Snabbare tillgång än webbläsare!Likheter mellan Carl Gustaf Creutz och Carl Gustaf Rehnskiöld
Carl Gustaf Creutz och Carl Gustaf Rehnskiöld har 25 saker gemensamt (i Unionpedia): Carl Piper (1647–1716), Friherre, General, Generallöjtnant, Generalmajor, Greve, Kapitulationen vid Perevolotjna, Karl XI, Karl XII, Landstigningen vid Humlebæk, Militär, Riddarholmskyrkan, Södermanland, Skånska kriget, Slaget vid Düna, Slaget vid Grodno, Slaget vid Halmstad, Slaget vid Holowczyn, Slaget vid Kliszów, Slaget vid Landskrona, Slaget vid Lund, Slaget vid Poltava, Stockholm, Stora nordiska kriget, Sverige.
Carl Piper (1647–1716)
Carl Piper, född 29 juli 1647 i Stockholm, död 29 maj 1716 i Nöteborg, var en svensk greve och statsman samt stamfader för den grevliga grenen av ätten Piper.
Carl Gustaf Creutz och Carl Piper (1647–1716) · Carl Gustaf Rehnskiöld och Carl Piper (1647–1716) ·
Friherre
Friherre Erik Rynings (nr 15) (1592–1654) huvudbaner i Vadsbro kyrka, Södermanland Friherre (av tyska Freiherr) är en adlig titel som också benämns friherrlig värdighet.
Carl Gustaf Creutz och Friherre · Carl Gustaf Rehnskiöld och Friherre ·
General
En rysk general, 1892. General (förkortning: g eller gen) är en militär titel, ofta den högsta militära graden inom många länders försvarsmakter.
Carl Gustaf Creutz och General · Carl Gustaf Rehnskiöld och General ·
Generallöjtnant
Generallöjtnant är en militär generalsgrad.
Carl Gustaf Creutz och Generallöjtnant · Carl Gustaf Rehnskiöld och Generallöjtnant ·
Generalmajor
Generalmajor är en generalsgrad som finns i de flesta länders väpnade styrkor.
Carl Gustaf Creutz och Generalmajor · Carl Gustaf Rehnskiöld och Generalmajor ·
Greve
Greve är en adlig värdighet.
Carl Gustaf Creutz och Greve · Carl Gustaf Rehnskiöld och Greve ·
Kapitulationen vid Perevolotjna
Kapitulationen vid Perevolotjna var den karolinska arméns kapitulation den 1 juli 1709.
Carl Gustaf Creutz och Kapitulationen vid Perevolotjna · Carl Gustaf Rehnskiöld och Kapitulationen vid Perevolotjna ·
Karl XI
Karl XI, född 24 november 1655, död 5 april 1697, var kung av Sverige från 1660 till sin död. Han regerade även från 1681 som hertig Karl I över Pfalz-Zweibrücken. Han var son till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp samt gift med Ulrika Eleonora av Danmark (1656–1693). De fick bland andra barnen Hedvig Sofia, Karl XII och Ulrika Eleonora. Regeringstiden för Karl XI inleddes med skånska kriget mot framför allt Danmark, som efter stora ansträngningar avslutades utan betydande landavträdelser. Han förde en försiktig politik där Sveriges finanser stabiliserades, försvaret reformerades och mycket begränsade landavträdelser gjordes. Han inrättade det karolinska enväldet och för att kunna finansiera en större armé genomfördes en omfattande reduktion, vilket kraftigt minskade adelns tillgångar. Därefter inriktades ansträngningar till stor del mot att förhindra ett nytt krig, vilket ledde till skapandet av det yngre indelningsverket och den karolinska armén. Karl XI efterträddes av sin ende överlevande son Karl XII, som använde sin fars armé i Stora nordiska kriget.
Carl Gustaf Creutz och Karl XI · Carl Gustaf Rehnskiöld och Karl XI ·
Karl XII
Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död. Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706. Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning. Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.
Carl Gustaf Creutz och Karl XII · Carl Gustaf Rehnskiöld och Karl XII ·
Landstigningen vid Humlebæk
Landstigningen vid Humlebæk var en svensk landstigningsoperation som ägde rum vid den danska byn Humlebæk den 25 juli 1700 under inledningen av stora nordiska kriget.
Carl Gustaf Creutz och Landstigningen vid Humlebæk · Carl Gustaf Rehnskiöld och Landstigningen vid Humlebæk ·
Militär
Militär är den eller det som tillhör en stats organiserade krigsmakt och som av regeringen givits i uppdrag att använda vapen för att försvara landets gränser eller intressen, vare sig det är ett verkligt hot eller vad som uppfattas som hot om våld.
Carl Gustaf Creutz och Militär · Carl Gustaf Rehnskiöld och Militär ·
Riddarholmskyrkan
Riddarholmskyrkan, ursprungligen Gråbrödrakyrkan, är en kyrka belägen på Riddarholmen i Stockholm, invigd cirka år 1300.
Carl Gustaf Creutz och Riddarholmskyrkan · Carl Gustaf Rehnskiöld och Riddarholmskyrkan ·
Södermanland
Södermanland, även kallat Sörmland, är ett landskap i östra Svealand.
Carl Gustaf Creutz och Södermanland · Carl Gustaf Rehnskiöld och Södermanland ·
Skånska kriget
Skånska kriget var ett krig 1675–1679 som stod mellan Danmark-Norge, Brandenburg och Sverige.
Carl Gustaf Creutz och Skånska kriget · Carl Gustaf Rehnskiöld och Skånska kriget ·
Slaget vid Düna
Svenskarna går över Düna. Slaget vid Düna, även känt som Övergången vid Düna eller Slaget vid Riga, var ett fältslag under det stora nordiska kriget som stod den 9 juli 1701 vid floden Düna omedelbart norr om Riga, Lettland, mellan kung Karl XII:s svenska armé och kung August II, den starkes och Adam Heinrich von Steinaus polsk-sachsiska armé.
Carl Gustaf Creutz och Slaget vid Düna · Carl Gustaf Rehnskiöld och Slaget vid Düna ·
Slaget vid Grodno
Slaget vid Grodno utspelades den 28 januari 1708 vid staden Hrodna i Belarus (dåvarande Polsk-litauiska samväldet) under det stora nordiska kriget.
Carl Gustaf Creutz och Slaget vid Grodno · Carl Gustaf Rehnskiöld och Slaget vid Grodno ·
Slaget vid Halmstad
Slaget vid Halmstad, även benämnt slaget vid Fyllebro, var ett avgörande slag under skånska kriget mellan Sverige och Danmark.
Carl Gustaf Creutz och Slaget vid Halmstad · Carl Gustaf Rehnskiöld och Slaget vid Halmstad ·
Slaget vid Holowczyn
Slaget vid Holowczyn var ett fältslag som ägde rum under stora nordiska kriget och utkämpades den 4 juli 1708.
Carl Gustaf Creutz och Slaget vid Holowczyn · Carl Gustaf Rehnskiöld och Slaget vid Holowczyn ·
Slaget vid Kliszów
Slaget vid Kliszów var ett fältslag som utkämpades den 9 juli 1702 (enligt den svenska kalendern; 8 juli enligt den julianska och 19 juli enligt den gregorianska) under det stora nordiska kriget.
Carl Gustaf Creutz och Slaget vid Kliszów · Carl Gustaf Rehnskiöld och Slaget vid Kliszów ·
Slaget vid Landskrona
Slaget vid Landskrona utkämpades den 14 juli 1677, cirka 12 kilometer öster om Landskrona mellan Tirup, Sireköpinge, Asmundtorp och Billeberga. Efter det misslyckade anfallet mot Malmö hade Kristian V med den danska armén återvänt till Landskronatrakten. Den 12 juli hade danskarna med 12 000 man tagit ställning på höjderna vid Rönneberga backar. Samma dag bröt Karl XI upp från Herrevadskloster sedan han fått förstärkningar från norra Sverige. Den svenska hären bestod av 10 000 soldater samt 4 000 uppbådade småländska bönder. Den stod den 13 juli mellan Torrlösa och Källs Nöbbelöv och marscherade tidigt följande dag i riktning mot Tirup. Den danska hären hade ändrat ställning och stod dold bakom en jordvall, som från en punkt strax väster om Billeberga sträckte sig i riktning mot Hedegården. Den upptäcktes emellertid av Rutger von Ascheberg, som rekognoscerade framför armén. Svenskarna marscherade då förbi Tirup, varigenom den danska hären riskerade att rullas upp från flanken eller anfallas i ryggen. Kristian V och hans närmaste man, fältmarskalklöjtnant von der Goltz, lät då armén ändra ställning. När härarna intagit slagordning hade de en sänka framför Tirup mellan sig. Vid middagstid gick Karl XI, som befann sig ytterst på sin högra flygel, till anfall. Inom kort vann denna flygel en avgörande seger över danska vänstra flygeln. När den flydde drogs även en del av den danska mitten med. Förföljandet pågick fram till Asmundtorp. Under tiden hade emellertid Kristian V med sin högra flygel fått klart övertag mot den yttersta delen av den vänstra svenska flanken. I denna strid stupade flygelns chef, fältmarskalk Simon Grundel-Helmfelt. Under striden träffades hans häst och Helmfelts ben klämdes fast under den när den föll. En Tysk löjtnant stack honom i halsen med sin värja och dödade honom. Danskarna trängde ända fram till Tirup, där de småländska bönderna stod, men vände tillbaka. Efter en ny sammanstötning såg Kristian V att hans vänstra flygels och mitts nederlag vara ofrånkomligt. Han drog sig då tillbaka över Billeberga och fortsatte reträtten till Landskrona. Dagen för slaget var oerhört varm. Ett monument restes 1911 på en höjd strax nordväst om Billeberga till minne av slaget. Den 14 juli 1927 firades 250-årsminnet av slaget vid Landskrona av Skånska husarregementet vid Billebergamonumentet.
Carl Gustaf Creutz och Slaget vid Landskrona · Carl Gustaf Rehnskiöld och Slaget vid Landskrona ·
Slaget vid Lund
Slaget vid Lund var ett fältslag under skånska kriget som stod den 4 december 1676 i ett område norr om staden Lund i Skåne.
Carl Gustaf Creutz och Slaget vid Lund · Carl Gustaf Rehnskiöld och Slaget vid Lund ·
Slaget vid Poltava
Slaget vid Poltava var ett fältslag som utkämpades vid staden Poltava i dagens Ukraina den 28 juni 1709 (enligt den svenska kalendern; 27 juni enligt den julianska och 8 juli enligt den gregorianska).
Carl Gustaf Creutz och Slaget vid Poltava · Carl Gustaf Rehnskiöld och Slaget vid Poltava ·
Stockholm
Stockholm är Sveriges huvudstad och största stad samt landets kulturella, politiska, mediala och ekonomiska centrum.
Carl Gustaf Creutz och Stockholm · Carl Gustaf Rehnskiöld och Stockholm ·
Stora nordiska kriget
Stora nordiska kriget var ett krig som pågick mellan 1700 och 1721 i norra, mellersta och östra Europa.
Carl Gustaf Creutz och Stora nordiska kriget · Carl Gustaf Rehnskiöld och Stora nordiska kriget ·
Sverige
Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.
Carl Gustaf Creutz och Sverige · Carl Gustaf Rehnskiöld och Sverige ·
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Carl Gustaf Creutz och Carl Gustaf Rehnskiöld
- Vad har gemensamt Carl Gustaf Creutz och Carl Gustaf Rehnskiöld
- Likheter mellan Carl Gustaf Creutz och Carl Gustaf Rehnskiöld
Jämförelse mellan Carl Gustaf Creutz och Carl Gustaf Rehnskiöld
Carl Gustaf Creutz har 55 relationer, medan Carl Gustaf Rehnskiöld har 353. Eftersom de har gemensamt 25, är Jaccard index 6.13% = 25 / (55 + 353).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Carl Gustaf Creutz och Carl Gustaf Rehnskiöld. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:
