Beboelig zon och Vatten

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Beboelig zon och Vatten

Beboelig zon vs. Vatten

Ett exempel på ett system som bygger på stjärnluminositet för att förutsäga läget av den beboeliga zonen runt olika typer av stjärnor. Planetstorlekar, stjärnstorlekar, omloppslängder och beboelig zon-storlekar är inte skalenliga. Beboelig zon (engelska: Habitable zone, HZ) är inom astronomi en region i rymden där förhållandena är fördelaktiga för att upprätthålla liv. Vatten är en på jorden allmänt förekommande kemisk förening, bestående av väte och syre, som är nödvändig för allt känt liv.

Albedo

Jordens albedo är i genomsnitt 0,3. Albedo (latin, ’vithet’, av alba, ’vit’) är ett mått på reflexionsförmåga, eller den andel av en strålning som återkastas av en belyst yta eller en kropp.

Albedo och Beboelig zon · Albedo och Vatten · Se mer »

Atmosfär

En bild av Jupiters atmosfär med den stora röda fläcken. Atmosfären är det lager av blandade gaser som omger en himlakropp med tillräcklig massa för att dess gravitation ska kunna hålla den kvar under en längre tid.

Atmosfär och Beboelig zon · Atmosfär och Vatten · Se mer »

Enceladus

sydpol. Enceladus (från grekiskans) är en av Saturnus månar.

Beboelig zon och Enceladus · Enceladus och Vatten · Se mer »

Engelska

Engelska (English) är ett västgermanskt språk, dock starkt påverkat av bland annat franska och latin.

Beboelig zon och Engelska · Engelska och Vatten · Se mer »

Europa (måne)

Europa är Jupiters fjärde största måne.

Beboelig zon och Europa (måne) · Europa (måne) och Vatten · Se mer »

Exoplanet

En konstnärs bild av hur solnedgång på exoplaneten HD 188753 Ab skulle kunna se utNyupptäckta exoplaneter per år. En extrasolär planet, eller exoplanet, är en planet som befinner sig utanför vårt eget solsystem.

Beboelig zon och Exoplanet · Exoplanet och Vatten · Se mer »

Gaiateori

Enligt inledningen till tv-serien ''planeten'' var det bilder som denna, på jorden sedd utifrån, som inspirerade forskare att se jorden som ett system där allt hänger ihop. En gaiateori (efter Gaia) är en teori där livet självt antas påverka jordens biosfär för att skapa och upprätthålla goda livsförhållanden.

Beboelig zon och Gaiateori · Gaiateori och Vatten · Se mer »

Galax

En galax (från grekiskans γαλαξίας κύκλος, galaxías kýklos – ”mjölkringen”, avseende Vintergatan) är en stor samling av materia i universum, som stjärnor, gas, rymdstoft och förmodad mörk materia, sammanbunden genom gravitation.

Beboelig zon och Galax · Galax och Vatten · Se mer »

Gravitation

Gravitationen håller solsystemets planeter i omloppsbana kring solen.''Notera: Bilden är ej skalenlig.'' Gravitation (av latin gravis.

Beboelig zon och Gravitation · Gravitation och Vatten · Se mer »

Järn

Järn (latinskt namn: Ferrum) är ett vanligt förekommande metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna.

Beboelig zon och Järn · Järn och Vatten · Se mer »

Jorden

Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet.

Beboelig zon och Jorden · Jorden och Vatten · Se mer »

Jupiter

Jupiter (symbol: ♃) är den femte planeten från solen och är med stor marginal solsystemets största planet.

Beboelig zon och Jupiter · Jupiter och Vatten · Se mer »

Kokpunkt

Normalkokpunkt ligger vid temperaturen där ångtrycket är 1 atmosfär. Kokpunkten för ett ämne är den temperatur då vätskan kokar.

Beboelig zon och Kokpunkt · Kokpunkt och Vatten · Se mer »

Koldioxid

Fasdiagram för koldioxid, som visar hur ämnets aggregationstillstånd beror av temperatur och tryck. I fasdiagrammet kan man se att koldioxid vid en atmosfärs tryck sublimerar mellan gas och fast fas. Flytande koldioxid kan därför bara finnas på stora djup. Koldioxid, kemisk formel CO2, är vid rumstemperatur en färglös gas.

Beboelig zon och Koldioxid · Koldioxid och Vatten · Se mer »

Komet

En komet (astronomisk symbol) är en mindre himlakropp som kretsar runt solen.

Beboelig zon och Komet · Komet och Vatten · Se mer »

Lösningsmedel

Vatten är ett lösningsmedel. Ett lösningsmedel är ofta en vätska som kan lösa upp ett fast ämne, blanda sig med en vätska eller binda en gas och därigenom bilda en homogen lösning.

Beboelig zon och Lösningsmedel · Lösningsmedel och Vatten · Se mer »

Liv

hierarkiska systemet i biologin. Liv (Biota) är den egenskap som delas av alla organismer.

Beboelig zon och Liv · Liv och Vatten · Se mer »

Månen

Månen (latin: Luna, symbol: ☾) är jordens enda naturliga satellit och den femte största månen i solsystemet.

Beboelig zon och Månen · Månen och Vatten · Se mer »

Saturnus

Saturnus (symbol: ♄) är den sjätte planeten från solen och den näst största i solsystemet.

Beboelig zon och Saturnus · Saturnus och Vatten · Se mer »

Smältpunkt

Vattnets smältpunkt. Smältpunkt eller fryspunkt är den temperatur vid vilken ett ämne övergår från fast till flytande form eller tvärtom.

Beboelig zon och Smältpunkt · Smältpunkt och Vatten · Se mer »

Solen

Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.

Beboelig zon och Solen · Solen och Vatten · Se mer »

Solsystem

En konstnärs uppfattning av en protoplanetär skiva Även solen rör sig, när planeten cirkulerar kring den. Ett solsystem eller planetsystem är en eller flera stjärnor (solar) med en eller flera planeter och andra mindre kroppar (såsom asteroider, meteoroider, kometer och månar kring planeter) som kretsar kring denna eller dessa.

Beboelig zon och Solsystem · Solsystem och Vatten · Se mer »

Syre

Med en pulsoximeter kan man mäta pulsen och syremättnaden i blodet med hjälp av ljus. En normal saturation hos en lungfrisk vuxen person ska ligga på mellan 96 och 100% (på bilden visar mätaren ett värde på 97% syremättnad). Syre eller oxygen är ett grundämne med tecknet O och atomnummer 8.

Beboelig zon och Syre · Syre och Vatten · Se mer »

Tidvattenkrafter

'''Figur 1''': Månens gravitationskraft på jorden. Svarta pilar visar (överdrivet) månens gravitationskraft och röda pilar visar tidvattenkrafterna (skillnaden i gravitation jämfört med jordens masscentrum). '''Figur 2''': Det inhomogena gravitationsfältet från månen på jordens yta (tillsammans med det svagare från solen) orsakar tidvattenkrafter. Det är dessa som primärt orsakar tidvatten, och de förklarar de två utbuktningarna som orsakar två tidvatten per dygn. I den här figuren är månen antingen till höger eller till vänster om jorden (den blå cirkeln). De utåtriktade pilarna till höger och vänster visar att då månen är rakt ovanför (i zenit) eller på andra sidan jorden (i nadir), motverkar eller minskar tidvattenkraften jordens egen dragningskraft, och de inåtriktade övre och nedre pilarna visar att där månen är 90 grader från rakt upp, ökar eller samverkar tidvattenkraften med jordens egen dragningskraft. Tidvattenkrafter uppstår då ett föremål eller himlakropp befinner sig i ett inhomogent gravitationsfält så att föremålets/kroppens olika delar utsätts för olika stor eller olika riktad gravitationskraft.

Beboelig zon och Tidvattenkrafter · Tidvattenkrafter och Vatten · Se mer »

Titan (måne)

Titan är Saturnus största måne och den näst största månen i solsystemet, efter Jupiters måne Ganymedes.

Beboelig zon och Titan (måne) · Titan (måne) och Vatten · Se mer »

Vatten

Vatten är en på jorden allmänt förekommande kemisk förening, bestående av väte och syre, som är nödvändig för allt känt liv.

Beboelig zon och Vatten · Vatten och Vatten · Se mer »

Vattenånga

Vattenånga som bubblor i kokande vatten. Vattenånga är vatten i gasform, alltså ett av vattens aggregationstillstånd.

Beboelig zon och Vattenånga · Vatten och Vattenånga · Se mer »

Väte

Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter big bang.

Beboelig zon och Väte · Väte och Vatten · Se mer »

Växthuseffekten

Växthuseffekten (eller drivhuseffekten) är den uppvärmning av jordytan som åstadkoms av jordens atmosfär.

Beboelig zon och Växthuseffekten · Växthuseffekten och Vatten · Se mer »

Venus

Venus (symbol: ♀) är den andra planeten i solsystemet från solen räknat och den är nästan lika stor som jorden.

Beboelig zon och Venus · Vatten och Venus · Se mer »

Vintergatan

Vintergatan är en stavspiralgalax som har en diameter på cirka 100 000 ljusår och är ungefär 12 000 ljusår tjock.

Beboelig zon och Vintergatan · Vatten och Vintergatan · Se mer »

Vulkan

Ett freatiskt utbrott på Mount St Helens. Vulkanutbrott. Magma tränger upp genom vulkankäglan. På bilden även den typiska askplymen. Sköldvulkan (Hawaiivulkan). Stromboliskt utbrott. Peleanskt utbrott. Utbrott av Surtsey-typ. Undervattensutbrott. Subglacialt utbrott. En vulkan är en öppning i jordskorpan, där het magma (smälta bergarter) tränger upp från jordens inre och stelnar till lava då den når en kallare temperatur, så som luft eller vatten.

Beboelig zon och Vulkan · Vatten och Vulkan · Se mer »