Innehållsförteckning
103 relationer: Acoeler, Ana (släktforskning), Armfotingar, Art, Asiatisk arowana, Bandmaskar, Bägardjur, Berberapa, Bin, Bläckfiskar, Blötdjur, Bukhårsdjur, Carl von Linné, Cell, Cellmembran, Cellvägg, Daggmask, Deuterostomer, Dickinsonia, Dvärgkäkmask, Ediacara (geologi), Ediacarafauna, Energi, Epitel, Eukaryoter, Exoskelett (biologi), Extracellulär matrix, Flagellater, Flercellig organism, Fotosyntes, Fylum, Hakmaskar, Hästskomaskar, Heterotrofi, Hjuldjur, Hud, Hydrostatiskt skelett, Kammaneter, Kattuggla, Käkmaskar, Klomaskar, Kolhydrat, Koralldjur, Korallfingergroda, Korsettdjur, Korsspindel, Kräftdjur, Leddjur, Liv, Maneter, ... Förläng index (53 mer) »
Acoeler
Acoeler (Acoelomorpha) är en egen stam bland djuren.
Ana (släktforskning)
Ana är i släktforskningssammanhang detsamma som förfader med pluralformen anor.
Se Djur och Ana (släktforskning)
Armfotingar
Schematisk skiss över en armfoting, stående på sin pedikel. Armfotingar (Brachiopoda) är djur som inte är så vanliga i den nutida havsmiljön, men var desto vanligare under paleozoikum.
Art
Gråtrutskomplexet (''Larus argentatus-cachinnans-fuscus'') har länge tjänat som exempel på diskussionerna som förs kring det biologiska artbegreppet. På grund av nya rön har flera populationer som tidigare sågs som underarter till gråtruten fått artstatus.
Se Djur och Art
Asiatisk arowana
Asiatisk arowana (Scleropages formosus) är en fiskart i familjen arowanafiskar som lever i lugna floder som flyter fram genom skogar, träsk och våtmarker i sydöstra Asien.
Bandmaskar
Bandmaskar eller binnikemaskar (Cestoda) är en klass plattmaskar.
Bägardjur
Bägardjur (Entoprocta eller Kamptozoa), från grekiskans εντος, entos inre + προκτος, proktos anus, är en stam inom djuren, som består av fyra familjer med cirka 250 vattenlevande arter, 0,1–7 mm långa.
Berberapa
Berberapan eller magoten, Macaca sylvanus, hör till släktet makaker i ordningen primater.
Bin
Bin (Apiformes eller Anthophila) tillhör insektsordningen steklar.
Se Djur och Bin
Bläckfiskar
Bläckfiskar (Cephalopoda, "skallfoting"), tidigare även sjöpolyper (jämför Seepolypen, Meerpolypen), är en klass inom blötdjuren.
Blötdjur
Blötdjur (Mollusca) är en djurstam med idag omkring 90 000 levande arter på jorden.
Bukhårsdjur
Bukhårsdjur (Gastrotricha) är en egen stam bland djuren som består av mycket små maskar, oftast mer eller mindre avlånga, som lever i vatten (salt eller sött).
Carl von Linné
(före adlandet 1757 Carl Linnæus, Carolus Linnæus), född 13 majVid denna tidpunkt användes svenska kalendern.
Cell
Schematisk bild över en typisk eukaryot cell, som visar cellens subcellulära komponenter. Organeller: (1) Nukleol (2) Cellkärna (3) Ribosom (4) Vesikel (5) Korniga endoplasmatiska nätverket (6) Golgiapparaten (7) Cellskelettet (8) Glatta endoplasmatiska nätverket (9) Mitokondrie (10) Vakuol (11) Cytoplasma (12) Lysosom (13) Centriol Cellen är den funktionella och strukturella enheten i alla levande organismer; den kallas ibland för "kroppens byggsten".
Cellmembran
Globulärt protein. 6. Opolär, lipofil del av ett protein som går tvärs igenom membranet. 7. Kolesterol, här ritat som gula och avrundade. Ett cellmembran är en cells avgränsning mot omvärlden.
Cellvägg
Växtcell - på illustrationen här är cellväggen det gröna yttersta lagret på cellen En cellvägg är en stödjande vägg i en cell, i huvudsak bestående av cellulosa.
Daggmask
Daggmask (Lumbricus) är ett släkte i familjen daggmaskar, som tillhör fåborstmaskarna i stammen ringmaskar.
Deuterostomer
Deuterostomia (från grekiska "annanmun", ibland deuterostomer) är en grupp av djur.
Dickinsonia
Dickinsonia är en vattenlevande livsform som var vanlig före kambrium, för omkring 600 miljoner år sedan.
Dvärgkäkmask
Dvärgkäkmask (Limnognathia maerski) är en art i djurgruppen tvåsidiga djur (Bilateria) och den enda namngivna arten i stammen Micrognathozoa.
Ediacara (geologi)
Ediacara, ibland även kallad Vendium, är den geologiska tidsperioden före kambrium, för cirka 635–541 miljoner år sedan.
Se Djur och Ediacara (geologi)
Ediacarafauna
Ediacarafaunan är den fauna som levde under den geologiska tidsperioden ediacara.
Energi
Doel i Belgien. Väderkvarnen använder luftens rörelseenergi för att sönderdela säd. Kärnkraftverket omvandlar kärnenergi till elektrisk energi. Energi (av grekiskans ἐνέργεια energeia, arbete) är en fysikalisk storhet som beskriver något med potential att medföra rörelse, alltså inte nödvändigtvis arbete.
Epitel
Typer av epitel. Typer av epitel. Epitel (av grek. epi - "på", "uppå", och thele - "bröstvårta") är en typ av vävnad som täcker kroppens ytor och består av epitelceller.
Eukaryoter
Eukaryoter (Eukaryota) är en av de tre domäner som organismer delas in i enligt modern systematik.
Exoskelett (biologi)
Exoskelett eller yttre skelett, även kallat ektoskelett.
Se Djur och Exoskelett (biologi)
Extracellulär matrix
Extracellulär matrix (ECM), eller intercellulärsubstans är en term inom biologi för substans som finns mellan celler.
Se Djur och Extracellulär matrix
Flagellater
''Giardia lamblia'' ''Chlamydomonas'' Flagellater, även benämnda gisselorganismerhttp://www.ne.se/flagellater & http://www.ne.se/giardia & http://www.ne.se/dinoflagellater & http://www.ne.se/trypanosoma & http://www.ne.se/trypanosomiasis & http://www.ne.se/surra - från Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se - läst datum: 27 mars 2014 eller gisseldjur, är encelliga protister.
Flercellig organism
En flercellig organism är en organism som till skillnad från encelliga organismer består av flera specialiserade celler.
Se Djur och Flercellig organism
Fotosyntes
Kloroplast: 1. yttre membran 2. intermembranområde 3. inre membran 4. stroma 5. tylakoidlumen 6. tylakoidmembran 7. granum (stapel av tylakoider) 8. tylakoid (lamell) 9. stärkelse 10. ribosom 11. plastid-DNA 12. plastoglobuli (lipiddroppe) En mycket stor andel av fotosyntesen utförs i växternas blad.
Fylum
hierarkiska systemet i biologin Fylum (plural fyla), är en taxonomisk rang som används inom systematisk biologi för både pro- och eukaryota organismer.
Hakmaskar
Hakmaskar (Acanthocephala; av grekiska: acanthus.
Hästskomaskar
Hästskomaskar (Phoronida) är maskliknande havslevande djur bosatta i rörformade hålor eller i skal av blötdjur.
Heterotrofi
En heterotrof är en organism, som till skillnad från en autotrof, behöver konsumera organiska ämnen för att få energi, till exempel genom att äta, antingen autotrofer eller andra heterotrofer, som lever eller som nyligen dödats.
Hjuldjur
Hjuldjur (Rotifera) är mikroskopiska vattenlevande flercelliga djur som blir ungefär 1 mm som fullvuxna.
Hud
Hud hos människa: 1 och 2 - Överhud, 3 - Läderhud, 4 - Underhud Hud (latin cutis, grekiska derma) är den mjuka vävnad som täcker kroppsytan på människor och andra ryggradsdjur.
Se Djur och Hud
Hydrostatiskt skelett
Ett hydrostatiskt skelett, även kallat vätskeskelett, är den mekanism som ger kroppen hos små land- och vattendjur som saknar ett inre bärande skelett eller ett hårt yttre hudskelett stadga och form.
Se Djur och Hydrostatiskt skelett
Kammaneter
Kammaneter (Ctenophora) är vattenlevande, diploblastiska, ryggradslösa djur som påminner om maneter, men som inte är närbesläktade med dessa och inte tillhör nässeldjuren.
Kattuggla
Kattuggla (Strix aluco) är en kompakt, medelstor uggla som tillhör familjen ugglor och är vanlig i skogar över stora delar av Eurasien.
Käkmaskar
Käkmaskar (Gnathostomulida) är en stam i djurgruppen tvåsidiga djur.
Klomaskar
Klomaskar (Onychophora) är en stam av djur som ursprungligen var vattenlevande.
Kolhydrat
Cellulosa är en polysackarid, en kolhydrat med mycket stora molekyler. Kolhydrater är en grupp näringsämnen och ett gemensamt namn för sockerarter (sackarider), såväl enstaka sockermolekyler (monosackarider) som sockermolekyler sammankopplade i kedjor (polysackarider).
Koralldjur
Koralldjur (Anthozoa) är en klass inom stammen nässeldjur.
Korallfingergroda
Korallfingergroda (Litoria caerulea) är en art i familjen lövgrodor som naturligt förekommer i Australien och på Nya Guinea.
Korsettdjur
Korsettdjur ((Loricifera) (ordet härstammar från det Latinska lorica, korsett, och ferre, att bära)) är en stam av mikroskopiskt små (endast 0,25-0,5 mm långa) vattenlevande djur.
Korsspindel
Korsspindel som byggt nät Korsspindel (Araneus diadematus) är en spindelart i familjen hjulspindlar.
Kräftdjur
Kräftdjur (Crustacea) är en understam av leddjur.
Leddjur
Leddjur (Arthropoda) är en stam inom djurriket som omfattar så varierande djurgrupper som insekter, spindeldjur, mångfotingar och kräftdjur.
Liv
hierarkiska systemet i biologin. Liv (Biota) är den egenskap som delas av alla organismer.
Se Djur och Liv
Maneter
Maneter (Scyphozoa) är en klass inom stammen nässeldjur.
Människa
Människa (Homo sapiens, den "visa människan") är ett däggdjur av släktet Homo.
Mossdjur
Mossdjur, även kallade Bryozoa och Ectoprocta, är en stam av vattenlevande ryggradslösa djur som tillhör domänen Eukaryoter, och överstammen Lophotrochozoa.
Muskel
De ytliga musklerna på överkroppen och huvudet. Kopparplåt från ''Anatomia per uso et intelligenza del disegno ricercata non solo su gl'ossi, e muscoli del corpo humano (1691)'' av Bernardino Genga Muskel (av latinets musculus, som betyder liten mus) eller muskelvävnad är kroppsvävnad som är uppbyggd av muskelceller och har förmåga till sammandragning (kontraktion) via en invecklad biokemisk process som bland annat involverar myosin, tropomyosin samt aktinfilament.
Musslor
Musslor (Bivalvia) är en klass i djurstammen blötdjur och tillhör därmed också treskiktsdjuren.
Myxozoer
Myxozoer (Myxozoa) är en djurgrupp.
Naturvetenskap
Naturvetenskap är läran om den fysiska världen (naturen).
Nässeldjur
Nässeldjur (Cnidaria) är en stam med vattenlevande djur som kännetecknas av att de har nässelceller.
Nervsystemet
Schematisk bild av nervsystemet på en människa. Nervsystemet är ett biologiskt signalsystem som koordinerar funktionerna i en djurkropp med hjälp av elektrokemiska impulser.
Palpkäkar
Palpkäkarna (Chelicerata) är leddjur som har kroppen indelad i en framkropp, även kallad prosoma, och en bakkropp, även kallad opisthoma.
Pansarmaskar
Pansarmaskar (Kinorhyncha) är djur som nästan alltid är mindre än 1 mm långa.
Pilmaskar
Pilmaskar (Chaetognatha) är en stam av rovmaskar som utgör en stor del av det plankton som finns i världens hav.
Placozoer
Placozoer (Placozoa) är en stam havslevande djur som består av några få tusen celler och är cirka 2 millimeter långa och som reproducerar sig antingen genom delning eller avknoppning av mängder med individer bestående av multipla celler.
Plattmaskar
Plattmaskar (Platyhelminthes) är en stam djur med bilateral symmetri.
Prekambrium
Prekambrium, tidigare kallat urtiden (ålderdomligt/obsolet), är benämningen på de tre eonerna hadeikum, arkeikum och proterozoikum i jordens historia.
Protein
Proteinet ''Arginas'' från ''Bacillus Caldovelox''. Proteiner, tidigare ofta äggviteämnen, är organiska ämnen med relativt hög molekylvikt.
Protister
Protister är enkla, oftast encelliga, eukaryota organismer som varken är svampar, växter, eller djur.
Protostomer
Protostomerna (Protostomia, från grekiska "munnen först") är en grupp av djur.
Protozoer
Protozoer (Protozoa) är ett samlingsnamn för diverse olika encelliga eukaryota organismer, som uppvisar egenskaper som normalt förknippas med djur – exempelvis rörlighet och avsaknad av fotosyntes.
Rhombozoer
Rhombozoer (eller Dicyemida) är en stam djur som lever som parasiter på bläckfiskar.
Rike (biologi)
hierarkiska systemet i biologin Inom biologin används riken (latin: regnum, pl. regna, engelska: kingdom) som näst högsta, tidigare högsta, nivån för systematisk indelning av organismer.
Ringbärare
Ringbärare (Cycliophora) är en stam av djur som endast omfattar ett släkte, med endast två kända arter: Symbion pandora och Symbion americanus.
Ringmaskar
Ringmaskar (Annelida) är en stam inom djurriket med nästan 20 000 nu levande arter, mestadels levande i havet men en del även i sötvatten eller på land, till exempel daggmaskar.
Rundmaskar
Rundmaskar, eller nematoder (Nematoda), är enkla, spolformade och icke segmenterade ryggradslösa djur som oftast är av mikroskopisk storlek.
Ryggradsdjur
Ryggradsdjur eller vertebrater (Vertebrata) är en understam bland ryggsträngsdjuren som har ett skyddande hölje av kalciumfosfat runt ryggsträngen.
Ryggsträngsdjur
Ryggsträngsdjur eller kordater (Chordata) är en djurstam som innefattar ryggradsdjuren, manteldjuren och lansettfiskarna.
Sågfiskar
Sågfiskar (Pristiformes) är en fiskordning, som tillhör överordningen rockor och som endast omfattar familjen Pristidae.
Schackbräde (fjäril)
Schackbräde, Melanargia galathea, är en vit och svartgrå fjärilsart som kan sägas likna ett schackbräde.
Se Djur och Schackbräde (fjäril)
Sexfotingar
Sexfotingar (Hexapoda, av grekiska hex, sex, och poda, fot), mer korrekt insekter, är en understam till leddjuren.
Sibirisk tiger
Den sibiriska tigern eller amurtigern (Panthera tigris altaica) är en underart till tigern och det största nu levande kattdjuret (framavlade hybrider undantagna).
Sjögurkor
Sjögurkor (Holothuroidea) är en klass i stammen tagghudingar.
Sjöstjärnor
Sjöstjärnor (Asteroidea) är en klass av marina djur.
Sköldpaddor
Sköldpaddor (Testudines) är en ordning inom kräldjuren som utmärks av en sköld som skyddar mjukdelarna, och som består av de två underordningarna gömhalssköldpaddor och vändhalssköldpaddor.
Skedmaskar
Skedmaskar (Echiura) är en stam inom djuren, närbesläktad med ringmaskarna, ibland förs de som en klass under just ringmaskar.
Skelett
Kvinnas skelett Skelettet (av grekiska: skeletos. förtorkad kropp, på latin ossa) är en stödstruktur hos en- eller flercelliga djur, som är nödvändigt både för struktur och rörelseförmåga.
Slemmaskar
Slemmaskar eller snörmaskar (Nemertea eller Nemertini) är en djurgrupp (stam) som liknar maskar och som vanligen hittas i havet – det finns dock arter som lever i sötvatten och även i fuktiga miljöer på land.
Snabelsäckmaskar
Snabelsäckmaskar (Priapulida) är en stam av marina, maskliknande djur vilka fått sitt namn efter den grekiska fertilitetsguden Priapos.
Snäckor
Snäckor (Gastropoda) är den klass i djurstammen blötdjur som omfattar flest arter.
Spindlar
Spindlar (Araneae) är en ordning inom klassen spindeldjur med över 42 000 arter spridda världen över.
Stavsimmare
Stavsimmare (Orthonectida) är en stam djur som lever som parasiter i marina miljöer.
Stjärnmaskar
Stjärnmaskar (Sipuncula) är en stam inom djuren med 144–320 arter.
Svalgsträngsdjur
Svalgsträngsdjur (Hemichordata) är en stam inom djurriket.
Svampar
Svampar (Fungi) bildar vid sidan om djur, växter och protister ett eget rike bland eukaryoter.
Svampdjur
Svampdjur eller spongier (Porifera) är en stam som innehåller cirka 10 000 arter med vattenlevande, fastsittande djur som kan bli allt från 3 mm till 2 meter.
Systematik (biologi)
Biologins hierarkiska system Systematik innebär inom biologin gruppering av organismer inom biologin.
Se Djur och Systematik (biologi)
Tagelmaskar
Tagelmaskar (Nematomorpha) är en stam inom djurriket.
Tagghudingar
Tagghudingar (Echinodermata, av grekiskans echinos, igelkott, och de'rma, hud) lever i havet, oftast på havsbotten, där de rör sig med slangfötter.
Trädgårdssnäcka
''Cepaea hortensis'' Trädgårdssnäcka (Cepaea hortensis) är en art i ordningen lungsnäckor.
Trögkrypare
Trögkrypare eller björndjur (Tardigrada, från Latins tardus, långsam, och gradus steg) är en stam inom djurriket.
Trichoplax adhaerens
Trichoplax adhaerens är en djurart som beskrevs av Schulze 1883.
Se Djur och Trichoplax adhaerens
Tvåsidiga djur
Tvåsidiga djur (Bilateria), även kallade treskiktsdjur, är en taxonomisk grupp i underriket flercelliga djur.
Växtriket
Växtriket (Plantae) är ett av de riken vilka ingår i den biologiska systematiken.
Vetenskapligt namn
hierarkiska systemet i biologin Ett vetenskapligt namn är ett namn som följer internationellt överenskomna principer och som används för att skapa en standardiserad nomenklatur inom ett vetenskapligt fält.
Se Djur och Vetenskapligt namn
Zoologi
Zoologi (från grekiskans: ζῴον, zoion, "djur"; och λόγος, logos, "kunskap eller vetenskap") är läran om djurriket efter biologiska riktlinjer.
Även känd som Animalia, Animalisk, Animaliska, Djurart, Djurliv, Djurrike, Djurriket, Djurvärlden, Flercelliga djur, Metazoa.