Snabbare tillgång än webbläsare!Likheter mellan 1789 och Sveriges riksråd
1789 och Sveriges riksråd har 9 saker gemensamt (i Unionpedia): Förenings- och säkerhetsakten, Gustav III, Högsta domstolen (Sverige), Karl XII, Rikets allmänna ärendens beredning, Riksdag, Riksdagen 1789, Sveriges monarki, 1772 års regeringsform.
Förenings- och säkerhetsakten
Förenings- och säkerhetsakten var ett tillägg till 1772 års regeringsform som efter riksdagen 1789 infördes i Sverige.
1789 och Förenings- och säkerhetsakten · Förenings- och säkerhetsakten och Sveriges riksråd ·
Gustav III
Gustav III, född 13 januari (g.s.) 24 januari (n.s.) 1746 i Kungshuset på Riddarholmen i Stockholm, död 29 mars 1792 på Stockholms slott, var kung av Sverige från 1771 fram till sin död.
1789 och Gustav III · Gustav III och Sveriges riksråd ·
Högsta domstolen (Sverige)
Högsta domstolen (förkortas HD) är i Sverige den högsta instansen hos de allmänna domstolarna.
1789 och Högsta domstolen (Sverige) · Högsta domstolen (Sverige) och Sveriges riksråd ·
Karl XII
Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död. Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706. Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning. Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.
1789 och Karl XII · Karl XII och Sveriges riksråd ·
Rikets allmänna ärendens beredning
Rikets allmänna ärendens beredning var under åren 1789 till 1809 Sveriges, efter konungen, högsta beslutande organ.
1789 och Rikets allmänna ärendens beredning · Rikets allmänna ärendens beredning och Sveriges riksråd ·
Riksdag
Reichstagsgebäude i Berlin. Sveriges riksdagshus, Stockholm. Riksdag, ursprungligen i betydelsen "riksmöte", är ett politiskt möte där deltagarna representerar medborgarna i riket i syfte att ta ställning till frågor som gäller rikets inre och yttre angelägenheter.
1789 och Riksdag · Riksdag och Sveriges riksråd ·
Riksdagen 1789
Riksdagen 1789 hölls i Stockholm och sammankallades av kung Gustav III.
1789 och Riksdagen 1789 · Riksdagen 1789 och Sveriges riksråd ·
Sveriges monarki
Konungariket Sverige är en konstitutionell monarki med en kung eller regerande drottning som landets statschef.
1789 och Sveriges monarki · Sveriges monarki och Sveriges riksråd ·
1772 års regeringsform
Målning föreställande Gustav III i kuppuniformen från 1772, på borded under hatten syns den nya regeringsformen. Avporträtterad av Lorens Pasch den yngre, 1777. 1772 års regeringsform är den regeringsform som Gustav III efter sin statskupp lade fram och som blev enhälligt antagen av ständerna 21 augusti 1772 (under riksdagen 1771–1772).
1772 års regeringsform och 1789 · 1772 års regeringsform och Sveriges riksråd ·
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar 1789 och Sveriges riksråd
- Vad har gemensamt 1789 och Sveriges riksråd
- Likheter mellan 1789 och Sveriges riksråd
Jämförelse mellan 1789 och Sveriges riksråd
1789 har 161 relationer, medan Sveriges riksråd har 232. Eftersom de har gemensamt 9, är Jaccard index 2.29% = 9 / (161 + 232).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan 1789 och Sveriges riksråd. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:
