Carl Gustaf Rehnskiöld och Sveriges riksråd

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Carl Gustaf Rehnskiöld och Sveriges riksråd

Carl Gustaf Rehnskiöld vs. Sveriges riksråd

Carl Gustaf Rehnskiöld (skrev sig Rehnschiöldt), född 6 augusti 1651 i Stralsund, död 29 januari 1722 i Läggesta gästgivaregård utanför Mariefred, var en svensk greve och militär. Riksrådet, Det svenska rådet, var ett slags regering som, sedan medeltiden, tillsammans med kungen utgjorde riksstyrelsen.

Arvid Horn

Arvid Bernhard Horn af Ekebyholm, född 6 april 1664 på godset Vuorentaka i Halikko, Finland, död 17 april 1742 på Ekebyholms slott i Uppland, Sverige, var en svensk greve, militär och statsman.

Arvid Horn och Carl Gustaf Rehnskiöld · Arvid Horn och Sveriges riksråd · Se mer »

Bengt Oxenstierna (1623–1702)

Bengt Gabrielsson Oxenstierna af Korsholm och Wasa, född den 16 juli 1623, död den 12 juli 1702, var en svensk greve, diplomat och ämbetsman.

Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Carl Gustaf Rehnskiöld · Bengt Oxenstierna (1623–1702) och Sveriges riksråd · Se mer »

Carl Piper (1647–1716)

Carl Piper, född 29 juli 1647 i Stockholm, död 29 maj 1716 i Nöteborg, var en svensk greve och statsman samt stamfader för den grevliga grenen av ätten Piper.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Carl Piper (1647–1716) · Carl Piper (1647–1716) och Sveriges riksråd · Se mer »

Drottning Kristina

Kristina Augusta (antog namnet Kristina Alexandra 1655), född 18 december 1626 i Stockholm i Sverige, död 19 april 1689 i Rom i Italien, var drottning av Sverige i egen rätt från 1632 till 1654, regerande från 1644.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Drottning Kristina · Drottning Kristina och Sveriges riksråd · Se mer »

Erik Dahlbergh

Erik Dahlbergh, fram till det att han adlades 1660 Erik Jönsson, född 10 oktober 1625 i Stockholm, död 16 januari 1703 i Stockholm, gravsatt i Turinge kyrka i Södermanland, var en svensk greve, militär, arkitekt och ämbetsman; krigsråd 1677, landshövding i Jönköping 1687–93, fältmarskalk 1693, generalguvernör i Bremen och Verden 1693, generalguvernör i Livland 1696–1702.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Erik Dahlbergh · Erik Dahlbergh och Sveriges riksråd · Se mer »

Gustav II Adolf

Gustav II Adolf, född 9 december (enl. g.s.) 1594 på Tre Kronor i Stockholm, död 6 november (enl. g.s.) 1632 i Lützen, var Sveriges kung 1611–1632.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Gustav II Adolf · Gustav II Adolf och Sveriges riksråd · Se mer »

Holsteinska partiet

Karl Fredrik av Holsteins-Gottorp, porträtterad av David von Krafft cirka 1722. Holsteinska partiet var en svensk politisk gruppering som uppstod efter Karl XII:s död.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Holsteinska partiet · Holsteinska partiet och Sveriges riksråd · Se mer »

Johan Banér

Johan Gustafsson Banér, även Jan Banér, född 23 juni 1596 på Djursholm, död 10 maj 1641 i Halberstadt, var en svensk fältherre; överste 1620, riksråd och general 1630, fältmarskalk 1634.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Johan Banér · Johan Banér och Sveriges riksråd · Se mer »

Karl XI

Karl XI, född 24 november 1655, död 5 april 1697, var kung av Sverige från 1660 till sin död. Han regerade även från 1681 som hertig Karl I över Pfalz-Zweibrücken. Han var son till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp samt gift med Ulrika Eleonora av Danmark (1656–1693). De fick bland andra barnen Hedvig Sofia, Karl XII och Ulrika Eleonora. Regeringstiden för Karl XI inleddes med skånska kriget mot framför allt Danmark, som efter stora ansträngningar avslutades utan betydande landavträdelser. Han förde en försiktig politik där Sveriges finanser stabiliserades, försvaret reformerades och mycket begränsade landavträdelser gjordes. Han inrättade det karolinska enväldet och för att kunna finansiera en större armé genomfördes en omfattande reduktion, vilket kraftigt minskade adelns tillgångar. Därefter inriktades ansträngningar till stor del mot att förhindra ett nytt krig, vilket ledde till skapandet av det yngre indelningsverket och den karolinska armén. Karl XI efterträddes av sin ende överlevande son Karl XII, som använde sin fars armé i Stora nordiska kriget.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Karl XI · Karl XI och Sveriges riksråd · Se mer »

Karl XII

Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död. Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706. Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning. Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Karl XII · Karl XII och Sveriges riksråd · Se mer »

Magnus Stenbock

Magnus Stenbock, född 12 maj 1665 i Jakobs församling i Stockholm, död 23 februari 1717 i Köpenhamn, var en svensk greve och militär.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Magnus Stenbock · Magnus Stenbock och Sveriges riksråd · Se mer »

Nils Stromberg

Nils Stromberg (ursprungligen Brattman), född 25 mars 1646 i Jönköping, död 16 augusti 1723 i Claestorp i Södermanland, var en svensk greve och militär.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Nils Stromberg · Nils Stromberg och Sveriges riksråd · Se mer »

Otto Vellingk

Otto Vellingk, född 1649, död 19 maj 1708, var en svensk greve, general och kungligt råd.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Otto Vellingk · Otto Vellingk och Sveriges riksråd · Se mer »

Rutger von Ascheberg

Christinae kyrka, Göteborg. Rutger von Ascheberg, född 2 juni 1621 på godset Berbonen i Kurland, Lettland, död 17 april 1693 i sitt hus vid Stora torget (senare Gustaf Adolfs torg) i Göteborg, var en svensk greve, militär och ämbetsman.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Rutger von Ascheberg · Rutger von Ascheberg och Sveriges riksråd · Se mer »

Sveriges ståndsriksdag

Kammarrätten. Ståndsriksdagen eller Rikets ständer (Riksens ständer alt Svea rikes ständer) som från början av 1600-talet blev det officiella namnet på riksdagen som institution i Sverige.

Carl Gustaf Rehnskiöld och Sveriges ståndsriksdag · Sveriges riksråd och Sveriges ståndsriksdag · Se mer »