1867 och 1918

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan 1867 och 1918

1867 vs. 1918

1867 (MDCCCLXVII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern. 1918 (MCMXVIII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Andra kammaren

Andra kammaren (förkortning: AK) var den direktvalda delen av den tvåkammarriksdag som Sverige hade åren 1867–1970.

1867 och Andra kammaren · 1918 och Andra kammaren · Se mer »

Österrike

Österrike (Österreich), formellt Republiken Österrike (tyska: Republik Österreich), är en inlandsstat i Centraleuropa.

Österrike och 1867 · Österrike och 1918 · Se mer »

Österrike-Ungern

Österrike-Ungern (Österreich-Ungarn; Osztrák-Magyar Monarchia), officiellt De i riksrådet företrädda kungarikena och länderna och den heliga ungerska Stefanskronans länder (tyska: Die im Reichsrat vertretenen Königreiche und Länder und die Länder der heiligen ungarischen Stephanskrone; ungerska: A birodalmi tanácsban képviselt királyságok és országok és a magyar Szent Korona országai) även kallat dubbelmonarkin och Donau-monarkin, var en stat som bestod av kejsardömet Österrike och kungariket Ungern, förenade i en personalunion under åren 1867–1918.

Österrike-Ungern och 1867 · Österrike-Ungern och 1918 · Se mer »

Första kammaren

Första kammaren, förkortat FK, var ett indirekt valt överhus till den tvåkammarriksdag som Sverige hade åren 1867–1970.

1867 och Första kammaren · 1918 och Första kammaren · Se mer »

Finland

Finland, officiellt Republiken Finland (Suomen tasavalta), är en republik i norra Europa.

1867 och Finland · 1918 och Finland · Se mer »

Gamla stilen och nya stilen

Äktenskapsbevis med båda stilarna skrivet på ryska, Warszawa 1907. Gamla stilen och nya stilen är etablerade svenska begrepp för att markera om ett datum refererar till den äldre julianska kalendern eller den nyare gregorianska kalendern.

1867 och Gamla stilen och nya stilen · 1918 och Gamla stilen och nya stilen · Se mer »

Gregorianska kalendern

Den svenska almanackan anno 1753, året då den gregorianska kalendern infördes i Sverige. Gregorianska kalendern, i Sverige även kallad nya stilen, är den kalender som används i de flesta av världens länder.

1867 och Gregorianska kalendern · 1918 och Gregorianska kalendern · Se mer »

Gustaf Mannerheim

Carl Gustaf Emil Mannerheim, född 4 juni 1867 på Villnäs slott i Egentliga Finland, död 27 januari 1951 i Lausanne i Schweiz, var en finlandssvensk friherre, militärofficer och statsman. Han är den ende som innehaft titeln marskalk av Finland. Han är främst känd för sin ledande roll under vinterkriget och fortsättningskriget, men hade därtill ett avgörande inflytande på genomförandet av Finlands självständighet, finska inbördeskriget, dess politiska orientering mot övriga Norden och stadfästandet av Finlands regeringsform från 1919. 53 år efter sin död röstades han fram som den främste finländaren genom tiderna. Före 1917 var det som då kallades Storfurstendömet Finland en autonom del av det ryska imperiet, och Mannerheim gjorde karriär i den kejserliga ryska armén. Han hade en framträdande plats vid ceremonierna för kejsar Nikolaus II:s kröning 1896 och hade senare flera privata möten med kejsaren. Han tjänstgjorde i det rysk-japanska kriget och även på östfronten under första världskriget. 1917 utnämndes han till generallöjtnant. Efter den bolsjevikiska revolutionen i november 1917 i Ryssland förklarade Finland sin självständighet den 6 december samma år – men blev snart indraget i finska inbördeskriget 1918, mellan de probolsjevikiska ”röda” och de ”vita”, som de trupper som leddes av Finlands senat, understödda av trupper från tyska riket kallades. En finsk delegation utsåg Mannerheim till militär chef för de vita i januari 1918, och han ledde dem till seger och höll en triumfartad segerparad i Helsingfors i maj. Efter att ha tillbringat en tid utomlands bjöds han tillbaka till Finland för att tjänstgöra som landets andre regent, eller statschef, från december 1918 till juli 1919. Trots att han var monarkist ratificerade han formellt Finlands republikanska grundlag. Han ställde sedan upp mot Kaarlo Juho Ståhlberg i det första finska presidentvalet 1919, men förlorade och lämnade politiken. Mannerheim var med och grundade Mannerheims förbund för barnskydd 1920 och ledde Finlands Röda Kors från 1922 till sin död. Han fick åter en central roll i den nationella försvarspolitiken när president Svinhufvud 1931 utsåg honom till ordförande för Finlands försvarsråd, med uppgift att förbereda ett eventuellt krig mot Sovjetunionen. Man kom också överens om att han tillfälligt skulle ta över rollen som överbefälhavare för landets väpnade styrkor från presidenten om det skulle bli krig. Sedan Sovjetunionen hade invaderat Finland i november 1939, i det som blev vinterkriget, ersatte Mannerheim president Kyösti Kallio som överbefälhavare, och innehade posten även under fortsättningskriget som utbröt året efter vinterkrigets slut. Han blev en enande symbol för krigsansträngningen och en del av landets ledning. Han deltog personligen i planeringen av Operation Barbarossa och ledde de finska försvarsstyrkorna i en invasion av Sovjetunionen parallellt med Nazityskland. Det blev känt som fortsättningskriget (1941–1944). 1944, när utsikterna för att Nazityskland skulle lida nederlag i andra världskriget sågs som uppenbara, avgick president Risto Ryti sedan ett vapenstillestånd med Sovjetunionen hade säkrats och därefter utsågs Mannerheim av riksdagen till Finlands president. Han övervakade fredsförhandlingarna med Sovjetunionen och Storbritannien. På grund av dålig hälsa avgick Mannerheim från presidentposten 1946 och tillbringade en stor del av sitt återstående liv på ett sanatorium i Schweiz, där han skrev sina memoarer och dog 1951 i Lausanne i Schweiz. Mannerheim dog den 27 januari 1951 på (Lausannes universitetssjukhus i Lausanne, Schweiz. Han begravdes 4 februari 1951 på Sandudds begravningsplats i Helsingfors med statsbegravning med fulla militära hedersbetygelser.

1867 och Gustaf Mannerheim · 1918 och Gustaf Mannerheim · Se mer »

Józef Piłsudski

Minnesmärke av skulptören Józef Gosławski över Piłsudski i Turek (Wielkopolska). Józef Klemens Piłsudski, född 5 december 1867 i Zułowo i guvernementet Vilna i kejsardömet Ryssland, död 12 maj 1935 i Warszawa, var Polens första statschef.

1867 och Józef Piłsudski · 1918 och Józef Piłsudski · Se mer »

Julianska kalendern

Julianska kalendern eller gamla stilen är en kalender, som fått sitt namn efter Julius Caesar som år 46 f.Kr. genomförde en reform i den romerska kalendern.

1867 och Julianska kalendern · 1918 och Julianska kalendern · Se mer »

Max Wilms

Max Wilms, född 5 november 1867, död 14 maj 1918, tysk kirurg.

1867 och Max Wilms · 1918 och Max Wilms · Se mer »

Mexiko

Mexiko (spanska: México; nahuatl: Mēxihco), officiellt benämnt Mexikos förenta stater (spanska: Estados Unidos Mexicanos, EUM) är en federal konstitutionell republik i Nordamerika.

1867 och Mexiko · 1918 och Mexiko · Se mer »

Nederländerna

Nederländerna (Nederland,, frisiska: Nederlân), traditionellt kallat '''Holland''', är ett land i Västeuropa. Landet gränsar till Nordsjön i norr och väster, Belgien i söder och Tyskland i öster. Till Nederländerna hör även kommunerna Bonaire, Saba och Sint Eustatius i Karibien. Nederländerna, Aruba, Curaçao och Sint Maarten bildar tillsammans Konungariket Nederländerna. Nederländernas huvudstad är Amsterdam, men regeringen och generalstaterna har säte i Haag, där också monarken har sitt residens. Officiellt språk är nederländska. Västfrisiska är officiellt språk (vid sidan av nederländska) i provinsen Friesland. Ytterligare erkända regionala språk, dock inte med samma status som västfrisiska, är lågsaxiska och limburgiska. På Bonaire är papiamento officiellt språk, på Saba och Sint Eustatius engelska. Med cirka 400 invånare/km² är Nederländerna det befolkningstätaste landet i Europa (mikrostater borträknade). Landet deltog i grundandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, vilken senare utvecklades till Europeiska unionen. Nederländerna är även medlem i militäralliansen Nato sedan den grundades 1949.

1867 och Nederländerna · 1918 och Nederländerna · Se mer »

Normalår som börjar en tisdag

Ett vanligt år som börjar en tisdag är ett år i den gregorianska kalendern (tidigare även den julianska), som har 365 dagar, har söndagsbokstaven F och vars första dag (1 januari) infaller på veckodagen tisdag.

1867 och Normalår som börjar en tisdag · 1918 och Normalår som börjar en tisdag · Se mer »

Romerska siffror

Regentnummer anges i regel med romerska siffror, här för Oscar II, vars regentnummer "den andre" är skrivet med romerska siffror på fasaden till Ignaberga nya kyrka, som byggdes när han var kung. Romerska siffror används också ofta för att datera byggnader och kyrkans byggnadsår är på det viset angivet till 1887. Katarina kyrkas tornur har en urtavla med romerska siffror. Observera att siffran "4" skrivs med fyra streck, vilket är vanligt för ur med romerska siffror. Romerska siffror är ett talsystem bestående av vanligtvis sju grundsiffror I (1), V (5), X (10), L (50), C (100), D (500) och M (1000).

1867 och Romerska siffror · 1918 och Romerska siffror · Se mer »

Stockholm

Stockholm är Sveriges huvudstad och största stad samt landets kulturella, politiska, mediala och ekonomiska centrum.

1867 och Stockholm · 1918 och Stockholm · Se mer »

Svenska Telegrambyrån

Svenska Telegrambyrån (SvT) var Sveriges första nyhetsbyrå, vilken inledde sin verksamhet den 16 januari 1867 efter att förberedelser vidtagits under föregående år.

1867 och Svenska Telegrambyrån · 1918 och Svenska Telegrambyrån · Se mer »

Sverige

Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.

1867 och Sverige · 1918 och Sverige · Se mer »

USA

Amerikas förenta stater (United States of America), eller i förkortad form Förenta staterna (United States), på svenska vanligen kallat för USA eller Amerika, är en federal republik som består av 50 delstater, ett federalt distrikt och ett flertal olika självstyrande områden.

1867 och USA · 1918 och USA · Se mer »

USA:s delstater

USA:s delstater omfattar de 50 administrativa enheter som tillsammans utgör Amerikas förenta stater.

1867 och USA:s delstater · 1918 och USA:s delstater · Se mer »

1 december

1 december är den 335:e dagen på året i den gregorianska kalendern (336:e under skottår).

1 december och 1867 · 1 december och 1918 · Se mer »

1 juli

1 juli är den 182:a dagen på året i den gregorianska kalendern (183:e under skottår).

1 juli och 1867 · 1 juli och 1918 · Se mer »

1 mars

1 mars är den 60:e dagen på året i den gregorianska kalendern (61:a under skottår).

1 mars och 1867 · 1 mars och 1918 · Se mer »

1 oktober

1 oktober är den 274:e dagen på året i den gregorianska kalendern (275:e under skottår).

1 oktober och 1867 · 1 oktober och 1918 · Se mer »

11 maj

11 maj är den 131:a dagen på året i den gregorianska kalendern (132:a under skottår).

11 maj och 1867 · 11 maj och 1918 · Se mer »

12 maj

12 maj är den 132:a dagen på året i den gregorianska kalendern (133:e under skottår).

12 maj och 1867 · 12 maj och 1918 · Se mer »

13 februari

13 februari är den 44:e dagen på året i den gregorianska kalendern.

13 februari och 1867 · 13 februari och 1918 · Se mer »

13 juni

13 juni är den 164:e dagen på året i den gregorianska kalendern (165:e under skottår).

13 juni och 1867 · 13 juni och 1918 · Se mer »

14 mars

14 mars är den 73:e dagen på året i den gregorianska kalendern (74:e under skottår).

14 mars och 1867 · 14 mars och 1918 · Se mer »

15 januari

15 januari är den 15:e dagen på året i den gregorianska kalendern.

15 januari och 1867 · 15 januari och 1918 · Se mer »

15 maj

15 maj är den 135:e dagen på året i den gregorianska kalendern (136:e under skottår).

15 maj och 1867 · 15 maj och 1918 · Se mer »

16 januari

16 januari är den 16:e dagen på året i den gregorianska kalendern.

16 januari och 1867 · 16 januari och 1918 · Se mer »

16 mars

16 mars är den 75:e dagen på året i den gregorianska kalendern (76:e under skottår).

16 mars och 1867 · 16 mars och 1918 · Se mer »

16 november

16 november är den 320:e dagen på året i den gregorianska kalendern (321:a under skottår).

16 november och 1867 · 16 november och 1918 · Se mer »

17 april

17 april är den 107:e dagen på året i den gregorianska kalendern (108:e under skottår).

17 april och 1867 · 17 april och 1918 · Se mer »

18 november

18 november är den 322:a dagen på året i den gregorianska kalendern (323:e under skottår).

18 november och 1867 · 18 november och 1918 · Se mer »

18 oktober

18 oktober är den 291:a dagen på året i den gregorianska kalendern (292:a under skottår).

18 oktober och 1867 · 18 oktober och 1918 · Se mer »

18 september

18 september är den 261:a dagen på året i den gregorianska kalendern (262:a under skottår).

18 september och 1867 · 18 september och 1918 · Se mer »

19 augusti

19 augusti är den 231:a dagen på året i den gregorianska kalendern (232:a under skottår).

1867 och 19 augusti · 19 augusti och 1918 · Se mer »

2 december

2 december är den 336:e dagen på året i den gregorianska kalendern (337:e under skottår).

1867 och 2 december · 1918 och 2 december · Se mer »

2 oktober

2 oktober är den 275:e dagen på året i den gregorianska kalendern (276:e under skottår).

1867 och 2 oktober · 1918 och 2 oktober · Se mer »

24 augusti

24 augusti är den 236:e dagen på året i den gregorianska kalendern (237:e under skottår).

1867 och 24 augusti · 1918 och 24 augusti · Se mer »

25 augusti

25 augusti är den 237:e dagen på året i den gregorianska kalendern (238:e under skottår).

1867 och 25 augusti · 1918 och 25 augusti · Se mer »

26 maj

26 maj är den 146:e dagen på året i den gregorianska kalendern (147:e under skottår).

1867 och 26 maj · 1918 och 26 maj · Se mer »

26 september

26 september är den 269:e dagen på året i den gregorianska kalendern (270:e under skottår).

1867 och 26 september · 1918 och 26 september · Se mer »

27 februari

27 februari är den 58:e dagen på året i den gregorianska kalendern.

1867 och 27 februari · 1918 och 27 februari · Se mer »

29 maj

29 maj är den 149:e dagen på året i den gregorianska kalendern (150:e under skottår).

1867 och 29 maj · 1918 och 29 maj · Se mer »

29 mars

29 mars är den 88:e dagen på året i den gregorianska kalendern (89:e under skottår).

1867 och 29 mars · 1918 och 29 mars · Se mer »

3 september

3 september är den 246:e dagen på året i den gregorianska kalendern (247:e under skottår).

1867 och 3 september · 1918 och 3 september · Se mer »

4 juni

Den här artikeln handlar om datumet 4 juni.

1867 och 4 juni · 1918 och 4 juni · Se mer »

6 december

6 december är den 340:e dagen på året i den gregorianska kalendern (341:a under skottår).

1867 och 6 december · 1918 och 6 december · Se mer »

6 mars

6 mars är den 65:e dagen på året i den gregorianska kalendern (66:e under skottår).

1867 och 6 mars · 1918 och 6 mars · Se mer »

7 februari

7 februari är den 38:e dagen på året i den gregorianska kalendern.

1867 och 7 februari · 1918 och 7 februari · Se mer »

7 november

7 november är den 311:e dagen på året i den gregorianska kalendern (312:e under skottår).

1867 och 7 november · 1918 och 7 november · Se mer »

8 juni

8 juni är den 159:e dagen på året i den gregorianska kalendern (160:e under skottår).

1867 och 8 juni · 1918 och 8 juni · Se mer »

9 april

9 april är den 99:e dagen på året i den gregorianska kalendern (100:e under skottår).

1867 och 9 april · 1918 och 9 april · Se mer »