Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Installera
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

DNA och Nobelpriset i fysiologi eller medicin

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan DNA och Nobelpriset i fysiologi eller medicin

DNA vs. Nobelpriset i fysiologi eller medicin

atomslag och ryggraden hos de båda strängarna är färgad orange. De olika kvävebasernas struktur visas i detalj längst ner till höger. En roterande illustration av en bit av DNA:s dubbelhelix. DNA (förkortning av engelskans deoxyribonucleic acid) eller deoxiribonukleinsyra är det kemiska ämne som bär den genetiska informationen (även kallad arvsmassa eller genom), i samtliga av världens kända organismer (med undantag av RNA-virus). Nobelpriset i fysiologi eller medicin är ett av de fem Nobelprisen, inrättade genom Alfred Nobels testamente.

Likheter mellan DNA och Nobelpriset i fysiologi eller medicin

DNA och Nobelpriset i fysiologi eller medicin har 16 saker gemensamt (i Unionpedia): Albrecht Kossel, Cell, DNA-sekvensering, Francis Crick, Intron, James Watson, Kromosom, Maurice Wilkins, Max Delbrück (biofysiker), MRNA, Mutation, Nobelpriset i kemi, Nukleinsyra, Protein, Röntgenstrålning, USA.

Albrecht Kossel

Albrecht Kossel, född 16 september 1853 i Rostock, död 5 juli 1927 i Heidelberg, var en tysk fysiolog.

Albrecht Kossel och DNA · Albrecht Kossel och Nobelpriset i fysiologi eller medicin · Se mer »

Cell

Schematisk bild över en typisk eukaryot cell, som visar cellens subcellulära komponenter. Organeller: (1) Nukleol (2) Cellkärna (3) Ribosom (4) Vesikel (5) Korniga endoplasmatiska nätverket (6) Golgiapparaten (7) Cellskelettet (8) Glatta endoplasmatiska nätverket (9) Mitokondrie (10) Vakuol (11) Cytoplasma (12) Lysosom (13) Centriol Cellen är den funktionella och strukturella enheten i alla levande organismer; den kallas ibland för "kroppens byggsten".

Cell och DNA · Cell och Nobelpriset i fysiologi eller medicin · Se mer »

DNA-sekvensering

DNA-sekvensering är den process som används för att med biokemiska metoder bestämma ordningen av kvävebaserna (nukleotiderna) adenin, guanin, cytosin och tymin i DNA.

DNA och DNA-sekvensering · DNA-sekvensering och Nobelpriset i fysiologi eller medicin · Se mer »

Francis Crick

Den molekylmodell av DNA som Crick och Watson byggde Francis Harry Compton Crick OM, född 8 juni 1916 i Weston Favell, då en liten by utanför Northampton, Northamptonshire, död 28 juli 2004 i La Jolla nära San Diego, Kalifornien, var en brittisk medicinforskare.

DNA och Francis Crick · Francis Crick och Nobelpriset i fysiologi eller medicin · Se mer »

Intron

Ett intron är en del av nukleotid-sekvensen i DNA som transkriberas men sedan redigeras bort genom splitsning före translationen.

DNA och Intron · Intron och Nobelpriset i fysiologi eller medicin · Se mer »

James Watson

James Dewey Watson, född 6 april 1928 i Chicago, Illinois, är en amerikansk medicinsk forskare, en av upptäckarna av DNA-molekylens struktur.

DNA och James Watson · James Watson och Nobelpriset i fysiologi eller medicin · Se mer »

Kromosom

'''Skiss över en eukaryotisk kromosom i metafas'''(1) Kromatid - en av de två identiska delarna av kromosomen(2) Centromer - den punkt där kromatiderna sitter ihop(3) Kort arm, p-arm(4) Lång arm, q-arm mus.''' Här har DNA färgats blått. De tydligt åtskilda kromosomområdena för kromosom 2 (röd) och kromosom 9 (grön) har gjorts synliga med fluorescerande ljus. En kromosom är en struktur i cellen i vilken hela eller delar av genomet (arvsmassan) finns.

DNA och Kromosom · Kromosom och Nobelpriset i fysiologi eller medicin · Se mer »

Maurice Wilkins

Maurice Hugh Frederick Wilkins, född 15 december 1916 i Pongaroa i Manawatu-Wanganui, Nya Zeeland, död 5 oktober 2004 i Blackheath i London, var en nyzeeländsk-brittisk fysiker och molekylärbiolog som fick Nobelpriset i medicin eller fysiologi 1962.

DNA och Maurice Wilkins · Maurice Wilkins och Nobelpriset i fysiologi eller medicin · Se mer »

Max Delbrück (biofysiker)

Max Delbrück i yngre dagar. Max Ludwig Henning Delbrück, född 4 september 1906 i Berlin, död 9 mars 1981 i Pasadena, Los Angeles County, Kalifornien, var en tysk-amerikansk biofysiker och nobelpristagare.

DNA och Max Delbrück (biofysiker) · Max Delbrück (biofysiker) och Nobelpriset i fysiologi eller medicin · Se mer »

MRNA

translaterats ett par gånger bryts RNA-molekylen ner. mRNA (från engelska: messenger-RNA) eller budbärar-RNA är en sorts RNA.

DNA och MRNA · MRNA och Nobelpriset i fysiologi eller medicin · Se mer »

Mutation

tulpan med ett delvis gult kronblad som uppkommit på grund av en mutation i tulpanens gener. Mutationer är förändringar i cellers genetiska material (oftast DNA, ibland RNA).

DNA och Mutation · Mutation och Nobelpriset i fysiologi eller medicin · Se mer »

Nobelpriset i kemi

Presskonferens för tillkännagivandet av vilka som kommer att få Nobels kemipris 2008. Gunnar von Heijne, Gunnar Öquist och Måns Ehrenberg Jacobus Henricus van ’t Hoff tilldelades 1901 det första Nobelpriset i kemi. Marie Curie, 1911 års kemipristagare, var den första kvinna som fick Nobelpriset i kemi. Hon tilldelades även 1903 års Nobelpris i fysik. Nobelpriset i kemi delas ut årligen av Kungliga Vetenskapsakademien till naturvetare inom kemins olika områden.

DNA och Nobelpriset i kemi · Nobelpriset i fysiologi eller medicin och Nobelpriset i kemi · Se mer »

Nukleinsyra

Nukleinsyror (av latinets nucleus, cellkärna) är högmolekylära kemiska föreningar som förekommer naturligt i levande organismer i form av deoxiribonukleinsyra (DNA) och ribonukleinsyra (RNA).

DNA och Nukleinsyra · Nobelpriset i fysiologi eller medicin och Nukleinsyra · Se mer »

Protein

Proteinet ''Arginas'' från ''Bacillus Caldovelox''. Proteiner, tidigare ofta äggviteämnen, är organiska ämnen med relativt hög molekylvikt.

DNA och Protein · Nobelpriset i fysiologi eller medicin och Protein · Se mer »

Röntgenstrålning

Röntgens bild av Albert von Köllikers hand från 23 januari 1896. En röntgenbild av en bärbar dator från 2010. Röntgenstrålning är en typ av fotonstrålning, det vill säga joniserande elektromagnetisk strålning med kort våglängd (cirka 0,01–10 nm) och höga fotonenergier (100 eV – 100 keV).

DNA och Röntgenstrålning · Nobelpriset i fysiologi eller medicin och Röntgenstrålning · Se mer »

USA

Amerikas förenta stater (United States of America), eller i förkortad form Förenta staterna (United States), på svenska vanligen kallat för USA eller Amerika, är en federal republik som består av 50 delstater, ett federalt distrikt och ett flertal olika självstyrande områden.

DNA och USA · Nobelpriset i fysiologi eller medicin och USA · Se mer »

Listan ovan svarar på följande frågor

Jämförelse mellan DNA och Nobelpriset i fysiologi eller medicin

DNA har 127 relationer, medan Nobelpriset i fysiologi eller medicin har 472. Eftersom de har gemensamt 16, är Jaccard index 2.67% = 16 / (127 + 472).

Referenser

Den här artikeln visar sambandet mellan DNA och Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:

Hallå! Vi är på Facebook nu! »