DNA och Människa

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan DNA och Människa

DNA vs. Människa

atomslag och ryggraden hos de båda strängarna är färgad orange. De olika kvävebasernas struktur visas i detalj längst ner till höger. En roterande illustration av en bit av DNA:s dubbelhelix. DNA (förkortning av engelskans deoxyribonucleic acid) eller deoxiribonukleinsyra är det kemiska ämne som bär den genetiska informationen (även kallad arvsmassa eller genom), i samtliga av världens kända organismer (med undantag av RNA-virus). Människa (Homo sapiens, den "visa människan") är ett däggdjur av släktet Homo.

Djur

Djur (Animalia, Metazoa) är flercelliga organismer som kännetecknas av att de är rörliga och heterotrofa, det vill säga får sin energi från föda, och utgör ett rike inom klassificeringen av levande organismer.

DNA och Djur · Djur och Människa · Se mer »

Eukaryoter

Eukaryoter (Eukaryota) är en av de tre domäner som organismer delas in i enligt modern systematik.

DNA och Eukaryoter · Eukaryoter och Människa · Se mer »

Gen

Gen med exon och intron. Resten av kromosomen syns hopsnurrad till höger. Genen är en enhet för information om ärftliga egenskaper, som ärvs från föräldrar till avkomman.

DNA och Gen · Gen och Människa · Se mer »

Genetik

Illustration av hur ett dominant anlag ärvs. DNA Genetik, ärftlighetslära, är en vetenskap inom biologin som studerar hur egenskaper nedärvs, hur genomet (arvsmassan) är uppbyggt och fungerar, hur förändringar av generna (arvsanlagen) uppstår, samt den biologiska variationen.

DNA och Genetik · Genetik och Människa · Se mer »

Genom

Genom eller arvsmassa är inom genetiken beteckningen på en organisms samtliga gener.

DNA och Genom · Genom och Människa · Se mer »

Könscell

Könscellerna eller gameter är haploida celler som tillverkas för att skapa en ny individ, en komplett befruktad zygot.

DNA och Könscell · Könscell och Människa · Se mer »

Kromosom

'''Skiss över en eukaryotisk kromosom i metafas'''(1) Kromatid - en av de två identiska delarna av kromosomen(2) Centromer - den punkt där kromatiderna sitter ihop(3) Kort arm, p-arm(4) Lång arm, q-arm mus.''' Här har DNA färgats blått. De tydligt åtskilda kromosomområdena för kromosom 2 (röd) och kromosom 9 (grön) har gjorts synliga med fluorescerande ljus. En kromosom är en struktur i cellen i vilken hela eller delar av genomet (arvsmassan) finns.

DNA och Kromosom · Kromosom och Människa · Se mer »

Mitokondrie

Glatt endoplasmatiskt nätverk 9. '''Mitokondrie''' 10. Lysosom 11. Cytoplasma (med cytosol och cytoskelett) 12. Peroxisom 13. Centriol 14. Cellmembran Mitokondriens struktur. Mitokondrier (av klassisk grekiska μίτος, "tråd", och χονδρίον, "litet korn") är en typ av organeller i eukaryota celler.

DNA och Mitokondrie · Människa och Mitokondrie · Se mer »

Mutation

tulpan med ett delvis gult kronblad som uppkommit på grund av en mutation i tulpanens gener. Mutationer är förändringar i cellers genetiska material (oftast DNA, ibland RNA).

DNA och Mutation · Människa och Mutation · Se mer »

Nukleotid

Nukleotider är de molekylära byggstenar som nukleinsyrorna (DNA och RNA) är uppbyggda av.

DNA och Nukleotid · Människa och Nukleotid · Se mer »

Prokaryoter

Prokaryoter (Prokaryota, Prokaryotae, Procaryota, Procaryotae eller Monera) är en taxonomisk grupp för encelliga organismer som saknar en cellkärna med kärnmembran, dit bland annat bakterier hör.

DNA och Prokaryoter · Människa och Prokaryoter · Se mer »

Protein

Proteinet ''Arginas'' från ''Bacillus Caldovelox''. Proteiner, tidigare ofta äggviteämnen, är organiska ämnen med relativt hög molekylvikt.

DNA och Protein · Människa och Protein · Se mer »

Vetenskap

Personifiering av vetenskap, i Paris. Vetenskap beskrivs ofta som produktion av ny kunskap med systematiska metoder.

DNA och Vetenskap · Människa och Vetenskap · Se mer »