Snabbare tillgång än webbläsare!
47 relationer: Alger, Blomväxter, Cellmembran, Cellvägg, Cyanobakterier, Devon (geologi), Endosymbios, Eukaryoter, Evolution, Fotosyntes, Gametofyt, Glaukofyter, Gräs, Grönalger, Kapillärkraft, Kärlväxter, Kloroplast, Klyvöppning, Koldioxid, Kransalger, Krita (geologi), Lavar, Levermossor, Lummerväxter, Mikroorganism, Monofyli, Mossor, Ordovicium, Organell, Ormbunksväxter, Perm–trias-utdöendet, Polär molekyl, Protister, Rödalger, Silur, Spor, Svampar, Symbios, Syre, Tertiär, Tetraeder, Tropiskt klimat, Växtriket, Vetenskapliga belägg, Viridiplantae, Vittring, Xylem.
Alger
Alger (algae) är de eukaryota organismer som utvinner energi ur ljus genom fotosyntes, vanligen lever i vatten och inte är fanerogamer (Fröväxter).
Ny!!: Växternas evolution och Alger · Se mer »
Blomväxter
Blomväxter, gömfröiga växter eller angiospermer (Angiospermae, synonymer Magnoliophyta eller Anthophyta), är växter som karaktäriseras av att de sätter frö inneslutna i en frukt (till skillnad från nakenfröiga växter).
Ny!!: Växternas evolution och Blomväxter · Se mer »
Cellmembran
Globulärt protein. 6. Opolär, lipofil del av ett protein som går tvärs igenom membranet. 7. Kolesterol, här ritat som gula och avrundade. Ett cellmembran är en cells avgränsning mot omvärlden.
Ny!!: Växternas evolution och Cellmembran · Se mer »
Cellvägg
Växtcell - på illustrationen här är cellväggen det gröna yttersta lagret på cellen En cellvägg är en stödjande vägg i en cell, i huvudsak bestående av cellulosa.
Ny!!: Växternas evolution och Cellvägg · Se mer »
Cyanobakterier
Fytoplanktonblomning i Östersjön (3 juli 2001) Cyanobakterier (Cyanobacteria) är fotosyntiserande organismer som forskare antar spelade en viktig roll vid syresättningen av jordens atmosfär.
Ny!!: Växternas evolution och Cyanobakterier · Se mer »
Devon (geologi)
Devon (uttalas) är en geologisk period i mellersta paleozoikum som följer efter silur och före karbon.
Ny!!: Växternas evolution och Devon (geologi) · Se mer »
Endosymbios
Endosymbios, av grekiska endo.
Ny!!: Växternas evolution och Endosymbios · Se mer »
Eukaryoter
Eukaryoter (Eukaryota) är en av de tre domäner som organismer delas in i enligt modern systematik.
Ny!!: Växternas evolution och Eukaryoter · Se mer »
Evolution
Livets träd i grova drag. Evolution i biologisk mening är den process varigenom levande organismers egenskaper förändras från en form till en annan mellan successiva generationer.
Ny!!: Växternas evolution och Evolution · Se mer »
Fotosyntes
Kloroplast: 1. yttre membran 2. intermembranområde 3. inre membran 4. stroma 5. tylakoidlumen 6. tylakoidmembran 7. granum (stapel av tylakoider) 8. tylakoid (lamell) 9. stärkelse 10. ribosom 11. plastid-DNA 12. plastoglobuli (lipiddroppe) En mycket stor andel av fotosyntesen utförs i växternas blad. Fotosyntes är den process där växter och andra levande organismer tar hand om energi från solljus och lagrar energin i kemiska bindningar.
Ny!!: Växternas evolution och Fotosyntes · Se mer »
Gametofyt
nålfruktsmossa. Gametofyt är en sexuellt reproducerande växts haploida livsfas (även ordet gamofyt förekommer).
Ny!!: Växternas evolution och Gametofyt · Se mer »
Glaukofyter
Glaukofyter eller blåalger Botanik.
Ny!!: Växternas evolution och Glaukofyter · Se mer »
Gräs
Gräs (Poaceae, synonym Gramineae) är en familj enhjärtbladiga växter med omkring 12 000 arter i hela världen. Gräs är ett- eller fleråriga örter med kraftigt varierande storlek, och rötterna är samlade i en jämn knippa. Stjälken kallas strå och är ofta ihålig, men arter som majs och sockerrör har märg, medan bambu har en förvedad stam. Strået är ledat och lederna skiljs åt av förtjockade noder. Bladen utgår från noderna och omsluter strået med en bladslida. Mellan denna och bladskivan sitter en hinna, snärpet. Blommorna skyddas av skärmfjäll och blomfjäll som kallas agnar, och är samlade i småax som i sin tur bildar ax eller vippor. Gräs kan växa enstaka eller i täta tuvor och förökar sig ofta via underjordiska revor. De är vanligen korsbefruktande och pollineras av vinden. Det stärkelserika, mjöliga fröet är inneslutet i ett slags nöt. Arter i familjen halvgräs betraktas ofta felaktigt som gräs. Halvgräs kan särskiljas genom att de saknar en tydlig led på strået och ofta genom att halvgräsens strån inte har rund (utan till exempel trekantig) genomskärningsyta.
Ny!!: Växternas evolution och Gräs · Se mer »
Grönalger
Grönalger är en stor grupp såväl marina, sötvattenslevande och även landlevande alger.
Ny!!: Växternas evolution och Grönalger · Se mer »
Kapillärkraft
Rör med olika kapillärkraft Kapillärkraften är en kraft som kan driva vätskor genom kapillärer.
Ny!!: Växternas evolution och Kapillärkraft · Se mer »
Kärlväxter
Kärlväxter (Tracheobionta eller Tracheophyta) är en stor monofyletisk grupp av växter, som är anpassade till landliv genom välutvecklade transportsystem med xylem och floem.
Ny!!: Växternas evolution och Kärlväxter · Se mer »
Kloroplast
Kloroplaster är en typ av organeller som finns i växternas och algernas celler.
Ny!!: Växternas evolution och Kloroplast · Se mer »
Klyvöppning
Klyvöppning på blad, fotograferad i ljusmikroskop. Klyvöppningar (stomata) är mikroskopiskt små öppningar (porer) som finns på växternas blad, framför allt på undersidan.
Ny!!: Växternas evolution och Klyvöppning · Se mer »
Koldioxid
Fasdiagram för koldioxid, som visar hur ämnets aggregationstillstånd beror av temperatur och tryck. I fasdiagrammet kan man se att koldioxid vid en atmosfärs tryck sublimerar mellan gas och fast fas. Flytande koldioxid kan därför bara finnas på stora djup. Koldioxid, kemisk formel CO2, är vid rumstemperatur en färglös gas.
Ny!!: Växternas evolution och Koldioxid · Se mer »
Kransalger
Kransalger (Charophyceae, Charales, Characeae) är en form av alger som växer i brack- och sötvatten och är vanligast i brackvatten.
Ny!!: Växternas evolution och Kransalger · Se mer »
Krita (geologi)
Krita var en geologisk period som varade 145–66 miljoner år sedan, under den senare delen av eran mesozoikum.
Ny!!: Växternas evolution och Krita (geologi) · Se mer »
Lavar
Lav på sten från västkusten i Skåne. Lav på en kobbe i Roslagen, 2014. Lavar har det vetenskapliga namnet Lichenes och är organismer bildade av ett mutualistiskt förhållande mellan en eller flera svampar Spribille, T, Tuovinen, V, Resl, P, Vanderpool, D, Wolinski, H, Aime, CM, Schneider, K, Stabentheiner, E, Toome-Heller, M, Thor, G, Mayrhofer, H, Johannesson, H, McCutcheon, JP.
Ny!!: Växternas evolution och Lavar · Se mer »
Levermossor
Levermossor (Marchantiophyta) är små och blir lätt förbisedda.
Ny!!: Växternas evolution och Levermossor · Se mer »
Lummerväxter
Lummerväxter (Lycopodiophyta, ibland även kortversionen Lycophyta) är både en division och en familj inom den botaniska systematiken och tillhör domänen eukaryoter (Eukaryota) och växtriket (Plantae).
Ny!!: Växternas evolution och Lummerväxter · Se mer »
Mikroorganism
Bakterier är mikroskopiska organismer utan cellkärna. Bilden visar en samling stavformade ''Escherichia coli-''bakterier förstorade 10 000 gånger i elektronmikroskop. En mikroorganism eller mikrob är en organism som är så liten att den inte kan ses med blotta ögat.
Ny!!: Växternas evolution och Mikroorganism · Se mer »
Monofyli
En monofyletisk grupp: Reptilia blir monofyletisk om fåglarna räknas in Monofyli (även benämnt holofyli) är ett taxonomiskt klassifikationsbegrepp som används inom biologin och har sitt ursprung i kladistiken.
Ny!!: Växternas evolution och Monofyli · Se mer »
Mossor
vitmossa. Mossor är trivialnamn på vad som i dag vanligen anses vara en parafyletisk grupp av tre skilda divisioner av växter: nålfruktsmossor (Anthoceratophyta), levermossor (Marchantiophyta) och bladmossor (Bryophyta).
Ny!!: Växternas evolution och Mossor · Se mer »
Ordovicium
Ordovicium är en geologisk period i den paleozoiska eran.
Ny!!: Växternas evolution och Ordovicium · Se mer »
Organell
Schematisk bild av en typisk djurcell som visar subcellulära komponenter. Organeller: (1) nukleol, (2) cellkärna, (3) ribosom, (4) vesikel, (5) grovt endoplasmatiskt retikulum (ER), (6) golgiapparaten, (7) cytoskelett, (8) slätt ER, (9) mitokondrie, (10) vakuol, (11) cytoplasma, (12) lysosom, (13) centriol och (14) cellmembran. Organell, även cellorganell, är cellens motsvarighet till organ.
Ny!!: Växternas evolution och Organell · Se mer »
Ormbunksväxter
Ormbunksväxter (Pteridophyta) är en division växter som har både inre stöd och kärlsträngar.
Ny!!: Växternas evolution och Ormbunksväxter · Se mer »
Perm–trias-utdöendet
Perm–trias-utdöendet är det största massutdöendet i jordens historia och inträffade för ca 252,3 miljoner år sedan.
Ny!!: Växternas evolution och Perm–trias-utdöendet · Se mer »
Polär molekyl
Ett vanligt använt exempel av en '''polär''' förening är vatten (H2O) En polär molekyl är en molekyl som är övervägande positiv i minst en ände och negativ i andra.
Ny!!: Växternas evolution och Polär molekyl · Se mer »
Protister
Protister är enkla, oftast encelliga, eukaryota organismer som varken är svampar, växter, eller djur.
Ny!!: Växternas evolution och Protister · Se mer »
Rödalger
Rödalger (Rhodophyta), är en grupp av vattenlevande alger, de flesta levande i saltvatten, gärna djupt vatten, en del i sötvatten.
Ny!!: Växternas evolution och Rödalger · Se mer »
Silur
Silur är en geologisk period under den paleozoiska eran och varade mellan 444 miljoner år och 419 miljoner år sedan.
Ny!!: Växternas evolution och Silur · Se mer »
Spor
Sporkapsel och sporkapselstjälk på en levermossa. Spor är del av vissa levande organismers livscykel, till exempel svampars, bakteriers och växters.
Ny!!: Växternas evolution och Spor · Se mer »
Svampar
Svampar (Fungi) bildar vid sidan om djur, växter och protister ett eget rike bland eukaryoter.
Ny!!: Växternas evolution och Svampar · Se mer »
Symbios
clownfisk bland koraller på stora barriärrevet är ett exempel på symbios. Symbios, "samliv" definieras som en biologisk interaktion där två olika organismer lever tillsammans i ett nära förhållande.
Ny!!: Växternas evolution och Symbios · Se mer »
Syre
Med en pulsoximeter kan man mäta pulsen och syremättnaden i blodet med hjälp av ljus. En normal saturation hos en lungfrisk vuxen person ska ligga på mellan 96 och 100% (på bilden visar mätaren ett värde på 97% syremättnad). Syre eller oxygen är ett grundämne med tecknet O och atomnummer 8.
Ny!!: Växternas evolution och Syre · Se mer »
Tertiär
Tertiär är en tidigare använd geologisk tidsperiod som varade mellan 65,5–2,6 miljoner år sedan.
Ny!!: Växternas evolution och Tertiär · Se mer »
Tetraeder
En tetraeder är en polyeder bestående av fyra trianglar där tre sidor möts i varje hörn.
Ny!!: Växternas evolution och Tetraeder · Se mer »
Tropiskt klimat
Tropiskt klimat är enligt Köppens klimatklassifikation för klimatklassifikation ett nederbördsrikt klimat med medeltemperaturer över 18 grader Celsius under årets alla månader.
Ny!!: Växternas evolution och Tropiskt klimat · Se mer »
Växtriket
Växtriket (Plantae) är ett av de riken vilka ingår i den biologiska systematiken.
Ny!!: Växternas evolution och Växtriket · Se mer »
Vetenskapliga belägg
Vetenskapliga belägg tjänar till att antingen stödja eller gå emot en vetenskaplig teori eller hypotes.
Ny!!: Växternas evolution och Vetenskapliga belägg · Se mer »
Viridiplantae
Viridiplantae (bokstavligen "gröna växter") är ett samlande begrepp för alla organismer som har de fotosyntetiserande pigmenten klorofyll a och klorofyll b samt lagrar näring som stärkelse.
Ny!!: Växternas evolution och Viridiplantae · Se mer »
Vittring
Vittring är inom geologi en exogen kraft, som mekaniskt och kemiskt bryter ner bergarter till mindre partiklar som sten, grus, sand, lera eller joner.
Ny!!: Växternas evolution och Vittring · Se mer »
Xylem
Schematisk genomskärning av del av blad. Xylemet är det röda som är markerat med nummer 8 Xylem är en ledande och mekaniskt stödjande vävnad i kärlväxter.
Ny!!: Växternas evolution och Xylem · Se mer »
