Snabbare tillgång än webbläsare!Likheter mellan 1772 års regeringsform och Sverige
1772 års regeringsform och Sverige har 13 saker gemensamt (i Unionpedia): Förenings- och säkerhetsakten, Finland, Frihetstiden, Gustav III, Gustav III:s statskupp, Gustavianska tiden, Högsta domstolen (Sverige), Hovrätt, Karl XII, Lutherdom, Riksdagen 1789, Svenska flottan, Sveriges ståndsriksdag.
Förenings- och säkerhetsakten
Förenings- och säkerhetsakten var ett tillägg till 1772 års regeringsform som efter riksdagen 1789 infördes i Sverige.
1772 års regeringsform och Förenings- och säkerhetsakten · Förenings- och säkerhetsakten och Sverige ·
Finland
Finland, officiellt Republiken Finland (Suomen tasavalta), är en republik i norra Europa.
1772 års regeringsform och Finland · Finland och Sverige ·
Frihetstiden
Frihetstiden är en epok i Sveriges historia som varade mellan 1719 och 1772.
1772 års regeringsform och Frihetstiden · Frihetstiden och Sverige ·
Gustav III
Gustav III, född 13 januari (g.s.) 24 januari (n.s.) 1746 i Kungshuset på Riddarholmen i Stockholm, död 29 mars 1792 på Stockholms slott, var kung av Sverige från 1771 fram till sin död.
1772 års regeringsform och Gustav III · Gustav III och Sverige ·
Gustav III:s statskupp
Gustav III:s statskupp, äldre Gustav III:s statsvälvning eller ursprungligen Revolutionen, var en statskupp som genomfördes av Sveriges kung Gustav III i Stockholm, Kristianstad och Sveaborg den 19 augusti 1772, och ledde till införandet av 1772 års regeringsform.
1772 års regeringsform och Gustav III:s statskupp · Gustav III:s statskupp och Sverige ·
Gustavianska tiden
Gustavianska tiden är den gängse benämning på en epok i svensk historia, åren 1772 till 1809.
1772 års regeringsform och Gustavianska tiden · Gustavianska tiden och Sverige ·
Högsta domstolen (Sverige)
Högsta domstolen (förkortas HD) är i Sverige den högsta instansen hos de allmänna domstolarna.
1772 års regeringsform och Högsta domstolen (Sverige) · Högsta domstolen (Sverige) och Sverige ·
Hovrätt
Hovrätternas indelning av riket. En hovrätt är en allmän (andra) domstolsinstans i Finlands och Sveriges domstolsväsen.
1772 års regeringsform och Hovrätt · Hovrätt och Sverige ·
Karl XII
Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död. Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706. Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning. Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.
1772 års regeringsform och Karl XII · Karl XII och Sverige ·
Lutherdom
Lutherdomen (Luthertum) är en undergrupp av kristendomsinriktningar inom protestantismen som uppkom vid reformationen som följd av Martin Luthers och hans efterföljares (däribland Philipp Melanchthons) bibelförståelse och verksamhet.
1772 års regeringsform och Lutherdom · Lutherdom och Sverige ·
Riksdagen 1789
Riksdagen 1789 hölls i Stockholm och sammankallades av kung Gustav III.
1772 års regeringsform och Riksdagen 1789 · Riksdagen 1789 och Sverige ·
Svenska flottan
Svenska flottan (vid ceremoniella tillfällen även Kungliga flottan) är det ena av de två vapenslagen inom svenska marinen och består av fartygsförband med underhållsresurser. Flottans stridsfartyg består av korvetter, minröjningsfartyg, minfartyg och ubåtar. Det andra vapenslaget är Amfibiekåren, tidigare Kustartilleriet. Sverige har en örlogsflotta med fartyg anpassade för att hävda Sveriges territoriella integritet och svenska intressen samt för att genomföra sjöfartsskydd huvudsakligen i närområdet (Sveriges omgivande vatten), men även utanför närområdet, som till exempel i Medelhavet utanför Libanon (UNIFIL) och utanför Afrikas horn (EUNAVFOR operation ATALANTA). Sverige är ett av få länder med egen utveckling och produktion av avancerade ubåtar, korvetter och mindre fartyg avsedda för kustnära miljöer.
1772 års regeringsform och Svenska flottan · Svenska flottan och Sverige ·
Sveriges ståndsriksdag
Kammarrätten. Ståndsriksdagen eller Rikets ständer (Riksens ständer alt Svea rikes ständer) som från början av 1600-talet blev det officiella namnet på riksdagen som institution i Sverige.
1772 års regeringsform och Sveriges ståndsriksdag · Sverige och Sveriges ståndsriksdag ·
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar 1772 års regeringsform och Sverige
- Vad har gemensamt 1772 års regeringsform och Sverige
- Likheter mellan 1772 års regeringsform och Sverige
Jämförelse mellan 1772 års regeringsform och Sverige
1772 års regeringsform har 43 relationer, medan Sverige har 808. Eftersom de har gemensamt 13, är Jaccard index 1.53% = 13 / (43 + 808).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan 1772 års regeringsform och Sverige. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:
