Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Esperanto och Turkiska

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Esperanto och Turkiska

Esperanto vs. Turkiska

Esperanto är ett planspråk som konstruerats för att fungera som internationellt hjälpspråk. Turkiska (Türkçe) eller turkietturkiska är ett turkspråk vars ursprungsområde är Centralasien.

Likheter mellan Esperanto och Turkiska

Esperanto och Turkiska har 66 saker gemensamt (i Unionpedia): Ackusativ, Adjektiv, Affix, Affrikata, Agglutinerande språk, Alveolar konsonant, Approximant, Artikel (grammatik), Aspekt, Assimilation (lingvistik), Attribut (lingvistik), Österrike, Betoning, Bilabial konsonant, Bulgarien, Diftong, Engelska, Europa, Första världskriget, Flapp, Fonem, Franska, Frikativa, Futurum, Germanska språk, Glottal konsonant, Grekiska, Imperativ, Internationella fonetiska alfabetet, Italienska, ..., Japanska, Kasus, Klusil, Konditionalis, Konsonant, Labiodental konsonant, Latin, Latinska alfabetet, Nasal konsonant, Nationalencyklopedin, Nederländerna, Negation, Nominativ, Palatal konsonant, Particip, Pluralis, Postalveolar konsonant, Prefix, Presens, Preteritum, Relativsats, Romanska språk, Ryssland, Sammansättning (lingvistik), Substantiv, Suffix, Svenska, Swahili, Tabell, Tempus, Tyskland, Ungerska, Världsspråk, Velar konsonant, Verb, Vokal. Förläng index (36 mer) »

Ackusativ

Ackusativ är i grammatiken det kasus som anger verbets direkta objekt (ackusativobjekt) i en sats.

Ackusativ och Esperanto · Ackusativ och Turkiska · Se mer »

Adjektiv

Adjektiv är en ordklass.

Adjektiv och Esperanto · Adjektiv och Turkiska · Se mer »

Affix

Ett affix (latin affixum ' fäst till') är ett morfem som läggs till ett ord för att ändra dess betydelse.

Affix och Esperanto · Affix och Turkiska · Se mer »

Affrikata

En affrikata är ett konsonantiskt språkljud som består av två faser: först en ocklusiv fas (som i en klusil) där luftströmmens väg helt stängs av; därefter följer en frikativ fas (som i en frikativa), där luftströmmens väg delvis öppnas upp.

Affrikata och Esperanto · Affrikata och Turkiska · Se mer »

Agglutinerande språk

De agglutinerande språken är en undertyp av de syntetiska språken, det vill säga språk där enskilda ord ändrar form för att kunna användas i olika grammatiska sammanhang.

Agglutinerande språk och Esperanto · Agglutinerande språk och Turkiska · Se mer »

Alveolar konsonant

En alveolar fon uttalas genom att tungan förs samman med tandköttet, vid framtändernas fäste.

Alveolar konsonant och Esperanto · Alveolar konsonant och Turkiska · Se mer »

Approximant

Approximanter är en typ av språkljud som kan betraktas som ett mellanting mellan vokaler och typiska konsonanter.

Approximant och Esperanto · Approximant och Turkiska · Se mer »

Artikel (grammatik)

inga artiklar I grammatiken är en artikel ett formord eller ett suffix som anger substantivets bestämdhet till genus, numerus och kasus.

Artikel (grammatik) och Esperanto · Artikel (grammatik) och Turkiska · Se mer »

Aspekt

Aspekt är inom grammatiken en böjningskategori av verb som (till exempel genom tillägg av affix eller hjälpverb) anger om ett verbs handling är tillfällig eller upprepad, avslutad eller oavslutad.

Aspekt och Esperanto · Aspekt och Turkiska · Se mer »

Assimilation (lingvistik)

Assimilation är inom lingvistiken förändring av ett språkljud till större likhet med ett närliggande ljud.

Assimilation (lingvistik) och Esperanto · Assimilation (lingvistik) och Turkiska · Se mer »

Attribut (lingvistik)

Attribut har inom grammatiken två funktioner: dels används attribut som bestämningar i fraser, dels som satsdelar.

Attribut (lingvistik) och Esperanto · Attribut (lingvistik) och Turkiska · Se mer »

Österrike

Österrike (Österreich), formellt Republiken Österrike (tyska: Republik Österreich), är en inlandsstat i Centraleuropa.

Österrike och Esperanto · Österrike och Turkiska · Se mer »

Betoning

Betoning är en språkvetenskaplig term för vilken stavelse man lägger trycket på när man uttalar ett ord.

Betoning och Esperanto · Betoning och Turkiska · Se mer »

Bilabial konsonant

En bilabial fon uttalas genom att läpparna förs samman.

Bilabial konsonant och Esperanto · Bilabial konsonant och Turkiska · Se mer »

Bulgarien

Bulgarien (България, Bǎlgarija), formellt Republiken Bulgarien (Република България, Republika Bălgarija, uttalas), är en republik i Sydeuropa, på nordöstra delen av Balkanhalvön, som i norr gränsar mot Rumänien, i väster mot Serbien och Nordmakedonien, i söder mot Grekland och Turkiet, och i öster har kust mot Svarta havet. Bulgarien har en yta på 110 879 kvadratkilometer och cirka 7,1 miljoner invånare (2016); största stad är huvudstaden Sofia med 1,2 miljoner invånare. Dagens Bulgarien överlappar de antika romerska provinserna Moesia, Thrakien och Makedonien. Landet har bibehållit samma traditioner, språk och alfabet sedan det första bulgariska riket 681–1018 e.Kr. Under långa tider utgjorde dåtidens bulgariska imperium större delen av Balkanhalvön, därmed spreds dess alfabet, litteratur och kultur bland de slaviska folken och de närliggande länderna i Östeuropa. Århundraden senare med nedgången av det andra bulgariska riket (1186–1396 e.Kr.) kom landet under det osmanska rikets styre under nästa 482 år. Det rysk-turkiska kriget (1877–1878) bidrog till ett återetablerande av en bulgarisk stat som en konstitutionell monarki år 1878, med San Stefanofördraget som ledde till den tredje bulgariska staten. Efter andra världskriget blev Bulgarien en kommunistisk stat och en del av östblocket. Vid kommunismens fall 1990 hölls det första flerpartivalet och landet fick därvid en demokratiskt vald regering och ett år senare ett statsskick som demokratisk republik. Bulgarien är medlem i Nato sedan 2004 och i Europeiska unionen sedan 2007.

Bulgarien och Esperanto · Bulgarien och Turkiska · Se mer »

Diftong

gutniskt ursprung, innehåller en diftong. En diftong är en vokal som inrymmer två olika klangfärger.

Diftong och Esperanto · Diftong och Turkiska · Se mer »

Engelska

Engelska (English) är ett västgermanskt språk, dock starkt påverkat av bland annat franska och latin.

Engelska och Esperanto · Engelska och Turkiska · Se mer »

Europa

Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.

Esperanto och Europa · Europa och Turkiska · Se mer »

Första världskriget

Första världskriget, före hösten 1939 kallat världskriget eller det stora kriget, var en världsomspännande militär konflikt centrerad i Europa som började den 28 juli 1914 och varade till den 11 november 1918.

Esperanto och Första världskriget · Första världskriget och Turkiska · Se mer »

Flapp

Flappar är samlingsnamnet på foner som produceras genom att den aktiva artikulatorn sveper förbi eller studsar mot artikulationsstället utan att stänga passagen.

Esperanto och Flapp · Flapp och Turkiska · Se mer »

Fonem

Ett fonem, eller segmentalt fonem, är en betydelseskiljande fon (även kallade språkljud) som formar språket.

Esperanto och Fonem · Fonem och Turkiska · Se mer »

Franska

Franska (français) är ett av de romanska språken och räknas som ett världsspråk.

Esperanto och Franska · Franska och Turkiska · Se mer »

Frikativa

Frikativor (plural av frikativa) är samlingsnamnet för kontinuerliga brusande språkljud.

Esperanto och Frikativa · Frikativa och Turkiska · Se mer »

Futurum

Futurum handlar om sådant som ännu inte inträffat. Futurum (latin: neutrum av futurus, 'framtida') är ett tempus som beskriver en händelse i framtiden.

Esperanto och Futurum · Futurum och Turkiska · Se mer »

Germanska språk

Gräns mellan nord- och västgermanska språk. Förenklat språkträd för germanska språk. De germanska språken är en av grenarna i den indoeuropeiska språkfamiljen.

Esperanto och Germanska språk · Germanska språk och Turkiska · Se mer »

Glottal konsonant

En glottal fon är ett språkljud som bildas genom att stämläpparna (stämbanden) förs samman.

Esperanto och Glottal konsonant · Glottal konsonant och Turkiska · Se mer »

Grekiska

Områden där modern grekiska talas. Mörkblått anger där språket är ett officiellt språk. Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνική, hellēnikḗ; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) utgör en egen gren av de indoeuropeiska språken.

Esperanto och Grekiska · Grekiska och Turkiska · Se mer »

Imperativ

Imperativ är ett verbmodus med vilket man formulerar en uppmaning.

Esperanto och Imperativ · Imperativ och Turkiska · Se mer »

Internationella fonetiska alfabetet

Det internationella fonetiska alfabetet, förkortat IPA (av engelskans International Phonetic Alphabet), är ett fonetiskt alfabet.

Esperanto och Internationella fonetiska alfabetet · Internationella fonetiska alfabetet och Turkiska · Se mer »

Italienska

Italienska (lingua italiana) är ett romanskt språk inom den indoeuropeiska språkgruppen och talas av ungefär 67,8 miljoner människor, varav de flesta i Italien, vilket gör italienska till det 25:e mest talade språket i världen.

Esperanto och Italienska · Italienska och Turkiska · Se mer »

Japanska

Japanska (日本語, nihongo) är det officiella språket i Japan.

Esperanto och Japanska · Japanska och Turkiska · Se mer »

Kasus

Kasus är en grammatisk kategori för nomen (eller nominalfraser), som markerar dessas funktion i satsen.

Esperanto och Kasus · Kasus och Turkiska · Se mer »

Klusil

Klusiler (explosiva konsonantljud) är samlingsnamnet på foner som produceras genom att luftvägen obstrueras med tungans eller läpparnas hjälp, varpå ett lufttryck byggs upp i munhålan och halsen (ocklusionsfasen).

Esperanto och Klusil · Klusil och Turkiska · Se mer »

Konditionalis

Konditionalis är ett modus hos verben i vissa språk, till exempel franska.

Esperanto och Konditionalis · Konditionalis och Turkiska · Se mer »

Konsonant

En konsonant, eller ett konsonantljud, är ett språkljud som bildas genom en markant förträngning eller total avspärrning av svalget och munhålan.

Esperanto och Konsonant · Konsonant och Turkiska · Se mer »

Labiodental konsonant

Labiodentala konsonanter (ytterst av latin labium, ’läpp’ och dens, ’tand’) är en grupp av konsonanta språkljud som uttalas antingen genom att underläppen förs samman med överkäkens tänder, eller motsvarande för överläpp och underkäkens tänder.

Esperanto och Labiodental konsonant · Labiodental konsonant och Turkiska · Se mer »

Latin

Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.

Esperanto och Latin · Latin och Turkiska · Se mer »

Latinska alfabetet

Världskarta som visar var det latinska alfabetet används helt (mörkgrönt) eller delvis (limegrönt). Det latinska alfabetet är ett alfabet, ursprungligen anpassat för latinet, som har spridits till många andra språk, och som har blivit det vanligaste alfabetet i världen.

Esperanto och Latinska alfabetet · Latinska alfabetet och Turkiska · Se mer »

Nasal konsonant

Nasaler är samlingsnamnet på konsonanter som produceras genom att vägen till näshålan öppnas.

Esperanto och Nasal konsonant · Nasal konsonant och Turkiska · Se mer »

Nationalencyklopedin

Nationalencyklopedin, förkortas ofta NE, är ett uppslagsverk.

Esperanto och Nationalencyklopedin · Nationalencyklopedin och Turkiska · Se mer »

Nederländerna

Nederländerna (Nederland,, frisiska: Nederlân), traditionellt kallat '''Holland''', är ett land i Västeuropa. Landet gränsar till Nordsjön i norr och väster, Belgien i söder och Tyskland i öster. Till Nederländerna hör även kommunerna Bonaire, Saba och Sint Eustatius i Karibien. Nederländerna, Aruba, Curaçao och Sint Maarten bildar tillsammans Konungariket Nederländerna. Nederländernas huvudstad är Amsterdam, men regeringen och generalstaterna har säte i Haag, där också monarken har sitt residens. Officiellt språk är nederländska. Västfrisiska är officiellt språk (vid sidan av nederländska) i provinsen Friesland. Ytterligare erkända regionala språk, dock inte med samma status som västfrisiska, är lågsaxiska och limburgiska. På Bonaire är papiamento officiellt språk, på Saba och Sint Eustatius engelska. Med cirka 400 invånare/km² är Nederländerna det befolkningstätaste landet i Europa (mikrostater borträknade). Landet deltog i grundandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, vilken senare utvecklades till Europeiska unionen. Nederländerna är även medlem i militäralliansen Nato sedan den grundades 1949.

Esperanto och Nederländerna · Nederländerna och Turkiska · Se mer »

Negation

Negation är i logiken ett förnekande av en sats på ett sådant sätt att, om satsen A är sann, så är icke-A falsk och om A är falsk, så är icke-A sann.

Esperanto och Negation · Negation och Turkiska · Se mer »

Nominativ

Nominativ är det kasus som anger subjektet i en sats.

Esperanto och Nominativ · Nominativ och Turkiska · Se mer »

Palatal konsonant

En palatal fon uttalas genom att tungan trycks mot gommen.

Esperanto och Palatal konsonant · Palatal konsonant och Turkiska · Se mer »

Particip

Particip (latin participium, från particeps, 'deltagande') betecknar ord som bildats av verb men som böjs och används som adjektiv.

Esperanto och Particip · Particip och Turkiska · Se mer »

Pluralis

Pluralis eller plural (flertal) är ett numerus som betecknar flertal.

Esperanto och Pluralis · Pluralis och Turkiska · Se mer »

Postalveolar konsonant

En postalveolar fon uttalas genom att tungspetsen ligger nära tandvallen, det vill säga området mellan tandköttet och gommen.

Esperanto och Postalveolar konsonant · Postalveolar konsonant och Turkiska · Se mer »

Prefix

Prefix är en förstavelse som sätts i början av ett ord för att ändra ordets betydelse, till exempel o-laglig, im-populär, pro-gressiv eller "pre"-fix.

Esperanto och Prefix · Prefix och Turkiska · Se mer »

Presens

Presens är det tempus som vanligtvis uttrycker vad som händer just nu.

Esperanto och Presens · Presens och Turkiska · Se mer »

Preteritum

Preteritum, eller dåtid, är ett tempus i bland annat svenska och andra germanska språk, som används allmänt för att beteckna dåtid.

Esperanto och Preteritum · Preteritum och Turkiska · Se mer »

Relativsats

Relativsats, eller relativ bisats, är en attributiv bisats, där bindeordet, alltså det ord som realiserar anknytningen till överordnad sats, utgörs av ett relativpronomen, ett relativt adverb eller – i svenskan – subjunktionen som.

Esperanto och Relativsats · Relativsats och Turkiska · Se mer »

Romanska språk

Romanska språk är en grupp av indoeuropeiska språk som utvecklats ur latinet.

Esperanto och Romanska språk · Romanska språk och Turkiska · Se mer »

Ryssland

Ryssland (Rossija), formellt Ryska federationen (Rossijskaja Federatsija), är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela Nordasien.

Esperanto och Ryssland · Ryssland och Turkiska · Se mer »

Sammansättning (lingvistik)

Sammansättning är ett sammansatt lexem, dvs en betydelseenhet som är sammansatt av flera självständiga ord, och är den vanligaste formen av ordbildning i svenska språket.

Esperanto och Sammansättning (lingvistik) · Sammansättning (lingvistik) och Turkiska · Se mer »

Substantiv

Substantiv eller namnord är en ordklass.

Esperanto och Substantiv · Substantiv och Turkiska · Se mer »

Suffix

Suffix (även postfix eller ändelse) är en betydelsebärande orddel (morfem) som placeras efter rotmorfemet, (eller i sammansatta ord rotmorfemen), men som i sig själv inte kan utgöra ett självständigt ord.

Esperanto och Suffix · Suffix och Turkiska · Se mer »

Svenska

Svenska är ett östnordiskt språk som talas av ungefär tio miljoner personer, främst i Sverige där språket har en dominant ställning som huvudspråk, men även som det ena nationalspråket i Finland och som enda officiella språk på Åland.

Esperanto och Svenska · Svenska och Turkiska · Se mer »

Swahili

Swahilis utbredningsområde Swahili (kiswahili) är ett bantuspråk som talas i östra och centrala Afrika.

Esperanto och Swahili · Swahili och Turkiska · Se mer »

Tabell

En tabell är en överskådlig uppställning av fakta, uppdelad i rader och kolumner och ofta försedd med rubrik.

Esperanto och Tabell · Tabell och Turkiska · Se mer »

Tempus

Tempus handlar om att beskriva händelser i förhållande till tid. Tempus (latin för "tid") anges hur satsens aktion förhåller sig tidsligt till talögonblicket.

Esperanto och Tempus · Tempus och Turkiska · Se mer »

Tyskland

Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer).

Esperanto och Tyskland · Turkiska och Tyskland · Se mer »

Ungerska

Ungerska (magyar nyelv) är ett finsk-ugriskt språk som framför allt talas i Ungern, där det är officiellt språk.

Esperanto och Ungerska · Turkiska och Ungerska · Se mer »

Världsspråk

Ett världsspråk är främst ett språk som uppfyller ett eller flera av följande kriterier.

Esperanto och Världsspråk · Turkiska och Världsspråk · Se mer »

Velar konsonant

En velar fon uttalas genom att tungryggen trycks mot den mjuka gommen.

Esperanto och Velar konsonant · Turkiska och Velar konsonant · Se mer »

Verb

Verb (av lat. verbum, ord) är en ordklass som innehåller ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande.

Esperanto och Verb · Turkiska och Verb · Se mer »

Vokal

En vokal är ett språkljud som bildas utan förträngning eller avspärrning i de delar av talapparaten som är ovanför glottis.

Esperanto och Vokal · Turkiska och Vokal · Se mer »

Listan ovan svarar på följande frågor

Jämförelse mellan Esperanto och Turkiska

Esperanto har 236 relationer, medan Turkiska har 209. Eftersom de har gemensamt 66, är Jaccard index 14.83% = 66 / (236 + 209).

Referenser

Den här artikeln visar sambandet mellan Esperanto och Turkiska. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:

Hallå! Vi är på Facebook nu! »