligt tal "alkohol" eller "sprit", med den kemiska formeln C2H5OH.
Ny!!: Vätebindning och Etanol · Se mer »
Fluor
Fluor (latin: Fluorum) är ett icke-metalliskt grundämne med atomnummer 9.
Ny!!: Vätebindning och Fluor · Se mer »
Halogen
Halogenerna är en grupp grundämnen i periodiska systemets grupp 17.
Ny!!: Vätebindning och Halogen · Se mer »
Hydrofob interaktion
Hydrofob interaktion är en typ av kemisk bindning, där två molekyler i en vattenlösning hålls ihop för att de har hydrofoba (vattenskyende) ytor som det omgivande vattnet inte vill samverka med.
Ny!!: Vätebindning och Hydrofob interaktion · Se mer »
Intermolekylär bindning
Intermolekylära bindningar är ett samlingsnamn på de krafter som verkar mellan olika molekyler.
Ny!!: Vätebindning och Intermolekylär bindning · Se mer »
Jon-dipolbindning
Exempel på jon-dipolbindning mellan en natriumjon och vattenmolekyl, som förekommer i bl.a. saltvatten. Jon-dipolbindning är en intermolekylär bindning mellan joner och neutralt laddade polära molekyler.
Ny!!: Vätebindning och Jon-dipolbindning · Se mer »
Jonbindning
Jonbindning är den kemiska bindningen mellan två joner, en positiv jon (katjon) och en negativ jon (anjon).
Ny!!: Vätebindning och Jonbindning · Se mer »
Kemisk bindning
Gitter av natriumkloridjoner En kemisk bindning är en attraktion mellan atomer, som möjliggör bildandet av kemiska substanser.
Ny!!: Vätebindning och Kemisk bindning · Se mer »
Kokpunkt
Normalkokpunkt ligger vid temperaturen där ångtrycket är 1 atmosfär. Kokpunkten för ett ämne är den temperatur då vätskan kokar.
Ny!!: Vätebindning och Kokpunkt · Se mer »
Kovalent bindning
Ett sätt att se kovalent bindning i F2, fluor. En kovalent bindning (lika i värde, likvärdighet, atomer som delar elektronpar lika) eller elektronparbindning uppstår när två eller flera atomer delar ett, två eller tre elektronpar mellan sig.
Ny!!: Vätebindning och Kovalent bindning · Se mer »
Kväve
Kväve eller nitrogen är grundämnet med tecknet N och atomnummer 7.
Ny!!: Vätebindning och Kväve · Se mer »
Makromolekyl
Molekylstruktur av hemoglobin En makromolekyl är en stor molekyl.
Ny!!: Vätebindning och Makromolekyl · Se mer »
Metallbindning
Metallbindning är den typ av kemisk bindning som är karakteristisk för metaller.
Ny!!: Vätebindning och Metallbindning · Se mer »
Metanol
Metanol, även benämnt metylalkohol, karbinol eller träsprit, är den enklaste av alla alkoholer och är akut giftig vid förtäring, men är inte cancerframkallande och orsakar heller inte genetiska skador, såsom bensin.
Ny!!: Vätebindning och Metanol · Se mer »
Molekyl
En och samma molekyl kan representeras i bild på flera olika sätt. En molekyl definieras som en grupp av två eller fler atomer ordnade i ett precist arrangemang med hjälp av kovalenta bindningar.
Ny!!: Vätebindning och Molekyl · Se mer »
Molekylmassa
Molekylmassa (äldre benämning: molekylvikt), även relativ molekylmassa, anger en molekyls massa i förhållande till atommassenheten (u).
Ny!!: Vätebindning och Molekylmassa · Se mer »
Nukleotid
Nukleotider är de molekylära byggstenar som nukleinsyrorna (DNA och RNA) är uppbyggda av.
Ny!!: Vätebindning och Nukleotid · Se mer »
Protein
Proteinet ''Arginas'' från ''Bacillus Caldovelox''. Proteiner, tidigare ofta äggviteämnen, är organiska ämnen med relativt hög molekylvikt.
Ny!!: Vätebindning och Protein · Se mer »
Smältpunkt
Vattnets smältpunkt. Smältpunkt eller fryspunkt är den temperatur vid vilken ett ämne övergår från fast till flytande form eller tvärtom.
Ny!!: Vätebindning och Smältpunkt · Se mer »
Svavel
Svavel (sulphur) är ett icke-metalliskt grundämne som naturligt förekommer som svavelkristaller med formeln S8 eller i föreningar med andra grundämnen.
Ny!!: Vätebindning och Svavel · Se mer »
Syre
Med en pulsoximeter kan man mäta pulsen och syremättnaden i blodet med hjälp av ljus. En normal saturation hos en lungfrisk vuxen person ska ligga på mellan 96 och 100% (på bilden visar mätaren ett värde på 97% syremättnad). Syre eller oxygen är ett grundämne med tecknet O och atomnummer 8.
Ny!!: Vätebindning och Syre · Se mer »
Vatten
Vatten är en på jorden allmänt förekommande kemisk förening, bestående av väte och syre, som är nödvändig för allt känt liv.
Ny!!: Vätebindning och Vatten · Se mer »
Väte
Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter big bang.
Ny!!: Vätebindning och Väte · Se mer »
Vätefluorid
Vätefluorid, även känt som fluorväte eller fluoran är en kemisk förening mellan väte och fluor med formeln HF.
Ny!!: Vätebindning och Vätefluorid · Se mer »
