Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Ladda ner
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Astronomi och Komet

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Astronomi och Komet

Astronomi vs. Komet

Astronomi (ἀστρονομία; bokstavligen "stjärnonas lag") är vetenskapen om himlakropparna och universum. En komet (astronomisk symbol) är en mindre himlakropp som kretsar runt solen.

Likheter mellan Astronomi och Komet

Astronomi och Komet har 44 saker gemensamt (i Unionpedia): Alexis Claude Clairaut, Asteroid, Asteroidbältet, England, Friedrich Wilhelm Bessel, Galileo Galilei, Gasjätte, Gravitation, Himlakropp, Interstellära mediet, Isaac Newton, Johannes Kepler, Jorden, Jordens atmosfär, Jordnära objekt, Julianska kalendern, Jupiter, Keplers lagar, Kuiperbältet, Magnetosfär, Månen, Merkurius, Meteorit, Meteoroid, Nebulosa, Neptunus, Nicolaus Copernicus, Oorts kometmoln, Parallax, Planet, ..., Polarsken, Protoplanetär skiva, Rymdsond, Saturnus, Solen, Solsystemet, Solvind, Sovjetunionen, Strålningstryck, Teleskop, Tidvattenkrafter, Tycho Brahe, Uranus, Vintergatan. Förläng index (14 mer) »

Alexis Claude Clairaut

Alexis Claude Clairaut, född 13 maj 1713, död 17 maj 1765, fransk astronom och matematiker.

Alexis Claude Clairaut och Astronomi · Alexis Claude Clairaut och Komet · Se mer »

Asteroid

Asteroid 243 Ida med satelliten Dactyl Asteroider är en typ av små himlakroppar i solsystemet i omloppsbana kring solen.

Asteroid och Astronomi · Asteroid och Komet · Se mer »

Asteroidbältet

Mars och Jupiter. Asteroidbältet, numera även kallat huvudasteroidbältet eller huvudbältet, för att skilja det från Kuiperbältet vars existens upptäcktes 1992, är det asteroidbälte som ligger i en ring runt solen och som befinner sig mellan planeterna Mars och Jupiter.

Asteroidbältet och Astronomi · Asteroidbältet och Komet · Se mer »

England

England är Storbritanniens folkrikaste riksdel.

Astronomi och England · England och Komet · Se mer »

Friedrich Wilhelm Bessel

Friedrich Wilhelm Bessel, född 22 juli 1784 i Minden i Westfalen, död 17 mars 1846 i Königsberg, var en tysk matematiker och astronom.

Astronomi och Friedrich Wilhelm Bessel · Friedrich Wilhelm Bessel och Komet · Se mer »

Galileo Galilei

Galileis militära passare Månens faser, berg och kratrar.(ur ''Sidereus Nuncius'') Griffith Observatory. Galileo Galilei, född 15 februari 1564 i Pisa i hertigdömet Florens, död 8 januari 1642 i Arcetri nära Florens i Storhertigdömet Toscana, var en italiensk astronom, fysiker och ingenjör.

Astronomi och Galileo Galilei · Galileo Galilei och Komet · Se mer »

Gasjätte

Neptunus. En gasjätte (även kallad jätteplanet eller gasplanet) är en typ av planet som mestadels består av gasformig eller flytande materia.

Astronomi och Gasjätte · Gasjätte och Komet · Se mer »

Gravitation

Gravitationen håller solsystemets planeter i omloppsbana kring solen.''Notera: Bilden är ej skalenlig.'' Gravitation (av latin gravis.

Astronomi och Gravitation · Gravitation och Komet · Se mer »

Himlakropp

En himlakropp är ett naturligt föremål i rymden.

Astronomi och Himlakropp · Himlakropp och Komet · Se mer »

Interstellära mediet

Interstellära mediet är den materia, främst i form av gas, plasma och rymdstoft, som finns mellan stjärnorna i universum, ofta förkortat ISM.

Astronomi och Interstellära mediet · Interstellära mediet och Komet · Se mer »

Isaac Newton

Sir Isaac Newton, född 25 december 1642 (4 januari 1643 enligt nya stilen) i Woolsthorpe-by-Colsterworth i Lincolnshire, död 20 mars (31 mars enligt nya stilen) 1727 i Kensington i London, var en engelsk naturvetenskapsman, matematiker, teolog (antitrinitarian) och alkemist.

Astronomi och Isaac Newton · Isaac Newton och Komet · Se mer »

Johannes Kepler

Johannes Kepler (även Ioannes Keplerus), född 27 december 1571 i Weil der Stadt, död 15 november 1630 i Regensburg, var en tysk astronom, matematiker, mystiker och fysiker.

Astronomi och Johannes Kepler · Johannes Kepler och Komet · Se mer »

Jorden

Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet.

Astronomi och Jorden · Jorden och Komet · Se mer »

Jordens atmosfär

Jordens atmosfär utifrån. Jordens atmosfär, av de grekiska ordstammarna atmos (ånga) och sfaira (klot), är det gashölje som omsluter jorden och hålls kvar av jordens gravitationskraft.

Astronomi och Jordens atmosfär · Jordens atmosfär och Komet · Se mer »

Jordnära objekt

VLT-fotografi av det ljussvaga jordnära objektet 2009 FD. Jordnära objekt (engelska Near Earth objects eller NEO) är asteroider, kometer och meteoroider vars omloppsbanor för dem nära (periheliumavstånd 1,3 AE) jordens bana, och som därför utgör framtida kollisionsrisker.

Astronomi och Jordnära objekt · Jordnära objekt och Komet · Se mer »

Julianska kalendern

Julianska kalendern eller gamla stilen är en kalender, som fått sitt namn efter Julius Caesar som år 46 f.Kr. genomförde en reform i den romerska kalendern.

Astronomi och Julianska kalendern · Julianska kalendern och Komet · Se mer »

Jupiter

Jupiter (symbol: ♃) är den femte planeten från solen och är med stor marginal solsystemets största planet.

Astronomi och Jupiter · Jupiter och Komet · Se mer »

Keplers lagar

Keplers första lag. Keplers andra lag. Keplers lagar beskriver himlakroppars centralrörelse i solsystemet och lades fram av Johannes Kepler (1571–1630).

Astronomi och Keplers lagar · Keplers lagar och Komet · Se mer »

Kuiperbältet

En konstnärs version av Kuiperbältet och Oorts kometmoln. Kuiperbältet eller Edgeworth-Kuiperbältet är ett bälte av en stor mängd små himlakroppar i banor runt solen, som är beläget bortom Neptunus bana och 20 astronomiska enheter utåt.

Astronomi och Kuiperbältet · Komet och Kuiperbältet · Se mer »

Magnetosfär

Fantasifull illustration av hur jordens magnetosfär omsluter jorden och påverkas av solvinden: i verkligheten är magnetosfären alldeles osynlig. En mer detaljerad skiss finns nedan. En magnetosfär är det område i rymden där en himlakropps magnetiska fält har avgörande inflytande på rörelsen hos laddade partiklar (rymdplasmat) och i vilket kroppens magnetfält stängs in av det omgivande rymdplasmat.

Astronomi och Magnetosfär · Komet och Magnetosfär · Se mer »

Månen

Månen (latin: Luna, symbol: ☾) är jordens enda naturliga satellit och den femte största månen i solsystemet.

Astronomi och Månen · Komet och Månen · Se mer »

Merkurius

Merkurius (symbol: ☿) är den innersta och minsta planeten i solsystemet, med en omloppstid runt solen på ungefär 88 dygn.

Astronomi och Merkurius · Komet och Merkurius · Se mer »

Meteorit

Månmeteorit. Marsmeteorit. Meteoriter eller meteorstenar är fasta kroppar av utomjordiskt ursprung som förbränns och eventuellt splittrats i jordens atmosfär och sedan kan nå jordens yta.

Astronomi och Meteorit · Komet och Meteorit · Se mer »

Meteoroid

En meteoroid som har tagit sig igenom jordens atmosfär och landat på marken kallas meteorit, som denna, Willamette-meteoriten. En meteoroid (eller meteorid) är ett litet interplanetärt objekt av sandkorns- till klippblocksstorlek.

Astronomi och Meteoroid · Komet och Meteoroid · Se mer »

Nebulosa

M33. Ringnebulosan (M57), en planetarisk nebulosa. Hästhuvudnebulosan, exempel på en mörk nebulosa. Nebulosa kallas ett flera ljusår stort moln av gas och rymdstoft.

Astronomi och Nebulosa · Komet och Nebulosa · Se mer »

Neptunus

Neptunus (symbol: ♆) är den åttonde planeten från solen.

Astronomi och Neptunus · Komet och Neptunus · Se mer »

Nicolaus Copernicus

Nicolaus Copernicus (Polska: Mikołaj Kopernik) född 19 februari 1473 i Thorn i Kungliga Preussen (nuvarande Toruń i Polen), död 24 maj 1543 i Frauenburg, var en polsk astronom, matematiker, jurist, ekonom, militärstrateg, tolk, ambassadör, läkare, astrolog och kanik.

Astronomi och Nicolaus Copernicus · Komet och Nicolaus Copernicus · Se mer »

Oorts kometmoln

En konstnärs version av Kuiperbältet och Oorts kometmoln. Oorts kometmoln eller Öpik-Oorts kometmoln är ett vidsträckt moln som omger solsystemet.

Astronomi och Oorts kometmoln · Komet och Oorts kometmoln · Se mer »

Parallax

Astronomisk parallax Överdrivet stor parallax. Analogt mätinstrument med spegelskala. Här sammanfaller visaren inte med sin spegelbild, eftersom ögat tittar snett på skalan, med parallaxfel som följd. Parallax eller parallaxmätning (av grekiska parallaxis, ombyte, förflyttning).

Astronomi och Parallax · Komet och Parallax · Se mer »

Planet

månhorisonten. En planet är en himlakropp som rör sig i en omloppsbana runt en stjärna, har tillräckligt stor massa för att vara nästintill rund, och dominerar sin omgivning.

Astronomi och Planet · Komet och Planet · Se mer »

Polarsken

Polarsken är ett ljusfenomen som uppstår när laddade partiklar (huvudsakligen elektroner) som accelererats till höga energier i jordens magnetosfär kraschar i jordens atmosfär.

Astronomi och Polarsken · Komet och Polarsken · Se mer »

Protoplanetär skiva

En proplyd i Orionnebulosan. jetströmmar, en vanlig företeelse för dessa fenomen. En konstnärs bild av en protoplanetär skiva. En protoplanetär skiva, eller proplyd, är en roterande cirkumstellär skiva med tät gas som omger en mycket ung stjärna, en T-Tauri-stjärna eller Herbig-Ae/Be-stjärna.

Astronomi och Protoplanetär skiva · Komet och Protoplanetär skiva · Se mer »

Rymdsond

MESSENGER anländer till Merkurius. Bild: NASA Ulysses passerar Jupiter. Bild: NASA/ESA Rymdsonder som lämnat solsystemet. Bild: NASA Rymdsond, sond, är en obemannad rymdfarkost som ofta styrs från en kontrollstation på jorden och som samlar in information som används i forskning eller av vetenskapsmän för att bevisa olika teser inom exempelvis astronomi eller fysik.

Astronomi och Rymdsond · Komet och Rymdsond · Se mer »

Saturnus

Saturnus (symbol: ♄) är den sjätte planeten från solen och den näst största i solsystemet.

Astronomi och Saturnus · Komet och Saturnus · Se mer »

Solen

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.

Astronomi och Solen · Komet och Solen · Se mer »

Solsystemet

Planeter och dvärgplaneter i solsystemet. Planeternas storlek är i skala, men inte det relativa avståndet till solen. En ramsa från 1950-talet för att lära sig planeternas namn, och ordning från solen räknat. Solsystemet är det vardagliga namnet på vårt planetsystem där bland annat solen, jorden och månen ingår.

Astronomi och Solsystemet · Komet och Solsystemet · Se mer »

Solvind

Pioneer 10 och 11 samt Voyager 1 och Voyager 2 Solvinden är en plasmavind (alltså ett flöde av laddade partiklar, främst elektroner och protoner) som ständigt skickas ut från solen, rakt genom solsystemet.

Astronomi och Solvind · Komet och Solvind · Se mer »

Sovjetunionen

Sovjetunionen, formellt De Socialistiska Rådsrepublikernas Union, informellt även Sovjetryssland eller endast Sovjet, var en konstitutionellt socialistisk stat som existerade på den största delen av territoriet av det forna Kejsardömet Ryssland i Eurasien mellan 1922 och 1991.

Astronomi och Sovjetunionen · Komet och Sovjetunionen · Se mer »

Strålningstryck

Ett solsegel drivs av strålningstryck från solens ljusstrålar. Strålningstryck är trycket som utövas på en yta som utsätts för elektromagnetisk strålning.

Astronomi och Strålningstryck · Komet och Strålningstryck · Se mer »

Teleskop

Reflektorteleskop, även kallat Newtonteleskop. Optiskt refraktorteleskop. Radioteleskop. Rymdteleskopet Hubble är ett optiskt teleskop som placerats i omloppsbana runt jorden. Teleskop, från grekiskans tele "fjärrseende", är en anordning som gör det möjligt att observera och avbilda små och ljussvaga astronomiska objekt.

Astronomi och Teleskop · Komet och Teleskop · Se mer »

Tidvattenkrafter

'''Figur 1''': Månens gravitationskraft på jorden. Svarta pilar visar (överdrivet) månens gravitationskraft och röda pilar visar tidvattenkrafterna (skillnaden i gravitation jämfört med jordens masscentrum). '''Figur 2''': Det inhomogena gravitationsfältet från månen på jordens yta (tillsammans med det svagare från solen) orsakar tidvattenkrafter. Det är dessa som primärt orsakar tidvatten, och de förklarar de två utbuktningarna som orsakar två tidvatten per dygn. I den här figuren är månen antingen till höger eller till vänster om jorden (den blå cirkeln). De utåtriktade pilarna till höger och vänster visar att då månen är rakt ovanför (i zenit) eller på andra sidan jorden (i nadir), motverkar eller minskar tidvattenkraften jordens egen dragningskraft, och de inåtriktade övre och nedre pilarna visar att där månen är 90 grader från rakt upp, ökar eller samverkar tidvattenkraften med jordens egen dragningskraft. Tidvattenkrafter uppstår då ett föremål eller himlakropp befinner sig i ett inhomogent gravitationsfält så att föremålets/kroppens olika delar utsätts för olika stor eller olika riktad gravitationskraft.

Astronomi och Tidvattenkrafter · Komet och Tidvattenkrafter · Se mer »

Tycho Brahe

Tycho Ottesen Brahe, född 14 december 1546 på Knutstorps Borg i Skåne, då en del av Danmark, död 24 oktober 1601 i Prag, var en dansk astronom, astrolog och alkemist.

Astronomi och Tycho Brahe · Komet och Tycho Brahe · Se mer »

Uranus

Uranus (symbol: ⛢ eller ♅) är den sjunde planeten från solen.

Astronomi och Uranus · Komet och Uranus · Se mer »

Vintergatan

Vintergatan är en stavspiralgalax som har en diameter på cirka 100 000 ljusår och är ungefär 12 000 ljusår tjock.

Astronomi och Vintergatan · Komet och Vintergatan · Se mer »

Listan ovan svarar på följande frågor

Jämförelse mellan Astronomi och Komet

Astronomi har 308 relationer, medan Komet har 178. Eftersom de har gemensamt 44, är Jaccard index 9.05% = 44 / (308 + 178).

Referenser

Den här artikeln visar sambandet mellan Astronomi och Komet. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:

Hallå! Vi är på Facebook nu! »