Likheter mellan Estniska och Turkiska
Estniska och Turkiska har 23 saker gemensamt (i Unionpedia): Ablativ, Artikel (grammatik), Betoning, Diftong, Finska, Fonem, Genitiv, Grundform, Internationella fonetiska alfabetet, Kasus, Klusil, Konsonant, Latinska alfabetet, Lånord, Nominativ, Objekt (satsdel), Pluralis, Subjekt (satsdel), Suffix, Svenska, Ungerska, Vokal, Vokalharmoni.
Ablativ
Ablativ (latin ablativus, som utmärker fråntagande) är ett kasus i nominas deklination och räknas som ett yttre lokalkasus.
Ablativ och Estniska · Ablativ och Turkiska ·
Artikel (grammatik)
inga artiklar I grammatiken är en artikel ett formord eller ett suffix som anger substantivets bestämdhet till genus, numerus och kasus.
Artikel (grammatik) och Estniska · Artikel (grammatik) och Turkiska ·
Betoning
Betoning är en språkvetenskaplig term för vilken stavelse man lägger trycket på när man uttalar ett ord.
Betoning och Estniska · Betoning och Turkiska ·
Diftong
gutniskt ursprung, innehåller en diftong. En diftong är en vokal som inrymmer två olika klangfärger.
Diftong och Estniska · Diftong och Turkiska ·
Finska
Finska (suomen kieli) är ett finsk-ugriskt språk framförallt talat i Finland, där det tillsammans med svenskan är officiellt språk.
Estniska och Finska · Finska och Turkiska ·
Fonem
Ett fonem, eller segmentalt fonem, är en betydelseskiljande fon (även kallade språkljud) som formar språket.
Estniska och Fonem · Fonem och Turkiska ·
Genitiv
Genitiv är ett grammatiskt kasus, som oftast markerar ägarskap – att ett visst substantiv äger, innehar eller besitter ett annat substantiv.
Estniska och Genitiv · Genitiv och Turkiska ·
Grundform
Grundform är en grammatisk term för ett ord som inte är böjt.
Estniska och Grundform · Grundform och Turkiska ·
Internationella fonetiska alfabetet
Det internationella fonetiska alfabetet, förkortat IPA (av engelskans International Phonetic Alphabet), är ett fonetiskt alfabet.
Estniska och Internationella fonetiska alfabetet · Internationella fonetiska alfabetet och Turkiska ·
Kasus
Kasus är en grammatisk kategori för nomen (eller nominalfraser), som markerar dessas funktion i satsen.
Estniska och Kasus · Kasus och Turkiska ·
Klusil
Klusiler (explosiva konsonantljud) är samlingsnamnet på foner som produceras genom att luftvägen obstrueras med tungans eller läpparnas hjälp, varpå ett lufttryck byggs upp i munhålan och halsen (ocklusionsfasen).
Estniska och Klusil · Klusil och Turkiska ·
Konsonant
En konsonant, eller ett konsonantljud, är ett språkljud som bildas genom en markant förträngning eller total avspärrning av svalget och munhålan.
Estniska och Konsonant · Konsonant och Turkiska ·
Latinska alfabetet
Världskarta som visar var det latinska alfabetet används helt (mörkgrönt) eller delvis (limegrönt). Det latinska alfabetet är ett alfabet, ursprungligen anpassat för latinet, som har spridits till många andra språk, och som har blivit det vanligaste alfabetet i världen.
Estniska och Latinska alfabetet · Latinska alfabetet och Turkiska ·
Lånord
ord.
Estniska och Lånord · Lånord och Turkiska ·
Nominativ
Nominativ är det kasus som anger subjektet i en sats.
Estniska och Nominativ · Nominativ och Turkiska ·
Objekt (satsdel)
Objekt är ett satsled som fungerar som bestämning till transitiva verb.
Estniska och Objekt (satsdel) · Objekt (satsdel) och Turkiska ·
Pluralis
Pluralis eller plural (flertal) är ett numerus som betecknar flertal.
Estniska och Pluralis · Pluralis och Turkiska ·
Subjekt (satsdel)
Subjekt är ett nominalt satsled som tillsammans med predikatet utgör kärnan i en sats.
Estniska och Subjekt (satsdel) · Subjekt (satsdel) och Turkiska ·
Suffix
Suffix (även postfix eller ändelse) är en betydelsebärande orddel (morfem) som placeras efter rotmorfemet, (eller i sammansatta ord rotmorfemen), men som i sig själv inte kan utgöra ett självständigt ord.
Estniska och Suffix · Suffix och Turkiska ·
Svenska
Svenska är ett östnordiskt språk som talas av ungefär tio miljoner personer, främst i Sverige där språket har en dominant ställning som huvudspråk, men även som det ena nationalspråket i Finland och som enda officiella språk på Åland.
Estniska och Svenska · Svenska och Turkiska ·
Ungerska
Ungerska (magyar nyelv) är ett finsk-ugriskt språk som framför allt talas i Ungern, där det är officiellt språk.
Estniska och Ungerska · Turkiska och Ungerska ·
Vokal
En vokal är ett språkljud som bildas utan förträngning eller avspärrning i de delar av talapparaten som är ovanför glottis.
Estniska och Vokal · Turkiska och Vokal ·
Vokalharmoni
Vokalharmoni är en morfofonologisk process inom språkvetenskapen som syftar till att låta alla vokaler i ett ord överensstämma med varandra i uttalskarakteristika.
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Estniska och Turkiska
- Vad har gemensamt Estniska och Turkiska
- Likheter mellan Estniska och Turkiska
Jämförelse mellan Estniska och Turkiska
Estniska har 80 relationer, medan Turkiska har 209. Eftersom de har gemensamt 23, är Jaccard index 7.96% = 23 / (80 + 209).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Estniska och Turkiska. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök: