Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Installera
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Arsakes I

Index Arsakes I

Arsakes I (latin: Arsaces I; persiska: Arshak, Ashk) var grundaren av den partiska dynasti (arsakiderna) som styrde i Iran mellan 250 f.Kr och 226 e.Kr.

19 relationer: Arrianos, Arsakider, Ashk, Asjchabad, Grekiska, Grundlag, Huvudstad, Iran, Latin, Latinare, Partien, Partiska, Persiska, Seleukiderriket, Strabon, Turkmenistan, 211 f.Kr., 226, 250 f.Kr..

Arrianos

Arrianos (grekiska) eller Lucius Flavius Arrianus (latin) var en romersk politiker, general och författare av grekisk börd, verksam under andra århundradet efter Kristus.

Ny!!: Arsakes I och Arrianos · Se mer »

Arsakider

Ashkanian kallas det parthiska rikets kungar.

Ny!!: Arsakes I och Arsakider · Se mer »

Ashk

Ashk (persiska: اشک, svenska Arsakes av latinets Arsaces) är ett iranskt mansnamn som betyder "tår" på persiska.

Ny!!: Arsakes I och Ashk · Se mer »

Asjchabad

Asjchabad Asjchabad eller Asjgabat (även med flera varierande stavningar; på turkmeniska Aşgabat; på persiska اشک آباد (Ashkabad); på ryska Ашхабад) är huvudstaden i Turkmenistan, och landets mest befolkade stad.

Ny!!: Arsakes I och Asjchabad · Se mer »

Grekiska

Områden där modern grekiska talas. Mörkblått anger där språket är ett officiellt språk. Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνική, hellēnikḗ; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) utgör en egen gren av de indoeuropeiska språken.

Ny!!: Arsakes I och Grekiska · Se mer »

Grundlag

En grundlag, konstitution eller statsförfattning, är en lagsamling som utgör de grundläggande formella normerna i en stat, beslutade av den eller de som innehar den politiska makten.

Ny!!: Arsakes I och Grundlag · Se mer »

Huvudstad

Enligt Sveriges grundlag sammanträder Sveriges riksdag i Stockholm, i riksdagshuset i bildens mitt. Till vänster i bild syns Stockholms slott, som är kungens officiella residens. En huvudstad är den stad i en suverän stat där dess statschef eller lagstiftande församling har sitt säte.

Ny!!: Arsakes I och Huvudstad · Se mer »

Iran

Iran (persiska: ایران; Irān, från ir ”arierna” och ān ”land, rike”), sedan 1979 formellt Islamiska republiken Iran, är ett land i västra Asien.

Ny!!: Arsakes I och Iran · Se mer »

Latin

Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.

Ny!!: Arsakes I och Latin · Se mer »

Latinare

greker. Latinarna var ett folk från Latium Vetus som sträckte sig från Rom längs kusten söderut i nuvarande Italien.

Ny!!: Arsakes I och Latinare · Se mer »

Partien

Partien (persiska: اشکانیان, Ashkâniân; grekiska: Παρθία; latin: Parthia) var i forntiden namnet på ett land, som ungefär motsvarade persiska provinsen Khorasan, sålunda öster om Medien och sydöst om Kaspiska havet, skilt därifrån av Hyrkaniens fruktbara slätt.

Ny!!: Arsakes I och Partien · Se mer »

Partiska

Parthiska, Pahlavanik, är ett utdött nordvästiranskt språk.

Ny!!: Arsakes I och Partiska · Se mer »

Persiska

Geografisk utbredning av persiska som modersmål Persiska (persiska: فارسی, fārsi, /fɒːɾsiː/), är ett iranskt språk inom den indoiranska grenen av de indoeuropeiska språken.

Ny!!: Arsakes I och Persiska · Se mer »

Seleukiderriket

Det seleukidiska riket i sin största utbredning. Seleukiderriket var ett hellenistiskt rike.

Ny!!: Arsakes I och Seleukiderriket · Se mer »

Strabon

Strabon (grekiska: Στράβων), född omkring 63 f.Kr. i Pontos, död omkring 24 i Rom, var en grekisk historiker, geograf och filosof.

Ny!!: Arsakes I och Strabon · Se mer »

Turkmenistan

Turkmenistan (Türkmenistan) är en republik i sydvästra Centralasien. Det sträcker sig från Kaspiska havet österut till Afghanistan och gränsar i söder till Iran, och i norr till Kazakstan och Uzbekistan. Kejsardömet Ryssland annekterade Turkmenistan 1884 och från 1906 började man kolonisera landet. 1924 blev Turkmenistan en socialistisk sovjetrepublik. Ända in på 1930-talet rådde häftigt motstånd mot sovjetiseringen. 1991 utropade Turkmenistan sin självständighet, men i politiskt hänseende har inte mycket förändrats sen dess, och landet har i praktiken förblivit en enpartistat. Den viktigaste skillnaden är emellertid att regeringen numera kan söka lån utomlands för att exploatera de väldiga naturgasfyndigheterna, och man söker hellre stöd från islamiska länder än från Ryssland. Över 90 procent av landet består av öken, där den största delen är Karakum. Vidsträckta områden av Karakum täcker Krasnovodskplatån, och sanddyner utgör cirka 10 procent av öknen. I öster bildar Amu-Darja del av gränsen mot både Uzbekistan och Afghanistan. Floden rann tidigare ut i Aralsjön men sedan 1950-talet avleds en stor del av vattnet till Karakumkanalen som genomkorsar två tredjedelar av landet i västlig riktning fram till Gyzylarbat. Kanalen försörjer bomullsodlingarna med vatten, vilket också har bidragit till Aralsjöns uttorkning. På den västra delen av platån sänker sig landet till Kaspiska havets kust. Trots sina förekomster av naturgas och olja är Turkmenistan ett fattigt land. Industrin är föga utvecklad. Frånsett tillverkning av mattor och livsmedelsindustrin, består industrin huvudsakligen av svavel- och saltutvinning samt naturgasproduktion. 1995 sköt inflationen i höjden, och den sjunkande produktionen ledde till att den tidigare positiva handelsbalansen visade underskott. Sedan självständighetsförklaringen 1991 har endast få förändringar skett inom ekonomin. Några reformer har inte initierats, vilket har lett till ökad fattigdom och livsmedelsransonering. 1996 inträffade en katastrofal missväxt inom bomulls- och spannmåls-odlingen. Ett annat stort problem är den ökade utbredningen av öknarna.

Ny!!: Arsakes I och Turkmenistan · Se mer »

211 f.Kr.

Ingen beskrivning.

Ny!!: Arsakes I och 211 f.Kr. · Se mer »

226

226 (CCXXVI) var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Arsakes I och 226 · Se mer »

250 f.Kr.

Ingen beskrivning.

Ny!!: Arsakes I och 250 f.Kr. · Se mer »

Omdirigerar här:

Arsaces I, Ashk I.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »