Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Corpus juris civilis

Index Corpus juris civilis

Corpus iuris ciuilis, lugdvni, 1607. Corpus juris civilis (ungefär: "samling av civilrättsliga lagar", latin) var ett viktigt juridiskt arbete som publicerades åren 529–534 på uppdrag av den bysantinske kejsaren Justinianus.

59 relationer: Absolut monarki, Bologna, Civilrätt, Codex Theodosianus, Corpus juris civilis, Dömande makt, Digesta, Förordning, Florens, Franciskus Accursius, Gajus (jurist), Glosa, Glossator, Gregorianska reformen, Gregorius VII, Hadrianus, Handskrift, Högmedeltiden, Institutiones, Italien, Judendom, Juridik, Justinianus I, Kanonisk rätt, Klassiska element, Kodex, Kristendom, Lag, Lagstiftande makt, Lagstiftning, Latin, Lista över bysantinska monarker, Lista över romerska kejsare, Littera Florentina, Medeltiden, Odovakar, Påve, Professor, Religion, Romersk rätt, Sedvanerätt, Senantiken, Statsreligion, Tjänsteman, Tribonianus, Tysk-romerska riket, Universitetet i Bologna, Västeuropa, Verkställande makt, 100-talet f.Kr., ..., 1070, 200-talet f.Kr., 21 november, 30 december, 400-talet, 529, 533, 534, 7 april. Förläng index (9 mer) »

Absolut monarki

Stater som är absoluta monarkier är markerade i mörklila. En absolut monarki är en statsform med en monark som statschef (monarki), där denne, till skillnad från i en konstitutionell monarki, har mer eller mindre totala befogenheter.

Ny!!: Corpus juris civilis och Absolut monarki · Se mer »

Bologna

Bologna är en stad och kommun i Italien, huvudort i provinsen Bologna och huvudstad i regionen Emilia-Romagna.

Ny!!: Corpus juris civilis och Bologna · Se mer »

Civilrätt

Civilrätt, även kallat privaträtt, är den del av juridiken som berör förhållanden mellan privatpersoner och andra privata rättssubjekt (såsom fysiska personer, organisationer och företag).

Ny!!: Corpus juris civilis och Civilrätt · Se mer »

Codex Theodosianus

Codex Theodosianus ("Theodosius bok") var den sammanställning av romerska lagar förordnade av kristna romerska kejsare sedan 312 som togs fram av en kommission under Theodosius II 429-438.

Ny!!: Corpus juris civilis och Codex Theodosianus · Se mer »

Corpus juris civilis

Corpus iuris ciuilis, lugdvni, 1607. Corpus juris civilis (ungefär: "samling av civilrättsliga lagar", latin) var ett viktigt juridiskt arbete som publicerades åren 529–534 på uppdrag av den bysantinske kejsaren Justinianus.

Ny!!: Corpus juris civilis och Corpus juris civilis · Se mer »

Dömande makt

Dömande makt, judiciell makt, är den maktinstans som avgör lagars tillämpning, i form av utdömande av straff och tvistlösning.

Ny!!: Corpus juris civilis och Dömande makt · Se mer »

Digesta

Digesta (latin, "samling"), Pandectae (av grekiska: pandektes, "allomfattande"), är den sammanställning av romerska lagar som genomfördes 530-533 på uppdrag av den bysantinske kejsaren Justinianus.

Ny!!: Corpus juris civilis och Digesta · Se mer »

Förordning

En förordning är juridisk bindande bestämmelse som utges av en myndighet, stat eller organ inom internationell organisation.

Ny!!: Corpus juris civilis och Förordning · Se mer »

Florens

Florens (italienska Firenze; latin Florentia) är en stad och kommun på en slätt vid foten av Apenninerna, på ömse sidor om floden Arno i mellersta Italien, huvudstad i regionen Toscana och huvudort i storstadsregionen Florens, innan den 31 december 2014 provinsen Florens.

Ny!!: Corpus juris civilis och Florens · Se mer »

Franciskus Accursius

Franciskus Accursius Franciskus Accursius, italienska Francesco Accorso, född omkring 1182 i Florens, död omkring 1260 i Bologna, var en italiensk jurist, känd för sin sammanställning av medeltidens kommentarer (glossa) till Corpus juris civilis, Justinians kodifiering av romersk rätt.

Ny!!: Corpus juris civilis och Franciskus Accursius · Se mer »

Gajus (jurist)

Gajus var en romersk rättslärd under 100-talet e.Kr.

Ny!!: Corpus juris civilis och Gajus (jurist) · Se mer »

Glosa

Franska glosor på Hallwylska museet. Glosa, från grekiska γλῶσσα (tunga) via latin glossa: 'ordförklaring', är ett enskilt ord, ofta ur ett främmande språk, som man behöver förstå eller använda.

Ny!!: Corpus juris civilis och Glosa · Se mer »

Glossator

Glossatorer kallades de franska, tyska och italienska rättsvetenskapsmän som under sent 1000- och 1100-tal studerade Justinianus I verk Digesta och, utifrån dessa studier, satte samman extensiva kommentarer och tolkningar av romersk rätt.

Ny!!: Corpus juris civilis och Glossator · Se mer »

Gregorianska reformen

Gregorianska reformen var den kyrkoreform som på 1000-talet utgick från klostret Cluny och initierades av påven Gregorius VII.

Ny!!: Corpus juris civilis och Gregorianska reformen · Se mer »

Gregorius VII

Gregorius VII, ursprungligen Hildebrand av Sovana (italienska: Ildebrando da Soana), född omkring 1020 i Toscana, Italien, död 25 maj 1085 i Salerno, var påve från den 22 april 1073 till sin död 1085.

Ny!!: Corpus juris civilis och Gregorius VII · Se mer »

Hadrianus

Hadrianus, egentligen Publius Aelius Hadrianus, född 24 januari 76 e.Kr., död 10 juli 138 e.Kr., var romersk kejsare från år 117 till sin död.

Ny!!: Corpus juris civilis och Hadrianus · Se mer »

Handskrift

Sida ur ''Vergilius Romanus'', en illustrerad handskrift från 400-talet med Vergilius verk. Handskrift, även manuskript (lat. manu scriptus "skrivet med handen"), är en handskriven antik eller medeltida bok som ofta försetts med illuminationer; färglagda initialer (så kallade anfanger) och miniatyrer.

Ny!!: Corpus juris civilis och Handskrift · Se mer »

Högmedeltiden

Europa och Medelhavsområdet cirka år 1190. Högmedeltiden kallas den mest expansiva delen av medeltiden som i Västeuropa inföll cirka 1000–1300 och i  nordisk historia cirka 1200–1350, vilket överlappar med Folkungatiden i Sverige (1250–1389).

Ny!!: Corpus juris civilis och Högmedeltiden · Se mer »

Institutiones

Institutiones (plural av latinets institutio, inrättning, undervisning) kallas i rättsvetenskapen en översiktlig framställning av rätten, som inledning i vetenskapen.

Ny!!: Corpus juris civilis och Institutiones · Se mer »

Italien

Italien (Italia), formellt Republiken Italien (Repubblica ItalianaI Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande.

Ny!!: Corpus juris civilis och Italien · Se mer »

Judendom

Judendomen (av grekiska Ἰουδαϊσμός Ioudaïsmós, härlett från hebreiskans יהודה, Yehudah, "Juda", hebreiska: יַהֲדוּת, Yahedut) är judarnas religion; en trosuppfattning innehållande flera praktiker som härrör från de antika israeliterna, vars historia finns nedskriven i Gamla testamentet (Tanakh) och som utreds och förklaras ytterligare i Talmud och andra texter.

Ny!!: Corpus juris civilis och Judendom · Se mer »

Juridik

Justitia, den romerska rättvisegudinnan, avbildad på Stockholms rådhus. Juridik är läran om rättsreglernas tolkning och tillämpning.

Ny!!: Corpus juris civilis och Juridik · Se mer »

Justinianus I

Justinianus I (latin: Flavius Petrus Sabbatius Iustinianus, grekiska: Μέγας Ιουστινιανός) född 11 maj 482 i Tauresium (Taor) nära Skopje i Nordmakedonien, död 14 november 565, var bysantinsk kejsare från den 1 augusti 527 till sin död.

Ny!!: Corpus juris civilis och Justinianus I · Se mer »

Kanonisk rätt

Kanonisk rätt, jus canonicum (grekiska: kanon / κανών, regel, standard) åsyftar specifik kristen rättsordning och interna, ecklesiastiska lagar om det världsliga livet, en kanonisk lag, med traditioner från 300-talets kyrkomöten.

Ny!!: Corpus juris civilis och Kanonisk rätt · Se mer »

Klassiska element

Många filosofier och världsbilder har en uppsättning av klassiska element som anses återspegla den enklaste väsentliga delar och principer som allt består av eller på vilket konstitution och grundläggande behörighet någonting grundar sig på.

Ny!!: Corpus juris civilis och Klassiska element · Se mer »

Kodex

En kodex eller codex (plur. kodexar eller codices) kan vara en inbunden handskriven text, bok eller lagsamling från antiken eller medeltiden.

Ny!!: Corpus juris civilis och Kodex · Se mer »

Kristendom

Kristendom (från grekiskans Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare (2011).

Ny!!: Corpus juris civilis och Kristendom · Se mer »

Lag

Övre delen av stentavlan med Hammurabis lagar. En svensk lagbok. En lag kan dels vara en av lagstiftande myndighet utfärdad föreskrift (författning) med ett antal (en eller flera) bestämmelser, dels en lagsamling, ett samlat verk av bestämmelser (till exempel common law, Code Napoléon och 1734 års lag, se nedan), ofta nedtecknad.

Ny!!: Corpus juris civilis och Lag · Se mer »

Lagstiftande makt

Lagstiftande makt, legislativ makt, är en maktinstans i demokratiska statsskick som äger rätt att stifta lagar.

Ny!!: Corpus juris civilis och Lagstiftande makt · Se mer »

Lagstiftning

Lagstiftning är den process genom vilken en ny lag tillkommer, en gammal lag ändras eller upphävs.

Ny!!: Corpus juris civilis och Lagstiftning · Se mer »

Latin

Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.

Ny!!: Corpus juris civilis och Latin · Se mer »

Lista över bysantinska monarker

De bysantinska kejsarna och kejsarinnorna innehade makten i det romerska riket från och med att Konstantin den store bytt huvudstaden (och därmed flyttat den centrala administrationen i riket) till Konstantinopel år 330.

Ny!!: Corpus juris civilis och Lista över bysantinska monarker · Se mer »

Lista över romerska kejsare

vexillum. De romerska kejsarna innehade makten i romarriket under den period som kallas det Romerska kejsardömet och som avlöste den Romerska republiken.

Ny!!: Corpus juris civilis och Lista över romerska kejsare · Se mer »

Littera Florentina

Littera Florentina är ett pergamentmanuskript som antas vara den bevarade avskrift av den del av kejsar Junstinianus lagsamling Corpus juris civilis (promulgerad 530-533) som kallas Digesta eller Pandectae som ligger närmast originalet i tiden.

Ny!!: Corpus juris civilis och Littera Florentina · Se mer »

Medeltiden

Byggplats under högmedeltiden. Illumination i en medeltida handskrift. Leo III. Från kalendern ''Les Très Riches Heures du Duc de Berry''. Medeltiden är en traditionell benämning på en period av Västerlandets historia som ligger mellan antiken och modern tid.

Ny!!: Corpus juris civilis och Medeltiden · Se mer »

Odovakar

Odovakar-solidus myntad i kejsar Zeno Isaurierns namn. Myntet befäster Odovakars formella underkastelse under Zeno. Odovakar (grekiska: Ὀδόακρος, latin: Odoacer), född omkring 433, död 493 i Ravenna, var en germansk hövding, troligen av skirisk härkomst, som var kung av Italien från 476 till sin död.

Ny!!: Corpus juris civilis och Odovakar · Se mer »

Påve

Påve (av latinets papa (PP.), "fader", av grekiskans πάπας, pápas, "fader", ursprungligen stavat πάππας, páppas), är titeln för biskopen av Rom, tillika Romersk-katolska kyrkans högste ledare.

Ny!!: Corpus juris civilis och Påve · Se mer »

Professor

Professor (latin: "offentligt anställd eller avlönad lärare"Nationalencyklopedin,, 27 november 2009, uppslagsord: professor) är en titel för de högst utbildade lärarna vid högskolor och universitet.

Ny!!: Corpus juris civilis och Professor · Se mer »

Religion

Världsreligionernas geografiska utbredning. Världsreligionernas fördelning per land. De huvudsakliga religiösa grupperna som andelar av världens befolkning år 2005 enligt ''Encyclopaedia Britannica''. Människors anslutande till de huvudsakliga religiösa grupperna kan summeras så här: Abrahamitiska religioner: 53,5%, Indiska religioner: 19,7%, Icke-religiösa: 14,3%, Östasiatiska religioner: 6,5%, Naturreligioner: 4,0%, Nya religiösa rörelser: 2,0%. Religion är ett sociokulturellt system av specificerade beteenden, praktiker, moraliska och etiska principer, världsåskådningar, texter, helgedomar, profetior och organisationer, som kopplar människolivet till övernaturliga, transcendentala och andliga företeelser.

Ny!!: Corpus juris civilis och Religion · Se mer »

Romersk rätt

Romersk rätt (latin: ius Romanum) är det rättssystem som utvecklades i romerska riket.

Ny!!: Corpus juris civilis och Romersk rätt · Se mer »

Sedvanerätt

Sedvanerätt (även jus non scriptum, lex non scripta, oskriven rätt, engelska customary law), är sådan allmän sedvänja som har accepterats som lag inom ett visst område utan att det är bestämt i nedskrivna regler.

Ny!!: Corpus juris civilis och Sedvanerätt · Se mer »

Senantiken

orientaliserande mönster i ett för medeltiden utmärkande tunnvalv. Mosaik i Ravenna från 400-talet. Senantiken är den historiska period från omkring 300 till 600 e.Kr., som följer den klassiska antiken och föregår medeltiden i Medelhavsområdet och Västeuropa.

Ny!!: Corpus juris civilis och Senantiken · Se mer »

Statsreligion

Statsreligion kallas en religion som av en stat givits en officiellt erkänd särställning, ofta (men inte nödvändigtvis) kombinerad med särskilda privilegier eller särskild maktutövning från statens sida.

Ny!!: Corpus juris civilis och Statsreligion · Se mer »

Tjänsteman

Tjänsteman eller tjänsteperson är en person som tillhör en viss samhällsklass eller yrkeskategori.

Ny!!: Corpus juris civilis och Tjänsteman · Se mer »

Tribonianus

Tribonianus Tribonianus, Tribunianus, född cirka 500, död cirka 547, var en framstående bysantinsk jurist som under kejsar Justinianus regeringstid reviderade de romerska lagarna.

Ny!!: Corpus juris civilis och Tribonianus · Se mer »

Tysk-romerska riket

Tysk-romerska riket, formellt Heliga romerska riket av tysk nation var en riksbildning i Centraleuropa från år 962 till 1806.

Ny!!: Corpus juris civilis och Tysk-romerska riket · Se mer »

Universitetet i Bologna

Bolognas universitet (it. Università di Bologna - Alma mater studiorum, sedan 2000) är ett av världens äldsta universitet.

Ny!!: Corpus juris civilis och Universitetet i Bologna · Se mer »

Västeuropa

Europeiska unionen Västeuropa är i strikt geografisk bemärkelse den västra delen av världsdelen Europa.

Ny!!: Corpus juris civilis och Västeuropa · Se mer »

Verkställande makt

Verkställande makt eller utövande makt är den maktinstans i en stat som verkställer fattade beslut och upprätthåller lagar och ordning.

Ny!!: Corpus juris civilis och Verkställande makt · Se mer »

100-talet f.Kr.

Ingen beskrivning.

Ny!!: Corpus juris civilis och 100-talet f.Kr. · Se mer »

1070

1070 (MLXX) var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.

Ny!!: Corpus juris civilis och 1070 · Se mer »

200-talet f.Kr.

Ingen beskrivning.

Ny!!: Corpus juris civilis och 200-talet f.Kr. · Se mer »

21 november

21 november är den 325:e dagen på året i den gregorianska kalendern (326:e under skottår).

Ny!!: Corpus juris civilis och 21 november · Se mer »

30 december

30 december är den 364:e dagen på året i den gregorianska kalendern (365:e under skottår).

Ny!!: Corpus juris civilis och 30 december · Se mer »

400-talet

Ingen beskrivning.

Ny!!: Corpus juris civilis och 400-talet · Se mer »

529

Ingen beskrivning.

Ny!!: Corpus juris civilis och 529 · Se mer »

533

Ingen beskrivning.

Ny!!: Corpus juris civilis och 533 · Se mer »

534

Ingen beskrivning.

Ny!!: Corpus juris civilis och 534 · Se mer »

7 april

7 april är den 97:e dagen på året i den gregorianska kalendern (98:e under skottår).

Ny!!: Corpus juris civilis och 7 april · Se mer »

Omdirigerar här:

Codex Justinianus, Corpus Juris Civilis, Corpus iuris civilis, Justinianska lagverket.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »