Snabbare tillgång än webbläsare!Likheter mellan Berlinfrågan och Kalla kriget
Berlinfrågan och Kalla kriget har 28 saker gemensamt (i Unionpedia): Andra världskriget, Östberlin, Östtyskland, Berlin, Berlinblockaden, Berlinmuren, Berlins luftbro, De allierade under andra världskriget, Frankrike, Jaltakonferensen, John F. Kennedy, Kärnvapen, Kommunism, Kuba, Kubakrisen, Nato, Nazityskland, Nikita Chrusjtjov, Potsdamkonferensen, Sovjetunionen, Storbritannien, Trumandoktrinen, Tyskland, Ultimatum, USA, Västberlin, Västmakterna, Västtyskland.
Andra världskriget
Andra världskriget var en väpnad konflikt som pågick från hösten 1939 till hösten 1945, med inledande konflikter redan 1938 och tidigare, och involverade de flesta av världens nationer, inklusive alla stormakter, vilka till slut bildade två motsatta militärallianser: de allierade, ledda av Storbritannien, vilka stod mot axelmakterna, ledda av Nazityskland.
Andra världskriget och Berlinfrågan · Andra världskriget och Kalla kriget ·
Östberlin
Sektorerna Östberlin var en inofficiell beteckning på den östra delen av Berlin, som efter andra världskrigets slut 1945 utgjorde den sovjetiska sektorn och 1949–1990 var huvudstad i Östtyskland.
Östberlin och Berlinfrågan · Östberlin och Kalla kriget ·
Östtyskland
Östtyskland, officiellt Tyska demokratiska republiken (Deutsche Demokratische Republik, förkortat DDR, under tidigt 1950-tal på svenska även TDR), på engelska GDR (German Democratic Republic)) var en stat som existerade mellan 7 oktober 1949 och 3 oktober 1990. Den bildades ur den tidigare sovjetiska ockupationszonen av Tyskland efter andra världskriget. Landet, som betecknade sig som marxist-leninistiskt, var medlem av både Warszawapakten och Comecon. Från bildandet i oktober 1949 och fram till juli 1960 var Wilhelm Pieck president. Därefter övertogs statschefskapet av statsrådet med Walter Ulbricht som ordförande. Ulbricht var de facto landets ledare sedan 1950 i egenskap av generalsekreterare för det statsbärande partiet SED. Till skillnad från många andra öststater var Östtyskland inte en enpartistat, utan det fanns så kallade stödpartier till SED som medborgarna enligt lagen hade rätt att engagera sig i. Det politiska livet dominerades dock av SED, som var statsparti. I maj 1971 ersattes Ulbricht som ledare för DDR av Erich Honecker. Han höll fast vid sin marxist-leninistiska övertygelse in i slutet, trots internt tryck på reformbehov och ställde sig avvisande till Sovjetunionens nya linje under andra halvan av 1980-talet med Michail Gorbatjovs glasnost och perestrojka. Honecker avsattes slutligen i oktober 1989, i samband med den politiska omvälvningen, och månaden därpå föll Berlinmuren. Efter turbulensen kring Berlinmurens fall i november 1989 tillträdde en ny regering, med Hans Modrow som regeringschef. SED förlorade snart sin position som statsbärande parti och företrädare för oppositionsgrupperingar togs via rundabordssamtal in i regeringen, tills det första demokratiska valet kunde hållas i mars 1990. Östtyskland upplöstes i samband med Tysklands återförening den 3 oktober 1990, då dess nybildade förbundsländer anslöt sig till Förbundsrepubliken Tyskland, som tidigare informellt även kallades Västtyskland.
Östtyskland och Berlinfrågan · Östtyskland och Kalla kriget ·
Berlin
Berlin är huvudstad såväl som största stad i Tyskland, med mer än 3,6 miljoner invånare (2021) och utgör även förbundslandet Berlin och, enligt 2022 års beräkning av Demographia, 4 miljoner i tätorten, som är den näst folkrikaste tyska tätorten efter Düsseldorf i Rhen-Ruhr-regionen, och omkring 6,2 miljoner i storstadsområdet.
Berlin och Berlinfrågan · Berlin och Kalla kriget ·
Berlinblockaden
Ett flygplan landar på Tempelhof-flygplatsen under blockaden (1948). Douglas DC-3 kallades ”Rosinenbomber” av Berlins invånare under luftbron. Monumentet ''Luftbrückendenkmal'' till minne av luftbron vid Platz der Luftbrücke i Berlin. Berlinblockaden var Sovjetunionens försök 24 juni 1948–12 maj 1949 att tvinga västmakterna att överlämna Västberlin.
Berlinblockaden och Berlinfrågan · Berlinblockaden och Kalla kriget ·
Berlinmuren
date.
Berlinfrågan och Berlinmuren · Berlinmuren och Kalla kriget ·
Berlins luftbro
Berlins luftbrons flygkorridorer inflygning till Tempelhof en landning en urlastning plan på kö efter landning plan på kö inför start Minnesmonumentet i Frankfurt med en ”Russinbombare” Berlins luftbro (tyska Berliner Luftbrücke, engelska Berlin Airlift) var en hjälpoperation, History.com (läst 15 april 2020), Thf-Berlin.de (läst 15 april 2020) under Berlinblockaden, Populär Historia.se (läst 15 april 2020), Office of the Historian, State.gov (läst 15 april 2020) åren 1948-1949 i Kalla krigets början.
Berlinfrågan och Berlins luftbro · Berlins luftbro och Kalla kriget ·
De allierade under andra världskriget
”De tre stora”: Josef Stalin, Franklin D. Roosevelt och Winston Churchill under Teherankonferensen 1943. Generalissimo Chiang Kai-shek, Franklin D. Roosevelt och Winston Churchill vid Kairokonferensen, 25 november 1943. Förändringarna av territorium som kontrollerades av de allierade (grönt) respektive axelmakterna (brandgult) under krigets gång. De allierade under andra världskriget avsåg inledningsvis Frankrike, Polen och Storbritannien där Frankrike och Storbritannien lovat stödja Polen vid ett eventuellt angrepp från Nazityskland under andra världskriget.
Berlinfrågan och De allierade under andra världskriget · De allierade under andra världskriget och Kalla kriget ·
Frankrike
Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.
Berlinfrågan och Frankrike · Frankrike och Kalla kriget ·
Jaltakonferensen
Jaltakonferensen var ett politiskt toppmöte mellan de allierade under andra världskriget, hållen i Livadiapalatset vid Jalta på halvön Krim i dåvarande Sovjetunionen den 4-11 februari 1945.
Berlinfrågan och Jaltakonferensen · Jaltakonferensen och Kalla kriget ·
John F. Kennedy
John Fitzgerald ”Jack” Kennedy, ofta känd under sina initialer JFK, född 29 maj 1917 i Brookline i Massachusetts, död 22 november 1963 i Dallas i Texas (mördad), var en amerikansk politiker och USA:s 35:e president åren 1961–1963.
Berlinfrågan och John F. Kennedy · John F. Kennedy och Kalla kriget ·
Kärnvapen
atombomben över Nagasaki, Japan 1945. Kärnvapen är en typ av vapen vars sprängladdning får sin energi från fission, eller från olika kombinationer av fission och fusion, av atomkärnor.
Berlinfrågan och Kärnvapen · Kärnvapen och Kalla kriget ·
Kommunism
Kommunism (från franskan: communisme och ytterst av latin: communis, gemensam) är en grupp närbesläktade idéer om att produktionsmedlen i ett samhälle är gemensamt ägda och där sociala klasser, pengar, samt staten inte längre finns.
Berlinfrågan och Kommunism · Kalla kriget och Kommunism ·
Kuba
Kuba, officiellt Republiken Kuba (República de Cuba), är en östat i Karibien.
Berlinfrågan och Kuba · Kalla kriget och Kuba ·
Kubakrisen
Kubakrisen var en 13 dagar lång konfrontation i oktober 1962 mellan USA och Sovjetunionen över sovjetiska ballistiska robotar utplacerade på Kuba.
Berlinfrågan och Kubakrisen · Kalla kriget och Kubakrisen ·
Nato
Natos högkvarter i Bryssel, Belgien. Jens Stoltenberg är Natos generalsekreterare. Supreme Headquarters Allied Powers Europe (SHAPE) utanför Mons i Belgien är det militära högkvarteret för SACEUR och Allied Command Operations (ACO). Nordatlantiska fördragsorganisationen (förkortat Nato efter det engelska namnet North Atlantic Treaty Organization), även känd som Atlantpakten eller Atlantpaktsorganisationen, är en mellanstatlig militär allians mellan 31 stater i Europa och Nordamerika.
Berlinfrågan och Nato · Kalla kriget och Nato ·
Nazityskland
Adolf Hitler, Tysklands diktator 30 januari 1933 – 30 april 1945. Valaffisch för nazistpartiet vid riksdagsvalen 1933. Hitler 1941. Hermann Göring (till höger) utnämner SS-Reichsführer Heinrich Himmler till chef för Geheime Staatspolizeiamt 1934. Hitler 1942. Förordning utfärdad av ministerrådet för riksförsvaret 1942. Hitler. Höga partifunktionärer 1938. Koncentrationslägervakter i Mauthausen. Ett tjänsterum hos Gestapo (modern rekonstruktion). fördrag. Panzer IV 1941. Nazityskland (formellt Tyska riket (Deutsches Reich): 1933–1943, senare Stortyska riket (Großdeutsches Reich): 1943–1945, ibland kallat Tredje riket (Drittes Reich)), är den vanliga benämningen på Tyskland den period i Tysklands historia mellan 1933 och 1945 då landet leddes av Adolf Hitler och Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP).
Berlinfrågan och Nazityskland · Kalla kriget och Nazityskland ·
Nikita Chrusjtjov
Nikita Chrusjtjov och Tage Erlander i Harpsund i juni 1964 Nikita Sergejevitj Chrusjtjov (ryska), född 17 april (5 april (g.s.) 1894 i Kalinovka i guvernementet Kursk i Kejsardömet Ryssland, död 11 september 1971 i Moskva i Sovjetunionen (i nuvarande Ryssland), var en sovjetisk politiker, parti- och regeringschef. Han var generalsekreterare i Sovjetiska kommunistpartiets centralkommittés politbyrå och därmed Sovjetunionens ledare från 7 september 1953 till 14 oktober 1964.
Berlinfrågan och Nikita Chrusjtjov · Kalla kriget och Nikita Chrusjtjov ·
Potsdamkonferensen
Winston Churchill, Harry S. Truman och Josef Stalin. Deltagare vid konferensbordet var bland andra Clement Attlee, Ernest Bevin, Molotov, Josef Stalin, William Daniel Leahy, James F. Byrnes och Harry S. Truman. Potsdamkonferensen var en konferens som hölls den 17 juli–2 augusti 1945 på slottet Cecilienhof i Potsdam.
Berlinfrågan och Potsdamkonferensen · Kalla kriget och Potsdamkonferensen ·
Sovjetunionen
Sovjetunionen, formellt De Socialistiska Rådsrepublikernas Union, informellt även Sovjetryssland eller endast Sovjet, var en konstitutionellt socialistisk stat som existerade på den största delen av territoriet av det forna Kejsardömet Ryssland i Eurasien mellan 1922 och 1991.
Berlinfrågan och Sovjetunionen · Kalla kriget och Sovjetunionen ·
Storbritannien
Storbritannien, formellt Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland med kortform Förenade kungariket (United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland,I Storbritannien och dess kronbesittningar har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Storbritanniens officiella namn enligt följande.
Berlinfrågan och Storbritannien · Kalla kriget och Storbritannien ·
Trumandoktrinen
Den amerikanska presidenten Harry S. Truman meddelar sin nya doktrin Trumandoktrinen var en avsiktsförklaring från amerikansk sida, offentliggjord i mars 1947 av USA:s president Harry S. Truman.
Berlinfrågan och Trumandoktrinen · Kalla kriget och Trumandoktrinen ·
Tyskland
Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer).
Berlinfrågan och Tyskland · Kalla kriget och Tyskland ·
Ultimatum
Ett ultimatum (latin för den sista) är ett krav som lämnas med en viss tidsfrist utan intention att förhandla.
Berlinfrågan och Ultimatum · Kalla kriget och Ultimatum ·
USA
Amerikas förenta stater (United States of America), eller i förkortad form Förenta staterna (United States), på svenska vanligen kallat för USA eller Amerika, är en federal republik som består av 50 delstater, ett federalt distrikt och ett flertal olika självstyrande områden.
Berlinfrågan och USA · Kalla kriget och USA ·
Västberlin
Västberlin var från 1949 till 1990 västmakternas del av staden Berlin.
Berlinfrågan och Västberlin · Kalla kriget och Västberlin ·
Västmakterna
Västmakterna eller västblocket är ett samlingsord för de mestadels västerländska länderna som under kalla kriget officiellt förespråkade representativ demokrati, vilka främst innefattade andra världskrigets segrarmakter förutom Sovjetunionen, inklusive dåtidens medlemsländer i Nato.
Berlinfrågan och Västmakterna · Kalla kriget och Västmakterna ·
Västtyskland
Västtyskland är den gängse beteckningen på Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland) under tiden för kalla kriget, från den 23 maj 1949 fram till Tysklands återförening den 3 oktober 1990, då det tidigare Östtyskland uppgick i det tidigare Västtyskland, varefter behovet för denna särskiljning i öst och väst bortföll.
Berlinfrågan och Västtyskland · Kalla kriget och Västtyskland ·
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Berlinfrågan och Kalla kriget
- Vad har gemensamt Berlinfrågan och Kalla kriget
- Likheter mellan Berlinfrågan och Kalla kriget
Jämförelse mellan Berlinfrågan och Kalla kriget
Berlinfrågan har 78 relationer, medan Kalla kriget har 235. Eftersom de har gemensamt 28, är Jaccard index 8.95% = 28 / (78 + 235).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Berlinfrågan och Kalla kriget. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:
