Snabbare tillgång än webbläsare!Likheter mellan Andra världskriget och Tyskland
Andra världskriget och Tyskland har 34 saker gemensamt (i Unionpedia): Adolf Hitler, Axelmakterna, Österrike, Östersjön, Belgien, Danmark, De allierade under andra världskriget, Europa, Förenta nationerna, Förintelsen, Första världskriget, Frankrike, Fransk-tyska kriget, Internationella valutafonden, Iran, Kalla kriget, Luxemburg, Nationalism, Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet, Nazityskland, Nederländerna, Oder, Polen, Romer, Ryssland, Saarland, Schweiz, Sovjetunionen, Storbritannien, Tjeckien, ..., Två plus fyra-fördraget, Tyska, USA, Wehrmacht. Förläng index (4 mer) »
Adolf Hitler
Adolf Hitler, född 20 april 1889 i Braunau am Inn, Österrike-Ungern (i nuvarande Österrike), död 30 april 1945 i Berlin, Tyskland (självmord), var en österrikisk-tysk politiker och ordförande i Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei, NSDAP), allmänt känt som Nazistpartiet, från 1921 till 1945.
Adolf Hitler och Andra världskriget · Adolf Hitler och Tyskland ·
Axelmakterna
Axelmakternas erövringar 1940 (blått) Kejsardömet Japans erövringar (rött) i Asien under andra världskriget. Axelmakterna (Achsenmächte) avser de stater som under andra världskriget stred mot de allierade.
Andra världskriget och Axelmakterna · Axelmakterna och Tyskland ·
Österrike
Österrike (Österreich), formellt Republiken Österrike (tyska: Republik Österreich), är en inlandsstat i Centraleuropa.
Österrike och Andra världskriget · Österrike och Tyskland ·
Östersjön
Östersjön, även kallad Baltiska havet eller Baltiska sjön, är ett cirka kvadratkilometer stort och upp till 459 meter djupt innanhav med bräckt vatten, beläget i norra Europa.
Östersjön och Andra världskriget · Östersjön och Tyskland ·
Belgien
Belgien, formellt Konungariket Belgien (Koninkrijk België, Royaume de Belgique, Königreich Belgien), är en konstitutionell monarki i Västeuropa.
Andra världskriget och Belgien · Belgien och Tyskland ·
Danmark
Danmark är en konstitutionell monarki i norra Europa.
Andra världskriget och Danmark · Danmark och Tyskland ·
De allierade under andra världskriget
”De tre stora”: Josef Stalin, Franklin D. Roosevelt och Winston Churchill under Teherankonferensen 1943. Generalissimo Chiang Kai-shek, Franklin D. Roosevelt och Winston Churchill vid Kairokonferensen, 25 november 1943. Förändringarna av territorium som kontrollerades av de allierade (grönt) respektive axelmakterna (brandgult) under krigets gång. De allierade under andra världskriget avsåg inledningsvis Frankrike, Polen och Storbritannien där Frankrike och Storbritannien lovat stödja Polen vid ett eventuellt angrepp från Nazityskland under andra världskriget.
Andra världskriget och De allierade under andra världskriget · De allierade under andra världskriget och Tyskland ·
Europa
Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.
Andra världskriget och Europa · Europa och Tyskland ·
Förenta nationerna
Förenta nationerna (FN) är en mellanstatlig organisation grundad 24 oktober 1945 för att främja internationellt samarbete.
Andra världskriget och Förenta nationerna · Förenta nationerna och Tyskland ·
Förintelsen
Förintelsen (av; även känt som Shoah (HaShoah, "katastrofen") var ett folkmord där omkring sex miljoner judar dödades av Nazityskland under perioden kring andra världskriget. En bredare definition inbegriper även naziregimens systematiska dödande av andra grupper, som romer, sovjetiska krigsfångar, polacker, civila sovjetmedborgare, homosexuella, personer med funktionsnedsättningar, Jehovas vittnen och andra politiska och religiösa motståndare.Niewyk, Donald L. & Nicosia, Francis R.,, Columbia University Press, 2000, sid:45-52. Med denna vidare definition är det totala antalet offer för Förintelsen mellan 11 och 17 miljoner människor. Det beräknas att Tysklands nazistiska regering under sina 12 år vid makten dödade mellan 5,6 miljoner och 6,3 miljoner judar, varav cirka 2,9 miljoner i förintelseläger där många mördades i gaskammare eller dog på grund av misshandel, svält, sjukdomar och hårt arbete. I siffrorna 5,6–6,3 miljoner ingår även de cirka en och en halv miljon judar som arkebuserades av bland annat de mobila insatsstyrkorna, Einsatzgruppen, på östfronten och de omkring 800 000 som dog till följd av gettoiseringen. Det svenska namnet är en översättning av tyskans Die Vernichtung. Andra begrepp som används är "Shoa" även stavat "Shoah" eller, främst på tyska, "Schoah" samt "Holocaust". Förintelsen skiljer sig från andra folkmord i historien på grund av de systematiska, industriella och statligt organiserade mordmetoderna och ifråga om nazisternas rasideologi som betraktade den germanska "ariska rasen" som en härskarras. Genom de antisemitiska Nürnberglagarna som antogs 1935 påbörjades lagstiftningen som särskiljde judar, och även ”zigenare” och ”negrer”, från den tyska så kallade ”ariska” folkgemenskapen. Lagarna, som i sin helhet heter Lagen till skydd för det tyska blodet och den tyska äran, bestämde vem som var av tyskt blod, blandras, heljude, halvjude eller kvartsjude. Äktenskap mellan judar och tyskar förbjöds och judarna fråntogs fullt medborgarskap och förlorade rösträtt och tillträde till offentliga arbeten. Systematisk förföljelse av judar har ägt rum upprepade gånger i historien och omnämns redan i Bibeln, och senare speciellt i Europa, sedan medeltiden. I Tyskland hade många judar antagit tyska efternamn och många, särskilt under 1800-talet, hade även konverterat till kristendomen i sin strävan att integreras och vara "goda tyskar" och förväntade sig därför inte att de skulle förlora sina medborgerliga rättigheter. År 1933 fanns i Tyskland cirka 525 000 troende judar och 180 000 assimilerade, totalt 790 000 kategoriserade som etniska judar till minst 1/4. Tio år senare var de färre än 32 000. Cirka 300 000 hade lyckats lämna Tyskland på något sätt.
Andra världskriget och Förintelsen · Förintelsen och Tyskland ·
Första världskriget
Första världskriget, före hösten 1939 kallat världskriget eller det stora kriget, var en världsomspännande militär konflikt centrerad i Europa som började den 28 juli 1914 och varade till den 11 november 1918.
Andra världskriget och Första världskriget · Första världskriget och Tyskland ·
Frankrike
Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.
Andra världskriget och Frankrike · Frankrike och Tyskland ·
Fransk-tyska kriget
Fransk-tyska kriget (fransk-preussiska kriget) var ett krig som utkämpades 1870–1871 mellan å ena sidan Frankrike och å andra sidan det av Preussen ledda Nordtyska förbundet samt Baden, Bayern, Hessen och Württemberg.
Andra världskriget och Fransk-tyska kriget · Fransk-tyska kriget och Tyskland ·
Internationella valutafonden
Internationella valutafonden, ofta förkortad IMF (International Monetary Fund; Fonds monétaire international), är en internationell organisation med 190 medlemsländer som enligt sig själv verkar för att säkerställa finansiell stabilitet, underlätta internationell handel, främja hög sysselsättning och hållbar ekonomisk tillväxt och minska fattigdomen runt om i världen.
Andra världskriget och Internationella valutafonden · Internationella valutafonden och Tyskland ·
Iran
Iran (persiska: ایران; Irān, från ir ”arierna” och ān ”land, rike”), sedan 1979 formellt Islamiska republiken Iran, är ett land i västra Asien.
Andra världskriget och Iran · Iran och Tyskland ·
Kalla kriget
Det kalla kriget var en period av skarpa motsättningar utan konventionellt krig, mellan främst Sovjetunionen och USA, deras respektive huvudsakliga ideologiska övertygelser (kommunism och kapitalism) och deras respektive allierade stater, från omkring 1945, precis efter andra världskrigets slut, till omkring 1990.
Andra världskriget och Kalla kriget · Kalla kriget och Tyskland ·
Luxemburg
Luxemburg, officiellt Storhertigdömet Luxemburg (Groussherzogtum Lëtzebuerg, Grand-Duché de Luxembourg, Großherzogtum Luxemburg), är en stat belägen i Västeuropa. Landet gränsar till Belgien i väster och norr, Tyskland i öster och Frankrike i söder. Det består av två huvudregioner: Oesling i norr, som en del av Ardennermassivet, och Gutland i söder. Luxemburg hade ett invånarantal på 590 667 den 1 januari 2017 och har en yta på 2 586 kvadratkilometer (cirka en fjärdedel så stort som Skåne), vilket gör det till en av de minsta suveräna staterna i Europa och en av Europas mikrostater. Som en representativ demokrati med en konstitutionell monark leds landet av en storhertig och är världens enda kvarvarande storhertigdöme. Luxemburg är ett industriland, med en avancerad ekonomi och världens näst högsta BNP (PPP) per capita (efter Qatar), enligt Världsbanken. Dess centrala läge har historiskt gjort att det har haft stor strategisk betydelse för många makter, med anor tillbaka till grundandet som en romersk fästning, platsen för en viktig frankisk borg under tidig medeltid, och dess roll som en bastion för den spanska vägen från 1400-talet till 1600-talet. Luxemburg är medlem i Europeiska unionen, Nato, OECD, FN och Benelux, vilket speglar dess politiska konsensus till förmån för ekonomisk, politisk och militär integration. Staden Luxemburg, som är huvudstad och största stad, är säte för flera institutioner och organ inom EU. Den 18 oktober 2012 valdes Luxemburg in på en tillfällig plats i FN:s säkerhetsråd för första gången någonsin. Landet tjänstgjorde i säkerhetsrådet från den 1 januari 2013 till 31 december 2014. I enlighet med sitt geografiska läge, är Luxemburgs kultur en fusion av romanska och germanska Europa där man integrerar seder från båda två. Följaktligen är Luxemburg ett trespråkigt land: luxemburgiska, franska och tyska är officiella språk. Även om det är en sekulär stat, är Luxemburg övervägande romersk-katolsk.
Andra världskriget och Luxemburg · Luxemburg och Tyskland ·
Nationalism
Nationalism (från franskans nationalisme, av "nation", ursprungligen från latinets nascor, "jag föds") är en världsåskådning som tar sin utgångspunkt i gemenskapen inom nationernas gränser.
Andra världskriget och Nationalism · Nationalism och Tyskland ·
Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet
Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (förkortning: NSDAP) var ett nationalsocialistiskt politiskt parti i Tyskland mellan 1919 och 1945.
Andra världskriget och Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet · Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet och Tyskland ·
Nazityskland
Adolf Hitler, Tysklands diktator 30 januari 1933 – 30 april 1945. Valaffisch för nazistpartiet vid riksdagsvalen 1933. Hitler 1941. Hermann Göring (till höger) utnämner SS-Reichsführer Heinrich Himmler till chef för Geheime Staatspolizeiamt 1934. Hitler 1942. Förordning utfärdad av ministerrådet för riksförsvaret 1942. Hitler. Höga partifunktionärer 1938. Koncentrationslägervakter i Mauthausen. Ett tjänsterum hos Gestapo (modern rekonstruktion). fördrag. Panzer IV 1941. Nazityskland (formellt Tyska riket (Deutsches Reich): 1933–1943, senare Stortyska riket (Großdeutsches Reich): 1943–1945, ibland kallat Tredje riket (Drittes Reich)), är den vanliga benämningen på Tyskland den period i Tysklands historia mellan 1933 och 1945 då landet leddes av Adolf Hitler och Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP).
Andra världskriget och Nazityskland · Nazityskland och Tyskland ·
Nederländerna
Nederländerna (Nederland,, frisiska: Nederlân), traditionellt kallat '''Holland''', är ett land i Västeuropa. Landet gränsar till Nordsjön i norr och väster, Belgien i söder och Tyskland i öster. Till Nederländerna hör även kommunerna Bonaire, Saba och Sint Eustatius i Karibien. Nederländerna, Aruba, Curaçao och Sint Maarten bildar tillsammans Konungariket Nederländerna. Nederländernas huvudstad är Amsterdam, men regeringen och generalstaterna har säte i Haag, där också monarken har sitt residens. Officiellt språk är nederländska. Västfrisiska är officiellt språk (vid sidan av nederländska) i provinsen Friesland. Ytterligare erkända regionala språk, dock inte med samma status som västfrisiska, är lågsaxiska och limburgiska. På Bonaire är papiamento officiellt språk, på Saba och Sint Eustatius engelska. Med cirka 400 invånare/km² är Nederländerna det befolkningstätaste landet i Europa (mikrostater borträknade). Landet deltog i grundandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, vilken senare utvecklades till Europeiska unionen. Nederländerna är även medlem i militäralliansen Nato sedan den grundades 1949.
Andra världskriget och Nederländerna · Nederländerna och Tyskland ·
Oder
Oder som gränsflod mellan tyska Frankfurt an der Oder och polska Słubice. Police, Polen Oder (polska: Odra) är en flod i Centraleuropa.
Andra världskriget och Oder · Oder och Tyskland ·
Polen
Polen (Polska) formellt Republiken Polen (Rzeczpospolita Polska), är en republik i Centraleuropa.
Andra världskriget och Polen · Polen och Tyskland ·
Romer
Romer (romani: roma) är en folkgrupp i Europa och delar av Asien.
Andra världskriget och Romer · Romer och Tyskland ·
Ryssland
Ryssland (Rossija), formellt Ryska federationen (Rossijskaja Federatsija), är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela Nordasien.
Andra världskriget och Ryssland · Ryssland och Tyskland ·
Saarland
Karta över Saarland Saarland är sedan 1957 ett förbundsland i Förbundsrepubliken Tyskland.
Andra världskriget och Saarland · Saarland och Tyskland ·
Schweiz
Schweiz, officiellt Schweiziska edsförbundet eller Schweiziska konfederationen (tyska: Schweiz, Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Suisse, Confédération suisse; italienska: Svizzera, Confederazione Svizzera; rätoromanska: Svizra, Confederaziun svizra; latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica), är en federal republik i Centraleuropa, som gränsar till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein.
Andra världskriget och Schweiz · Schweiz och Tyskland ·
Sovjetunionen
Sovjetunionen, formellt De Socialistiska Rådsrepublikernas Union, informellt även Sovjetryssland eller endast Sovjet, var en konstitutionellt socialistisk stat som existerade på den största delen av territoriet av det forna Kejsardömet Ryssland i Eurasien mellan 1922 och 1991.
Andra världskriget och Sovjetunionen · Sovjetunionen och Tyskland ·
Storbritannien
Storbritannien, formellt Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland med kortform Förenade kungariket (United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland,I Storbritannien och dess kronbesittningar har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Storbritanniens officiella namn enligt följande.
Andra världskriget och Storbritannien · Storbritannien och Tyskland ·
Tjeckien
Tjeckien (Česko), formellt Republiken Tjeckien (Česká republika), är ett centraleuropeiskt land och medlemsstat i Europeiska unionen.
Andra världskriget och Tjeckien · Tjeckien och Tyskland ·
Två plus fyra-fördraget
Två plus fyra-fördraget (Treaty on the Final Settlement with Respect to Germany) är det fördrag som slutligt reglerade andra världskrigets segrarmakters relation till de två dåvarande tyska staterna och som banade väg för den tyska återföreningen den 3 oktober 1990.
Andra världskriget och Två plus fyra-fördraget · Två plus fyra-fördraget och Tyskland ·
Tyska
Talad tyska Tyska (deutsche Sprache, Deutsch) är ett germanskt språk, talat av omkring 120–150 miljoner människor (varav cirka 95 miljoner har det som modersmål).
Andra världskriget och Tyska · Tyska och Tyskland ·
USA
Amerikas förenta stater (United States of America), eller i förkortad form Förenta staterna (United States), på svenska vanligen kallat för USA eller Amerika, är en federal republik som består av 50 delstater, ett federalt distrikt och ett flertal olika självstyrande områden.
Andra världskriget och USA · Tyskland och USA ·
Wehrmacht
Wehrmacht (¨försvarsmakt", "vapenmakt", "värnmakt") var namnet på stridskrafterna i Nazityskland åren 1935 till 1945; skapad ur Riksvärnet (Reichswehr) 1935 genom "lagen om uppbyggandet av försvarsmakten" (Gesetz für den Aufbau der Wehrmacht).
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Andra världskriget och Tyskland
- Vad har gemensamt Andra världskriget och Tyskland
- Likheter mellan Andra världskriget och Tyskland
Jämförelse mellan Andra världskriget och Tyskland
Andra världskriget har 383 relationer, medan Tyskland har 656. Eftersom de har gemensamt 34, är Jaccard index 3.27% = 34 / (383 + 656).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Andra världskriget och Tyskland. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:
