7 relationer: Egentillstånd, Kvantmekanik, Kvanttillstånd, Osäkerhetsprincipen, Rörelsemängd, Storhet, Vågfunktion.
Egentillstånd
Egentillstånd, ett kvantmekaniskt tillstånd som matematiskt fungerar som en egenvektor.
Ny!!: Vågfunktionskollaps och Egentillstånd · Se mer »
Kvantmekanik
Kvantmekanik, även kallad kvantfysik eller kvantteori, är en övergripande teori inom den moderna fysiken och även inom kemin.
Ny!!: Vågfunktionskollaps och Kvantmekanik · Se mer »
Kvanttillstånd
Ett kvanttillstånd, eller kvantmekaniskt tillstånd, är en kvantmekanisk beskrivning av tillståndet för ett fysikaliskt system och utgör tillsammans med observabler grunden för kvantteorin.
Ny!!: Vågfunktionskollaps och Kvanttillstånd · Se mer »
Osäkerhetsprincipen
Inom kvantfysiken anger Heisenbergs osäkerhetsprincip att det för ett objekt inte går att samtidigt känna till både position och rörelsemängd med en godtyckligt hög grad av noggrannhet utan att det finns en bestämbar undre gräns för osäkerheten; detta till skillnad från klassisk mekanik där varje partikel har ett bestämt läge och en bestämd rörelsemängd vid varje given tidpunkt.
Ny!!: Vågfunktionskollaps och Osäkerhetsprincipen · Se mer »
Rörelsemängd
Inom klassisk mekanik, definieras rörelsemängden (SI-enhet kg·m/s) som produkten av ett objekts massa och hastighet.
Ny!!: Vågfunktionskollaps och Rörelsemängd · Se mer »
Storhet
enhet Storheter används inom främst naturvetenskaper för att beskriva kvantitativa egenskaper hos föremål eller fenomen.
Ny!!: Vågfunktionskollaps och Storhet · Se mer »
Vågfunktion
En vågfunktion, Ψ (psi) är en funktion som beskriver ett kvantmekaniskt system medelst en amplitud och en fas som beror på systemets koordinater och på tid Ψ(x i, t). Amplitudens kvadrat motsvarar en sannolikhet och fasen beskriver interferens.