Snabbare tillgång än webbläsare!
65 relationer: Aleksandr Litvinenko, Alfastrålning, Atomkärna, Atomnummer, Betasönderfall, Cancer, Coulombs lag, DNA, E = mc², Elektrisk laddning, Elektromagnetism, Elektron, Energi, Ernest Rutherford, Excitation, Fermis gyllene regel, Frekvens, Gammastrålning, George Gamow, Halveringstid, Hans Geiger, Helium, Hud, Infinitesimal, Integral, Joniserande strålning, Jonisering, Jordens atmosfär, Kärnenergi, Kärnfysik, Kemisk bindning, Kinetisk energi, Klassisk fysik, Kvadratrot, Kvantmekanik, Längdenhet, Massa, Masstal, Materia, Neutron, New York, Nobelkommitté, Nobelpriset i kemi, Nukleon, Pappersformat, Partikel i låda, Polonium, Potentiell energi, Proton, Radioaktivitet, ..., Röntgenstrålning, Rörelse (fysik), Rörelsemängd, Sannolikhet, Sönderfallsprodukt, Stark växelverkan, Torium, Trigonometrisk funktion, Tunneleffekt, Uran, 1899, 1907, 1908, 1911, 1928. Förläng index (15 mer) »
Aleksandr Litvinenko
Aleksandr Valterovitj Litvinenko (ryska: Александр Вальтерович Литвиненко), född 30 augusti 1962 i Voronezj, Sovjetunionen, död 23 november 2006 i London, Storbritannien, var en rysk före detta KGB-överste och före detta FSB-överstelöjtnant.
Ny!!: Alfasönderfall och Aleksandr Litvinenko · Se mer »
Alfastrålning
Alfastrålning eller α-strålning är en typ av joniserande strålning bestående av alfapartiklar, vilket är atomkärnor av helium (två protoner och två neutroner).
Ny!!: Alfasönderfall och Alfastrålning · Se mer »
Atomkärna
Storleksförhållandet mellan en heliumatom och dess kärna. Atomkärnan är en samling av neutroner och protoner som sitter ihop.
Ny!!: Alfasönderfall och Atomkärna · Se mer »
Atomnummer
Atomnummer är, inom kemi och fysik, antalet protoner i kärnan av en atom av ett grundämne och är därmed identiskt med kärnans elektriska laddning.
Ny!!: Alfasönderfall och Atomnummer · Se mer »
Betasönderfall
Betasönderfall innebär att den radioaktiva kärnan avger en betapartikel. Betasönderfall, även β-sönderfall, är inom kärnfysiken ett radioaktivt sönderfall som innebär att en atomkärna sönderfaller genom att avge en betapartikel, det vill säga en elektron eller positron.
Ny!!: Alfasönderfall och Betasönderfall · Se mer »
Cancer
Uppkomsten av cancerceller sker av en rad mutationer i gener som har till uppgift att förhindra onormal celldelning. I cancerceller slås dessa skyddande mekanismer ut. Cancer är en grupp sjukdomar som innebär onormal celldelning med förmåga att spridas till andra delar av kroppen.
Ny!!: Alfasönderfall och Cancer · Se mer »
Coulombs lag
300x300px Inom fysiken är Coulombs lag eller Coulombs inversa kvadratlag en experimentell naturlag som beskriver styrkan och riktningen för en kraft som verkar mellan två stationära elektriskt laddade partiklar.
Ny!!: Alfasönderfall och Coulombs lag · Se mer »
DNA
atomslag och ryggraden hos de båda strängarna är färgad orange. De olika kvävebasernas struktur visas i detalj längst ner till höger. En roterande illustration av en bit av DNA:s dubbelhelix. DNA (förkortning av engelskans deoxyribonucleic acid) eller deoxiribonukleinsyra är det kemiska ämne som bär den genetiska informationen (även kallad arvsmassa eller genom), i samtliga av världens kända organismer (med undantag av RNA-virus).
Ny!!: Alfasönderfall och DNA · Se mer »
E = mc²
Formeln E.
Ny!!: Alfasönderfall och E = mc² · Se mer »
Elektrisk laddning
AA-batterier kan lagra en viss laddningsmängd En laddad flicka Elektrisk laddning eller elmängd (Q, q) är den fysikaliska storhet som påverkas av elektromagnetisk växelverkan, en av de fyra fundamentala krafterna.
Ny!!: Alfasönderfall och Elektrisk laddning · Se mer »
Elektromagnetism
elektriskt fenomen Elektriska fältlinjer kring två laddade partiklar. Till vänster har partiklarna samma laddning och till höger har de olika laddning Elektromagnetism är den del av fysiken som förenar elektriska och magnetiska fenomen.
Ny!!: Alfasönderfall och Elektromagnetism · Se mer »
Elektron
En elektron, historiskt även känd som megatron eller negatron, är en elementarpartikel med en negativ laddning (elementarladdning).
Ny!!: Alfasönderfall och Elektron · Se mer »
Energi
Doel i Belgien. Väderkvarnen använder luftens rörelseenergi för att sönderdela säd. Kärnkraftverket omvandlar kärnenergi till elektrisk energi. Energi (av grekiskans ἐνέργεια energeia, arbete) är en fysikalisk storhet som beskriver något med potential att medföra rörelse, alltså inte nödvändigtvis arbete.
Ny!!: Alfasönderfall och Energi · Se mer »
Ernest Rutherford
Ernest Rutherford, från 1931 Baron Rutherford of Nelson (Lord Rutherford), född 30 augusti 1871 i Brightwater nära Nelson, Nya Zeeland, död 19 oktober 1937 i Cambridge, Cambridgeshire, var en nyzeeländsk-brittisk fysiker.
Ny!!: Alfasönderfall och Ernest Rutherford · Se mer »
Excitation
I fysik innebär excitation (av latin: excitare, egga, stimulera) att energi tillförs till en atom så att en elektron får mer energi och "hoppar upp" (exciterar) till ett skal som motsvarar en högre energinivå.
Ny!!: Alfasönderfall och Excitation · Se mer »
Fermis gyllene regel
Fermis gyllene regel, uppkallad efter fysikern Enrico Fermi, är en formel för att beräkna den konstanta övergångssannolikheten per tidsenhet mellan två egentillstånd för ett kvantsystem som utsätts för en svag (tidsberoende) störning.
Ny!!: Alfasönderfall och Fermis gyllene regel · Se mer »
Frekvens
reciproka. Sinusvågor med olika frekvens. Vågen längst ner har högst frekvens och vågen längst upp har lägst. Den horisontella axeln representerar tid. Frekvens är en storhet för antalet repeterande händelser inom ett givet tidsintervall.
Ny!!: Alfasönderfall och Frekvens · Se mer »
Gammastrålning
Gammastrålning eller γ-strålning är fotonstrålning, det vill säga joniserande strålning av fotoner.
Ny!!: Alfasönderfall och Gammastrålning · Se mer »
George Gamow
George Gamow, ursprungligen Georgij Antonovitj Gamov (Георгий Антонович Гамов), född 4 mars 1904 (enligt gregorianska kalendern) i Odessa, död 19 augusti 1968 i Boulder, Colorado, var en sovjetisk-amerikansk teoretisk fysiker och kosmolog.
Ny!!: Alfasönderfall och George Gamow · Se mer »
Halveringstid
Halveringstid är den tid efter vilken en given mängd av ett ämne har minskat till hälften av sitt ursprungliga värde.
Ny!!: Alfasönderfall och Halveringstid · Se mer »
Hans Geiger
Johannes (Hans) Wilhelm Geiger, född 30 september 1882 i Neustadt an der Haardt, Tyskland, död 24 september 1945 i Potsdam, var en tysk fysiker, som utförde omfattande undersökningar av alfapartiklar och konstruerade detektorer för radioaktiv strålning.
Ny!!: Alfasönderfall och Hans Geiger · Se mer »
Helium
Helium är grundämne nummer två i det periodiska systemet, en färglös och luktlös ädelgas.
Ny!!: Alfasönderfall och Helium · Se mer »
Hud
Hud hos människa: 1 och 2 - Överhud, 3 - Läderhud, 4 - Underhud Hud (latin cutis, grekiska derma) är den mjuka vävnad som täcker kroppsytan på människor och andra ryggradsdjur.
Ny!!: Alfasönderfall och Hud · Se mer »
Infinitesimal
Infinitesimal är nylatin och en neologism som betyder 'ytterst litet'.
Ny!!: Alfasönderfall och Infinitesimal · Se mer »
Integral
Integration eller integrering är en typ av matematisk operation på en funktion, där resultatet blir funktionens integral.
Ny!!: Alfasönderfall och Integral · Se mer »
Joniserande strålning
Joniserande strålning är ett samlingsbegrepp på strålning som har förmågan att slå ut elektroner ur atomer som den kolliderar med, vilket förvandlar atomerna till joner.
Ny!!: Alfasönderfall och Joniserande strålning · Se mer »
Jonisering
Jonisering innebär att en eller flera elektroner i en atom tas bort så att atomen får en positiv laddning, dvs blir en katjon.
Ny!!: Alfasönderfall och Jonisering · Se mer »
Jordens atmosfär
Jordens atmosfär utifrån. Jordens atmosfär, av de grekiska ordstammarna atmos (ånga) och sfaira (klot), är det gashölje som omsluter jorden och hålls kvar av jordens gravitationskraft.
Ny!!: Alfasönderfall och Jordens atmosfär · Se mer »
Kärnenergi
MeVför vanliga nuklider som funktion av masstal. Av diagrammet framgår att gränsen för ett positivt nettoutbyte av energi mellan fusion och fission går vid järn (Fe). Med kärnenergi eller nukleär energi avses den bindningsenergi som håller atomkärnorna samman.
Ny!!: Alfasönderfall och Kärnenergi · Se mer »
Kärnfysik
Alla kända nuklider och deras halveringstider. I grafen är y-axeln totala antalet neutroner (N) och x-axeln är antalet protoner (Z) i nukliden. Kärnfysik är den del av fysiken som berör atomkärnorna, deras beståndsdelar, struktur, dynamik och de krafter som verkar på och inom dem.
Ny!!: Alfasönderfall och Kärnfysik · Se mer »
Kemisk bindning
Gitter av natriumkloridjoner En kemisk bindning är en attraktion mellan atomer, som möjliggör bildandet av kemiska substanser.
Ny!!: Alfasönderfall och Kemisk bindning · Se mer »
Kinetisk energi
Kinetisk energi (av grekiska κίνησις kinesis, ”rörelse”, och ἐνέργεια energeia, ”arbete”), eller rörelseenergi för en kropp, är det mekaniska arbete som krävs för att reducera dess hastighet till noll.
Ny!!: Alfasönderfall och Kinetisk energi · Se mer »
Klassisk fysik
Klassisk fysik är samlingsnamnet för de fysikaliska teorierna som inte påverkas av modern fysik, det vill säga 1900-talets kvantmekanik.
Ny!!: Alfasönderfall och Klassisk fysik · Se mer »
Kvadratrot
parabel. Kvadratroten ur ett tal x är det icke-negativa tal y vars kvadrat är lika med x, det vill säga y2.
Ny!!: Alfasönderfall och Kvadratrot · Se mer »
Kvantmekanik
Kvantmekanik, även kallad kvantfysik eller kvantteori, är en övergripande teori inom den moderna fysiken och även inom kemin.
Ny!!: Alfasönderfall och Kvantmekanik · Se mer »
Längdenhet
En längdenhet är en måttenhet för längd eller avstånd.
Ny!!: Alfasönderfall och Längdenhet · Se mer »
Massa
En vikt med massan 2 kg. Massa är en fysikalisk storhet som anger ett objekts materieinnehåll.
Ny!!: Alfasönderfall och Massa · Se mer »
Masstal
Masstalet är antalet nukleoner, det vill säga summan av antalet protoner och neutroner, i en atom.
Ny!!: Alfasönderfall och Masstal · Se mer »
Materia
Materia (av latinets materia, "ämne", "material") är de fysiska beståndsdelar som universum är uppbyggd av.
Ny!!: Alfasönderfall och Materia · Se mer »
Neutron
Neutronen (n) är en subatomär partikel som tillsammans med protoner bildar en atomkärna.
Ny!!: Alfasönderfall och Neutron · Se mer »
New York
New York (/nuːˈjɔɹk/ på amerikansk engelska; officiellt City of New York, på engelska ofta New York City, NYC) är USA:s mest folkrika stad med 8,2 miljoner invånare enligt den senaste folkräkningen (2010) (uppskattat värde 2014: 8,5 miljoner) och 19,6 miljoner invånare i storstadsområdet (2010).
Ny!!: Alfasönderfall och New York · Se mer »
Nobelkommitté
Två av nobelkommittérna, för fysik och kemi, samt kommittén för ekonomipriset, finns vid Kungliga Vetenskapsakademien. Nobelkommittén för fysiologi eller medicin finns i Nobel Forum på Campus Solna. Nobelkommittén för litteratur finns vid Svenska Akademien. Norska Nobelkommittén, som utses av Stortinget, har en egen stödjande organisation i form av Norska Nobelinstitutet. Nobelkommitté är den grupp av personer som hanterar huvuddelen av arbetet med att utse Nobelpristagare.
Ny!!: Alfasönderfall och Nobelkommitté · Se mer »
Nobelpriset i kemi
Presskonferens för tillkännagivandet av vilka som kommer att få Nobels kemipris 2008. Gunnar von Heijne, Gunnar Öquist och Måns Ehrenberg Jacobus Henricus van ’t Hoff tilldelades 1901 det första Nobelpriset i kemi. Marie Curie, 1911 års kemipristagare, var den första kvinna som fick Nobelpriset i kemi. Hon tilldelades även 1903 års Nobelpris i fysik. Nobelpriset i kemi delas ut årligen av Kungliga Vetenskapsakademien till naturvetare inom kemins olika områden.
Ny!!: Alfasönderfall och Nobelpriset i kemi · Se mer »
Nukleon
Nukleon (lat. och eng. nucleus.
Ny!!: Alfasönderfall och Nukleon · Se mer »
Pappersformat
Pappersformat anger måtten på pappersark enligt någon konvention eller standard.
Ny!!: Alfasönderfall och Pappersformat · Se mer »
Partikel i låda
Lådan som partikeln befinner sig i, i en dimension. V(x) är potentialen, som är 0 i lådan och oändlig utanför, x är positionen. Klassisk bild, där partikeln studsar fram och tillbaka mellan två väggar. De tre första vågfunktionerna för en potential som är konstant mellan 0 och ''L'' och oändlig utanför. Täthetsfunktioner för de tre första energierna Partikel i låda är en förhållandevis enkel kvantmekanisk modell som används för att illustrera grundläggande kvantmekaniska egenskaper.
Ny!!: Alfasönderfall och Partikel i låda · Se mer »
Polonium
Polonium är ett radioaktivt metalliskt sällsynt grundämne.
Ny!!: Alfasönderfall och Polonium · Se mer »
Potentiell energi
Potentiell energi är energi som är lagrad i ett föremål beroende på dess position i ett kraftfält eller lagrad i ett system vars energi är beroende av systemets tillstånd.
Ny!!: Alfasönderfall och Potentiell energi · Se mer »
Proton
Protoner är positivt laddade subatomära partiklar som tillsammans med neutroner bildar atomkärnor.
Ny!!: Alfasönderfall och Proton · Se mer »
Radioaktivitet
Radioaktivitet är ett fysikaliskt fenomen där atomkärnor spontant omvandlas till andra typer av kärnor samtidigt som de avger joniserande strålning.
Ny!!: Alfasönderfall och Radioaktivitet · Se mer »
Röntgenstrålning
Röntgens bild av Albert von Köllikers hand från 23 januari 1896. En röntgenbild av en bärbar dator från 2010. Röntgenstrålning är en typ av fotonstrålning, det vill säga joniserande elektromagnetisk strålning med kort våglängd (cirka 0,01–10 nm) och höga fotonenergier (100 eV – 100 keV).
Ny!!: Alfasönderfall och Röntgenstrålning · Se mer »
Rörelse (fysik)
Cirkulär rörelse Rörelse är inom fysiken en kropps lägesändring.
Ny!!: Alfasönderfall och Rörelse (fysik) · Se mer »
Rörelsemängd
Inom klassisk mekanik, definieras rörelsemängden (SI-enhet kg·m/s) som produkten av ett objekts massa och hastighet.
Ny!!: Alfasönderfall och Rörelsemängd · Se mer »
Sannolikhet
Sannolikhet (även probabilitet) är, i strikt bemärkelse, ett mått på hur troligt det är att en viss händelse inträffar.
Ny!!: Alfasönderfall och Sannolikhet · Se mer »
Sönderfallsprodukt
Inom kärnfysiken är en sönderfallsprodukt, eller dotterkärna, en nuklid, som är resultatet av radioaktivt sönderfall hos en atom.
Ny!!: Alfasönderfall och Sönderfallsprodukt · Se mer »
Stark växelverkan
Den starka växelverkan, eller den starka kärnkraften, är en av de fyra kända fundamentala krafterna inom fysiken.
Ny!!: Alfasönderfall och Stark växelverkan · Se mer »
Torium
Torium är ett radioaktivt grundämne och tillhör aktinoiderna.
Ny!!: Alfasönderfall och Torium · Se mer »
Trigonometrisk funktion
Inom matematiken är trigonometriska funktioner en klass av funktioner vars funktionsvärden beror av en vinkel.
Ny!!: Alfasönderfall och Trigonometrisk funktion · Se mer »
Tunneleffekt
Ett vågpaket studsar tillbaka från potentialbarriär, men en del transmitteras (tunnlar) igenom. Tunneleffekt, tunnling är ett fenomen inom kvantfysik som väsentligen innebär att kvantmekaniska partiklar kan ta sig förbi hinder på ett sätt som klassisk fysik inte tillåter.
Ny!!: Alfasönderfall och Tunneleffekt · Se mer »
Uran
Uran är ett radioaktivt grundämne som tillhör aktiniderna.
Ny!!: Alfasönderfall och Uran · Se mer »
1899
1899 (MDCCCXCIX) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
Ny!!: Alfasönderfall och 1899 · Se mer »
1907
1907 (MCMVII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Alfasönderfall och 1907 · Se mer »
1908
1908 (MCMVIII) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Alfasönderfall och 1908 · Se mer »
1911
1911 (MCMXI) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Alfasönderfall och 1911 · Se mer »
1928
1928 (MCMXXVIII) var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Alfasönderfall och 1928 · Se mer »
