Snabbare tillgång än webbläsare!Likheter mellan Allmänna relativitetsteorin och Astronomi
Allmänna relativitetsteorin och Astronomi har 39 saker gemensamt (i Unionpedia): Ackretionsskiva, Aktiv galaxkärna, Big bang, Big bang-nukleosyntes, Dubbelstjärna, Elektromagnetisk strålning, Galax, Gravitation, Gravitationsvåg, Gravitationsvågsdetektor, Hubbles lag, Inflation (kosmologi), Jorden, Kosmisk bakgrundsstrålning, Kvasar, LIGO, Ljusår, Magnetfält, Massa, Mörk energi, Mörk materia, Merkurius, Neutronstjärna, Newtons rörelselagar, Observationell astronomi, Pulsar, Solsystemet, Stjärna, Stjärnbildning, Strängteori, ..., Supermassivt svart hål, Supernova, Svart hål, Svartkropp, Tidvattenkrafter, Universums expansion, Värmestrålning, Venus, Vintergatan. Förläng index (9 mer) »
Ackretionsskiva
binärt system Ackretionsskiva, även kallad insamlingsskiva, är huvudsakligen ett begrepp inom högenergiastrofysiken, men det används även inom till exempel stjärnbildning.
Ackretionsskiva och Allmänna relativitetsteorin · Ackretionsskiva och Astronomi ·
Aktiv galaxkärna
elliptiska jättegalaxen M87 (aktiv radiogalax). Jetens blåa synkrotronstrålning kontrasterar mot det gula stjärnljuset från värdgalaxen En aktiv galaxkärna, AGN, är en kompakt region i centrum på en galax, som har ovanligt hög luminositet över delar av eller hela det elektromagnetiska spektrumet (inom radio, infraröda, optiska, ultravioletta, röntgen och/eller gamma våglängdsbanden).
Aktiv galaxkärna och Allmänna relativitetsteorin · Aktiv galaxkärna och Astronomi ·
Big bang
Illustration av hur universum expanderar enligt big bang-teorin. Big bang (eller stora smällen) är den mest vedertagna kosmologiska teorin om universums tidiga utveckling.
Allmänna relativitetsteorin och Big bang · Astronomi och Big bang ·
Big bang-nukleosyntes
Big bang-nukleosyntes (även primordial nukleosyntes eller primordiell nukleosyntes) avser produktionen av atomkärnor tyngre än 1H (det vill säga protonen, den vanliga, lätta, väteisotopen) under universums tidiga faser enligt den gällande kosmologiska standardmodellen.
Allmänna relativitetsteorin och Big bang-nukleosyntes · Astronomi och Big bang-nukleosyntes ·
Dubbelstjärna
En konstnärs framställning av ett dubbelstjärnesystem bestående av ett svart hål med ackretionsskiva och en ordinär stjärna En dubbelstjärna eller binär stjärna är ett stjärnsystem som består av två stjärnor i stället för en enda som i vårt eget solsystem.
Allmänna relativitetsteorin och Dubbelstjärna · Astronomi och Dubbelstjärna ·
Elektromagnetisk strålning
Elektromagnetisk strålning (ems) är en vågrörelse som fortplantas i tid och rum.
Allmänna relativitetsteorin och Elektromagnetisk strålning · Astronomi och Elektromagnetisk strålning ·
Galax
En galax (från grekiskans γαλαξίας κύκλος, galaxías kýklos – ”mjölkringen”, avseende Vintergatan) är en stor samling av materia i universum, som stjärnor, gas, rymdstoft och förmodad mörk materia, sammanbunden genom gravitation.
Allmänna relativitetsteorin och Galax · Astronomi och Galax ·
Gravitation
Gravitationen håller solsystemets planeter i omloppsbana kring solen.''Notera: Bilden är ej skalenlig.'' Gravitation (av latin gravis.
Allmänna relativitetsteorin och Gravitation · Astronomi och Gravitation ·
Gravitationsvåg
Se även Gravitationsvåg (flödesdynamik). Gravitationsvåg avser inom fundamental fysik gravitationsstrålning som uppträder som krusningar i krökningen av rumtiden som från källan utbreder sig som vågor.
Allmänna relativitetsteorin och Gravitationsvåg · Astronomi och Gravitationsvåg ·
Gravitationsvågsdetektor
hämtdatum.
Allmänna relativitetsteorin och Gravitationsvågsdetektor · Astronomi och Gravitationsvågsdetektor ·
Hubbles lag
Hubbles lag beskriver observationen inom fysikalisk kosmologi att hastigheten med vilken olika galaxer avlägsnar sig bort från oss är proportionell mot deras avstånd från jorden.
Allmänna relativitetsteorin och Hubbles lag · Astronomi och Hubbles lag ·
Inflation (kosmologi)
Inflation är ett begrepp som används inom kosmologi som hypotetisk förklaring till hur det kan komma sig att universum ser ut att vara likformigt i alla riktningar.
Allmänna relativitetsteorin och Inflation (kosmologi) · Astronomi och Inflation (kosmologi) ·
Jorden
Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet.
Allmänna relativitetsteorin och Jorden · Astronomi och Jorden ·
Kosmisk bakgrundsstrålning
K. Fluktuationer i den kosmiska bakgrundsstrålningen, uppmätta av WMAP (2006). Färgskalan har en bredd på ± 0,2 millikelvin. I mikrovågsområdet ser man ljuset från tiden då universum blev transparent, och var cirka 1000 gånger mindre än idag. titel.
Allmänna relativitetsteorin och Kosmisk bakgrundsstrålning · Astronomi och Kosmisk bakgrundsstrålning ·
Kvasar
Kvasaren 3C 273 på ett foto taget av rymdteleskopet Hubble En konstnärs tolkning av en kvasargalax En kvasar (av engelskans quasi-stellar radio source, quasar) är en extremt ljusstark och avlägsen aktiv galaxkärna.
Allmänna relativitetsteorin och Kvasar · Astronomi och Kvasar ·
LIGO
En arm av LIGO-interferometern LIGO interferometer LIGO (förk. av "Laser Interferometer Gravitational-Wave Observatory") är en anläggning för att detektera gravitationsvågor.
Allmänna relativitetsteorin och LIGO · Astronomi och LIGO ·
Ljusår
Alfa Centauri (A, B) ligger 4,37 ljusår från jorden. Andromedagalaxen ligger 2,5 miljoner ljusår från jorden. Begreppet ljusår är en längdenhet som används inom astronomin.
Allmänna relativitetsteorin och Ljusår · Astronomi och Ljusår ·
Magnetfält
Magnetfält behandlas inom fysiken som vektorfält, vilka beskriver krafterna mellan magneter och strömförande elektriska ledare.
Allmänna relativitetsteorin och Magnetfält · Astronomi och Magnetfält ·
Massa
En vikt med massan 2 kg. Massa är en fysikalisk storhet som anger ett objekts materieinnehåll.
Allmänna relativitetsteorin och Massa · Astronomi och Massa ·
Mörk energi
Universums storskaliga sammansättning enligt en analys av data från WMAP Inom fysikalisk kosmologi och celest mekanik är mörk energi en hypotetisk form av energi som genomtränger hela rymden och synes öka universums expansionstakt.
Allmänna relativitetsteorin och Mörk energi · Astronomi och Mörk energi ·
Mörk materia
Mörk materia är en hypotes om en tänkt form av materia som inte avger eller reflekterar elektromagnetisk strålning och därför inte kan observeras på normalt sätt.
Allmänna relativitetsteorin och Mörk materia · Astronomi och Mörk materia ·
Merkurius
Merkurius (symbol: ☿) är den innersta och minsta planeten i solsystemet, med en omloppstid runt solen på ungefär 88 dygn.
Allmänna relativitetsteorin och Merkurius · Astronomi och Merkurius ·
Neutronstjärna
En modell av en neutronstjärna. Gravitationell böjning av ljuset på en neutronstjärna. Genom relativistisk ljusböjning är mer än halva stjärnans yta synlig (varje ruta representerar här 30 x 30 grader). En neutronstjärna är ett av flera möjliga slut för en stjärna.
Allmänna relativitetsteorin och Neutronstjärna · Astronomi och Neutronstjärna ·
Newtons rörelselagar
''Principia''. Isaac Newtons lagar eller Newtons rörelselagar publicerades först 1687 i Philosophiæ Naturalis Principia Mathematica.
Allmänna relativitetsteorin och Newtons rörelselagar · Astronomi och Newtons rörelselagar ·
Observationell astronomi
William Herschels 12 meters spegelteleskop år 1789 Observationell astronomi är den gren av astronomi, som tillägnas observation av astronomiska objekt.
Allmänna relativitetsteorin och Observationell astronomi · Astronomi och Observationell astronomi ·
Pulsar
En pulsar (av engelskans pulsating star) är en roterande neutronstjärna som genererar regelbundna pulser av strålning med våglängder från radiostrålning till gammastrålning.
Allmänna relativitetsteorin och Pulsar · Astronomi och Pulsar ·
Solsystemet
Planeter och dvärgplaneter i solsystemet. Planeternas storlek är i skala, men inte det relativa avståndet till solen. En ramsa från 1950-talet för att lära sig planeternas namn, och ordning från solen räknat. Solsystemet är det vardagliga namnet på vårt planetsystem där bland annat solen, jorden och månen ingår.
Allmänna relativitetsteorin och Solsystemet · Astronomi och Solsystemet ·
Stjärna
Stjärnhopen Messier 22 fotograferat rymdteleskopet Hubble. En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma.
Allmänna relativitetsteorin och Stjärna · Astronomi och Stjärna ·
Stjärnbildning
Orionnebulosan är som en bildbok över stjärnor som bildas. Området är en av de mest dramatiska och fotogeniska "stjärnfabrikerna" i vår del av galaxen. Där kan stora mängder stjärnor i olika stadier av deras utveckling observeras. Stjärnbildning är den process där kompakta molekylmoln kollapsar till ett plasma och senare blir en stjärna.
Allmänna relativitetsteorin och Stjärnbildning · Astronomi och Stjärnbildning ·
Strängteori
I strängteorin är de mest fundamentala byggstenarna, som tidigare setts som punktpartiklar, i själva verket små vibrerande strängar. Strängteori är en modell inom fysiken som ämnar beskriva materiens allra minsta byggstenar.
Allmänna relativitetsteorin och Strängteori · Astronomi och Strängteori ·
Supermassivt svart hål
Event Horizon Telescopes bild av det supermassiva svarta hålet i Messier 87. Supermassiva eller supertunga svarta hål är svarta hål med massa motsvarande miljoner eller miljarder gånger solens massa.
Allmänna relativitetsteorin och Supermassivt svart hål · Astronomi och Supermassivt svart hål ·
Supernova
En supernova är en exploderande eller en exploderad stjärna.
Allmänna relativitetsteorin och Supernova · Astronomi och Supernova ·
Svart hål
M87, från Event Horizon Telescope. strålar. Ett svart hål är, enligt den allmänna relativitetsteorin, en koncentration av massa med ett så starkt gravitationsfält att ingenting, inte ens ljus, kan övervinna kroppens gravitation.
Allmänna relativitetsteorin och Svart hål · Astronomi och Svart hål ·
Svartkropp
Spektrum av svartkroppsstrålning vid olika temperaturer på en dubbellogaritmisk skala; den gula kurvan visar solens yttemperatur och regnbågen det synliga spektrumet. Ungefärliga färger vid olika temperaturer (i Kelvin). En svartkropp är ett objekt som absorberar all infallande elektromagnetisk strålning, och därmed inte reflekterar någonting.
Allmänna relativitetsteorin och Svartkropp · Astronomi och Svartkropp ·
Tidvattenkrafter
'''Figur 1''': Månens gravitationskraft på jorden. Svarta pilar visar (överdrivet) månens gravitationskraft och röda pilar visar tidvattenkrafterna (skillnaden i gravitation jämfört med jordens masscentrum). '''Figur 2''': Det inhomogena gravitationsfältet från månen på jordens yta (tillsammans med det svagare från solen) orsakar tidvattenkrafter. Det är dessa som primärt orsakar tidvatten, och de förklarar de två utbuktningarna som orsakar två tidvatten per dygn. I den här figuren är månen antingen till höger eller till vänster om jorden (den blå cirkeln). De utåtriktade pilarna till höger och vänster visar att då månen är rakt ovanför (i zenit) eller på andra sidan jorden (i nadir), motverkar eller minskar tidvattenkraften jordens egen dragningskraft, och de inåtriktade övre och nedre pilarna visar att där månen är 90 grader från rakt upp, ökar eller samverkar tidvattenkraften med jordens egen dragningskraft. Tidvattenkrafter uppstår då ett föremål eller himlakropp befinner sig i ett inhomogent gravitationsfält så att föremålets/kroppens olika delar utsätts för olika stor eller olika riktad gravitationskraft.
Allmänna relativitetsteorin och Tidvattenkrafter · Astronomi och Tidvattenkrafter ·
Universums expansion
En del av universum under normal expansion.Samma scenario men med accelererande expansion. Universums expansion är en metrisk avståndsökning mellan objekt i universum med tiden.
Allmänna relativitetsteorin och Universums expansion · Astronomi och Universums expansion ·
Värmestrålning
Ett varmt metallföremål lyser eftersom det utsänder värmestrålning. En del av denna strålning är i form av synligt ljus. Värmestrålning utsänds dock över ett stort område av våglängder. Värmestrålning är elektromagnetisk strålning som utsänds från ytor på grund av deras temperatur.
Allmänna relativitetsteorin och Värmestrålning · Astronomi och Värmestrålning ·
Venus
Venus (symbol: ♀) är den andra planeten i solsystemet från solen räknat och den är nästan lika stor som jorden.
Allmänna relativitetsteorin och Venus · Astronomi och Venus ·
Vintergatan
Vintergatan är en stavspiralgalax som har en diameter på cirka 100 000 ljusår och är ungefär 12 000 ljusår tjock.
Allmänna relativitetsteorin och Vintergatan · Astronomi och Vintergatan ·
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Allmänna relativitetsteorin och Astronomi
- Vad har gemensamt Allmänna relativitetsteorin och Astronomi
- Likheter mellan Allmänna relativitetsteorin och Astronomi
Jämförelse mellan Allmänna relativitetsteorin och Astronomi
Allmänna relativitetsteorin har 214 relationer, medan Astronomi har 308. Eftersom de har gemensamt 39, är Jaccard index 7.47% = 39 / (214 + 308).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Allmänna relativitetsteorin och Astronomi. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:
