Snabbare tillgång än webbläsare!
48 relationer: Adelsprivilegier i Sverige, Allmänning, Allmoge, Arvejord, Avlingejord, Bergsfrälse, Bergsman, Bergsmanshemman, Bonde, Borgarståndet i Sverige, Demokrati, Engelbrektsupproret, Erik Puke, Förenings- och säkerhetsakten, Fiske, Frälse, Frihetstiden, Gustav II Adolf, Gustav III, Gustav Vasa, Härad, Herredag, Jakt, Kopparberget, Kronohemman, Kronojord, Lösker man, Magnat, Odal, Ordningen för ständernas sammanträden 1617, Regale, Representationsreformen i Sverige, Riksdagen 1789, Riksdagen 1865–1866, Riksdagsordningen 1723, Sekreta utskottet, Skattejord, Skog, Social stratifiering, Statsskick, Stånd (samhällsklass), Ståndssamhälle, Svenska reduktioner, Sveriges monarki, Sveriges ståndsriksdag, Träl, 1634 års regeringsform, 1810 års riksdagsordning.
Adelsprivilegier i Sverige
Adelsprivilegier var privilegiebrev med gemensamma lagstiftade förmåner, friheter och rättigheter för adeln.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Adelsprivilegier i Sverige · Se mer »
Allmänning
En allmänning i Wales. Med allmänning menas en gemensamt ägd (eller nyttjad) jord.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Allmänning · Se mer »
Allmoge
Allmogen (av fornnordiskans all mōghe, som betyder hela högen, hela hopen eller allt folket) betydde tidigare alla människor (som levde) i ett visst område.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Allmoge · Se mer »
Arvejord
Arvejord (latin terra salica) är jord som är förvärvad genom arv eller bördsrätt, till skillnad från avlingejord.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Arvejord · Se mer »
Avlingejord
Avlingejord är fastighet som antingen är nybygge eller på annat sätt inte gått i släkten som arvejord.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Avlingejord · Se mer »
Bergsfrälse
Bergsfrälse har i svensk historia två betydelser: 1. Den frihet som ägare av bergfrälsejord hade från jordskatter, förutsatt att denne bedrev bergsbruk.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Bergsfrälse · Se mer »
Bergsman
Fem statyetter av bergsmän i Hallwylska museet, Stockholm. En bergsman var sedan medeltiden någon som drev bergsbruk för att producera metall, t.ex.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Bergsman · Se mer »
Bergsmanshemman
Bråfors bergsmansby i Norbergs kommun. Bergsmanshemman var ett skatte- eller kronohemman inom ett bergslag (tackjärnsbergslag) som före kungl.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Bergsmanshemman · Se mer »
Bonde
Östeuropeisk bonde. Bonde (fornsvenska: boandi, bondi, egentligen particip presens av bua, boa; 'boende', 'bofast') är en person som arbetar inom jordbruk.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Bonde · Se mer »
Borgarståndet i Sverige
Borgarståndet (officiellt Vällovliga Borgarståndet) var ett av de fyra ständerna (där de övriga var bondeståndet, adelsståndet och prästeskapet).
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Borgarståndet i Sverige · Se mer »
Demokrati
Demokratins de jure-status i världen. De gröna länderna hävdar själva att de är demokratier, medan de röda inte gör det. Ej liberala demokratier genomskinlig valurna. Valsedel i Bayern. Demokrati (från grekiskans δήμος, démos – folk och κρατος, krátos – styre, herravälde, översatt: folkstyre eller folkmakt) är ett styrelseskick där makten i en stat eller annan organisation utgår från dess medborgare, invånare, deltagare eller medlemmar.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Demokrati · Se mer »
Engelbrektsupproret
Engelbrektsupproret var ett medeltida uppror i Sverige, som varade 1434–1436.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Engelbrektsupproret · Se mer »
Erik Puke
Erik Puke, även Erik Nilsson (Puke), död 1437, var ett svenskt riksråd, känd som deltagare i Pukefejden.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Erik Puke · Se mer »
Förenings- och säkerhetsakten
Förenings- och säkerhetsakten var ett tillägg till 1772 års regeringsform som efter riksdagen 1789 infördes i Sverige.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Förenings- och säkerhetsakten · Se mer »
Fiske
Nätfiske i Finland på 1930-talet. Foto: E. Granlund Simrishamn. not i Bangladesh En fiskare lastar av sin fångst. Småbåtshamnen i Ystad 27 okt 2015. Isländska fisklådor i Ystads småbåtshamn 2017. Fiske från båt i Sarıyer, i norra delen av Bosporen. John George Brown: Waiting for a Bite, Central Park En Push-up fälla framtagen av Sveriges lantbruksuniversitet. Två fiskare rensar sina nät. Fiske från laxdamm vid Vuoksen, illustrerad i En resa i Finland. Fiske är fångst av djur i vattnet, till exempel fiskar, skaldjur, bläckfiskar och tagghudingar, yrkesmässigt eller som fritidsfiske (dvs. antingen husbehovsfiske med yrkesmässiga redskap, eller sportfiske).
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Fiske · Se mer »
Frälse
Frälse är ett nordiskt begrepp (fornvästnordiska frelsi, fornsvenska frælse, finska rälssi, en bildning till fræls "fri", en sammansättning av fri och hals, alltså: med fri hals).
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Frälse · Se mer »
Frihetstiden
Frihetstiden är en epok i Sveriges historia som varade mellan 1719 och 1772.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Frihetstiden · Se mer »
Gustav II Adolf
Gustav II Adolf, född 9 december (enl. g.s.) 1594 på Tre Kronor i Stockholm, död 6 november (enl. g.s.) 1632 i Lützen, var Sveriges kung 1611–1632.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Gustav II Adolf · Se mer »
Gustav III
Gustav III, född 13 januari (g.s.) 24 januari (n.s.) 1746 i Kungshuset på Riddarholmen i Stockholm, död 29 mars 1792 på Stockholms slott, var kung av Sverige från 1771 fram till sin död.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Gustav III · Se mer »
Gustav Vasa
Gustav Vasa eller Gustav I, ursprungligen Gustav Eriksson, enligt flera källor född 12 maj 1496, död 29 september 1560 på Tre Kronor i Stockholm, var kung av Sverige 1523–1560 och riksföreståndare 1521–1523, under det pågående befrielsekriget.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Gustav Vasa · Se mer »
Härad
Ett härad (pl. härad, härader eller häraden) är ett mindre folk- och landområde, vars huvudsyfte ursprungligen verkar ha varit av rättslig natur, nämligen upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Härad · Se mer »
Herredag
Ordet herredag började användas under den senare medeltiden.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Herredag · Se mer »
Jakt
Jägare met repetergevär och ljuddämpare vid en drevjakt i Finland Jakt innebär sökning, uppspårning, förföljande, infångande och dödande av vilt.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Jakt · Se mer »
Kopparberget
''Stöten i Stora Kopparberget'', teckning av Carl Svante Hallbeck 1877. Kopparberget, under medeltiden Tiskasjöberg, är ett äldre namn på Falun och dess koppargruva.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Kopparberget · Se mer »
Kronohemman
Kronohemman var ett hemman som ägdes av kronan.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Kronohemman · Se mer »
Kronojord
Kronojord kallades den mark som tillhörde Kronan, alltså staten.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Kronojord · Se mer »
Lösker man
Lösker man (även löskekarl; fornsvenska løsker, ogift) är en juridisk term som enligt ålderdomligt språkbruk betyder "en man som inte är bofast", det vill säga en lösdrivare.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Lösker man · Se mer »
Magnat
Stefan Czarniecki var en polsk 1600-talsmagnat. Magnat (nylatin, plural magnates, "stormän") var förr en titel för ledamöterna av ungerska riksdagens första kammare eller överhus (magnattaffeln) och i Polen ledamot av riksrådet eller högadeln.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Magnat · Se mer »
Odal
Odal är en historisk arvsrättslig term för jord och gård som under flera generationer ägts av samma släkt.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Odal · Se mer »
Ordningen för ständernas sammanträden 1617
Ordningen för ständernas sammanträden 1617, fullständig titel Ordning som hållas skall uti Riksens Ständers möter och sammankomster så ock uti omröstande, eller oriktigt Riksdagsordningen 1617 var den första skrivna ordningen för riksdagarna i Sverige som monarken kunde sammankalla till.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Ordningen för ständernas sammanträden 1617 · Se mer »
Regale
brämen jaktregale, det importerade tyget handelsregale, metallerna och ädelstenarna bergsregale. Regale (av latinets jus regale), även kungligt prerogativ och höghetsrättigheter, är den juridiska beteckningen på en kunglig rättighet, monarkens rätt i egenskap av monark.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Regale · Se mer »
Representationsreformen i Sverige
De Geers, Arentds och Carlesons slutgiltiga representationsförslag från år 1862. Representationsreformen beslutades i december 1865 av Sveriges ståndsriksdag under Riksdagen 1865–1866.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Representationsreformen i Sverige · Se mer »
Riksdagen 1789
Riksdagen 1789 hölls i Stockholm och sammankallades av kung Gustav III.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Riksdagen 1789 · Se mer »
Riksdagen 1865–1866
Riksdagen 1865–1866 hölls i Stockholm och var den sista ståndsriksdagen i Sverige.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Riksdagen 1865–1866 · Se mer »
Riksdagsordningen 1723
Sveriges lilla riksvapen med serafimerkedja Riksdagsordningen 1723 var en riksdagsordning i Sverige, som antogs av riksdagen 17 oktober 1723 under Fredrik I:s regeringstid, och ersatte Ordningen för ständernas sammanträden 1617.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Riksdagsordningen 1723 · Se mer »
Sekreta utskottet
Sekreta utskottet är det äldsta av svenska riksdagens utskott och i viss mån förebild för riksdagsutskottsväsendet överhuvudtaget.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Sekreta utskottet · Se mer »
Skattejord
Skattejord var förr den jord för vilken bönderna betalade grundskatt, och vilka de var ägare till, till skillnad från kronojord och frälsejord som ägdes av Kronan respektive Kyrkan eller någon adlig person.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Skattejord · Se mer »
Skog
Bokskog i Schleswig-Holstein, Tyskland. Regnskog i Senegal. En skog är ett större trädbevuxet område.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Skog · Se mer »
Social stratifiering
Social stratifiering är ett begrepp inom sociologi och arkeologi som avser den hierarkiska strukturen i ett samhälle som delar upp människorna i klasser, grupper, kaster eller någon annan form av strata.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Social stratifiering · Se mer »
Statsskick
Statsskick, även kallat statsform, är det sätt som en suverän stat organiseras, framför allt med avseende på hur utövningen av statens makt organiseras.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Statsskick · Se mer »
Stånd (samhällsklass)
Präst, riddare och bonde. Ett stånd är någon av de historiska samhällsklasser som haft juridiskt fastställda privilegier och skyldigheter.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Stånd (samhällsklass) · Se mer »
Ståndssamhälle
Ståndssamhälle betecknar ett samhälle där olika sociala grupper skiljer sig från varandra genom juridiskt fastställda rättigheter och skyldigheter.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Ståndssamhälle · Se mer »
Svenska reduktioner
En reduktion var i Sveriges historia en indragning till staten av egendom, som jord och jordinkomster, vilka tidigare avsöndrats till i första hand adeln genom förläningar, ärftliga donationer, och dylikt.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Svenska reduktioner · Se mer »
Sveriges monarki
Konungariket Sverige är en konstitutionell monarki med en kung eller regerande drottning som landets statschef.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Sveriges monarki · Se mer »
Sveriges ståndsriksdag
Kammarrätten. Ståndsriksdagen eller Rikets ständer (Riksens ständer alt Svea rikes ständer) som från början av 1600-talet blev det officiella namnet på riksdagen som institution i Sverige.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Sveriges ståndsriksdag · Se mer »
Träl
En träl (fornnordiska þræl eller þræll, troligen ursprungligen betydande ungefär 'springpojke') var en slav under nordisk järnålder och medeltid.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och Träl · Se mer »
1634 års regeringsform
1634 års regeringsform var Sveriges första regeringsform, men hade ej karaktär av grundlag.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och 1634 års regeringsform · Se mer »
1810 års riksdagsordning
Karl XIII är den kung som underskrev riksdagsordningen. (Målning av Per Krafft den yngre.) 1810 års riksdagsordning antogs den 10 februari 1810 i Stockholm under Karl XIII:s regeringstid och ersatte ordningen för ständernas sammanträden 1617, vanligtvis kallad riksdagsordning.
Ny!!: Bondeståndet i Sverige och 1810 års riksdagsordning · Se mer »
Omdirigerar här:
Bondeståndet, Sverige, Bönderna förr i tiden, Hedervärda ståndet.
