Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Botanisk ordlista och Vetesläktet

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Botanisk ordlista och Vetesläktet

Botanisk ordlista vs. Vetesläktet

Det här är en lista över ord som är vanligt förekommande inom botaniken. Vetesläktet (Triticum)Belderok, Bob & Hans Mesdag & Dingena A. Donner.

Likheter mellan Botanisk ordlista och Vetesläktet

Botanisk ordlista och Vetesläktet har 10 saker gemensamt (i Unionpedia): Art, Blomställning, Gräs, Korspollinering, Majs, Sädesslag, Sexuell förökning, Släkte, Växtriket, Vete.

Art

Gråtrutskomplexet (''Larus argentatus-cachinnans-fuscus'') har länge tjänat som exempel på diskussionerna som förs kring det biologiska artbegreppet. På grund av nya rön har flera populationer som tidigare sågs som underarter till gråtruten fått artstatus. Detta har i sin tur fört med sig att man inte alltid kan artbestämma en trut med grå mantel utifrån ett enda foto, speciellt om man inte vet var på jorden bilden är tagen. På bilden ser vi en medelhavstrut (''Larus michaellis''). Art är ett begrepp inom biologi.

Art och Botanisk ordlista · Art och Vetesläktet · Se mer »

Blomställning

Blomställning är en del av en växt.

Blomställning och Botanisk ordlista · Blomställning och Vetesläktet · Se mer »

Gräs

Gräs (Poaceae, synonym Gramineae) är en familj enhjärtbladiga växter med omkring 12 000 arter i hela världen. Gräs är ett- eller fleråriga örter med kraftigt varierande storlek, och rötterna är samlade i en jämn knippa. Stjälken kallas strå och är ofta ihålig, men arter som majs och sockerrör har märg, medan bambu har en förvedad stam. Strået är ledat och lederna skiljs åt av förtjockade noder. Bladen utgår från noderna och omsluter strået med en bladslida. Mellan denna och bladskivan sitter en hinna, snärpet. Blommorna skyddas av skärmfjäll och blomfjäll som kallas agnar, och är samlade i småax som i sin tur bildar ax eller vippor. Gräs kan växa enstaka eller i täta tuvor och förökar sig ofta via underjordiska revor. De är vanligen korsbefruktande och pollineras av vinden. Det stärkelserika, mjöliga fröet är inneslutet i ett slags nöt. Arter i familjen halvgräs betraktas ofta felaktigt som gräs. Halvgräs kan särskiljas genom att de saknar en tydlig led på strået och ofta genom att halvgräsens strån inte har rund (utan till exempel trekantig) genomskärningsyta.

Botanisk ordlista och Gräs · Gräs och Vetesläktet · Se mer »

Korspollinering

Ängsklocka där ståndarna redan vissnat när märket är moget, alltså en protandrisk art. Heterostyli hos ''Primula vulgaris'' Korspollinering är en form av pollinering där pollen överförs från en blomma till en annan blomma av samma art.

Botanisk ordlista och Korspollinering · Korspollinering och Vetesläktet · Se mer »

Majs

Majs (Zea mays) är en ettårig, upp till 6 meter hög art i familjen gräs.

Botanisk ordlista och Majs · Majs och Vetesläktet · Se mer »

Sädesslag

Produkter av olika spannmål. Råg, ett vanligt sädesslag. Sädesslag eller (strå)säd kallas de gräsväxter vars frön används som mat.

Botanisk ordlista och Sädesslag · Sädesslag och Vetesläktet · Se mer »

Sexuell förökning

Två flugor parar sig under flygning. Sexuell förökning eller könlig fortplantning är en livscykel som karakteriseras av växling mellan celler med enkel (haploid) och dubbel (diploid)) kromosomuppsättning. Celler med dubbel kromosomuppsättning kan delas upp i celler med enkel kromosomuppsättning i en process som kallas meios. Två celler med enkel kromosomuppsättning kan därefter förena sig till en cell med dubbel kromosomuppsättning i en process som kallas befruktning. Hos bland annat nästan alla djur och växter finns det två typer av cell med enkel kromosomuppsättning, hanliga hanliga och honliga. De honliga könscellerna kallas äggceller och är stora och orörliga. De hanliga kallas spermier hos djur, och spermatozoider hos växter och är små och rörliga. Nästan alla organismer som är tillräckligt stora för att ses med blotta ögat har sexuell förökning, även om vissa även kan föröka sig asexuellt. Det finns ett flertal olika system för sexuell förökning. Könsceller bildas hos diploida organismer (organismer med dubbel kromosomuppsättning) genom en särskild form av celldelning som benämnes reduktionsdelning eller meios. Den normala kromosomuppsättningen innebär att individen har dubbla upplagor av alla arvsanlag, ärvt från vardera föräldern. I meiosen bildas haploida celler, med enkel kromosomuppsättning. Hos haplonta organismer (organismer med enkel kromosomuppsättning) sker meiosen direkt efter att en zygot har bildats. Könscellerna bildas då direkt från den vuxna individen. Befruktning innebär att den hanliga könscellen för över sitt genetiska innehåll till ägget. Vanligen sker sexuell förökning genom korsbefruktning, vilket innebär att han- och honcell från olika individer smälter samman. Självbefruktning, att en individ kan befrukta sig själv, är ovanligt hos djur men förekommer hos plattmaskar, ledmaskar, och ibland hos daggmaskar. Hos växterna är självbefruktning vanligare, och förekommer bland annat hos en del gräs, korsblommiga växter och blåklockor. Den sexuella förökningen utvecklades senare i evolutionen än den asexuella. Utvecklingen av sexuell förökning är ett viktigt och förbryllande problem i modern evolutionsbiologi. Många grupper av organismer, framför allt de flesta djur och växter, förökar sig sexuellt. Utvecklingen av sexuell förökning innehåller två närstående, men ändå klart olika teman: dess ursprung och dess vidmakthållande. Men eftersom de befintliga hypoteserna om ursprunget är svåra att testa experimentellt, har det mesta av aktuell forskning varit inriktad på vidmakthållandet av sexuell reproduktion. Flera förklaringar har föreslagits av biologer, inklusive William D. Hamilton, Alexej Kondrasjov, George C. Williams, Harris Bernstein, Carol Bernstein, Michael M. Cox, Frederic A. Hopf och Richard E. Michod att förklara hur sexuell förökning vidmakthålls i ett stort antal olika nu levande organismarter. De första fossila bevisen på organismer som reproducerade sig sexuellt är på eukaryoter för någonting mellan 1,2 och 1 miljarder år sedan. Dess fördel framför asexuell förökning är möjligheten till korsbefruktning, som ger upphov till individer som är genetiskt olika föräldraorganismerna. Detta ger en större genetisk mångfald, och tillåter arter att förändras snabbare än enbart genom mutationer. Avkommans genuppsättning skiljer sig från föräldraorganismen, eftersom dessa slumpmässigt donerar halva sitt genom till var och en av könscellerna, genom en process som kallas meios. Dessa könsceller med halv genuppsättning möts sedan och smälts samman, för att producera en ny individ med en helt ny genuppsättning.

Botanisk ordlista och Sexuell förökning · Sexuell förökning och Vetesläktet · Se mer »

Släkte

hierarkiska systemet i biologin I biologisk systematik är ett släkte (synonym: genus, pluralis: genera) en grupp inom en familj.

Botanisk ordlista och Släkte · Släkte och Vetesläktet · Se mer »

Växtriket

Växtriket (Plantae) är ett av de riken vilka ingår i den biologiska systematiken.

Botanisk ordlista och Växtriket · Växtriket och Vetesläktet · Se mer »

Vete

Vetet gror i en hög vid Lantmännens anläggning i Ystads hamn 2016. Vete, vanligt vete, borstvete eller brödvete (Triticum aestivum) är en underart i familjen gräs som ibland räknas som art.

Botanisk ordlista och Vete · Vete och Vetesläktet · Se mer »

Listan ovan svarar på följande frågor

Jämförelse mellan Botanisk ordlista och Vetesläktet

Botanisk ordlista har 223 relationer, medan Vetesläktet har 55. Eftersom de har gemensamt 10, är Jaccard index 3.60% = 10 / (223 + 55).

Referenser

Den här artikeln visar sambandet mellan Botanisk ordlista och Vetesläktet. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:

Hallå! Vi är på Facebook nu! »