Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Estniska och Uraliska språk

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Estniska och Uraliska språk

Estniska vs. Uraliska språk

Estniska (eesti keel) är ett finsk-ugriskt språk som talas i Estland, där det är officiellt språk. jukagiriska språken Världskarta med uraliska språk i blått. Den uraliska språkfamiljen består av ungefär 30 i olika grad besläktade språk, som talas av nästan 25 miljoner människor i huvudsak i Central-, Öst- och Nordeuropa samt i nordvästra Asien.

Likheter mellan Estniska och Uraliska språk

Estniska och Uraliska språk har 22 saker gemensamt (i Unionpedia): Ablativ, Allativ, Betoning, Finsk-permiska språk, Finsk-ugriska språk, Finska, Finska språk, Fonem, Genitiv, Kasus, Klusil, Latinska alfabetet, Nominativ, Objekt (satsdel), Pluralis, Singularis, Subjekt (satsdel), Suffix, Svenska, Ungerska, Vokal, Vokalharmoni.

Ablativ

Ablativ (latin ablativus, som utmärker fråntagande) är ett kasus i nominas deklination och räknas som ett yttre lokalkasus.

Ablativ och Estniska · Ablativ och Uraliska språk · Se mer »

Allativ

Allativ är ett kasus i nominas deklination och det räknas som ett yttre lokalkasus.

Allativ och Estniska · Allativ och Uraliska språk · Se mer »

Betoning

Betoning är en språkvetenskaplig term för vilken stavelse man lägger trycket på när man uttalar ett ord.

Betoning och Estniska · Betoning och Uraliska språk · Se mer »

Finsk-permiska språk

Finsk-permiska språken. De finsk-permiska språken är en föreslagen uppdelning av de uraliska språken som omfattar de baltiska-finska språken, samiska språken, mordviniska språken, mari språket, permermål och sannolikt ett antal utdöda språk.

Estniska och Finsk-permiska språk · Finsk-permiska språk och Uraliska språk · Se mer »

Finsk-ugriska språk

De finsk-ugriska språken. Finsk-ugriska språk är en grupp besläktade språk inom den uraliska språkfamiljen som huvudsakligen talas i skogsbältet från floden Ob och västerut.

Estniska och Finsk-ugriska språk · Finsk-ugriska språk och Uraliska språk · Se mer »

Finska

Finska (suomen kieli) är ett finsk-ugriskt språk framförallt talat i Finland, där det tillsammans med svenskan är officiellt språk.

Estniska och Finska · Finska och Uraliska språk · Se mer »

Finska språk

Finska språk är en undergrupp av de finsk-ugriska språken, omfattande de språkvarianter som uppkommit ur finskan, nationalspråket i Finland.

Estniska och Finska språk · Finska språk och Uraliska språk · Se mer »

Fonem

Ett fonem, eller segmentalt fonem, är en betydelseskiljande fon (även kallade språkljud) som formar språket.

Estniska och Fonem · Fonem och Uraliska språk · Se mer »

Genitiv

Genitiv är ett grammatiskt kasus, som oftast markerar ägarskap – att ett visst substantiv äger, innehar eller besitter ett annat substantiv.

Estniska och Genitiv · Genitiv och Uraliska språk · Se mer »

Kasus

Kasus är en grammatisk kategori för nomen (eller nominalfraser), som markerar dessas funktion i satsen.

Estniska och Kasus · Kasus och Uraliska språk · Se mer »

Klusil

Klusiler (explosiva konsonantljud) är samlingsnamnet på foner som produceras genom att luftvägen obstrueras med tungans eller läpparnas hjälp, varpå ett lufttryck byggs upp i munhålan och halsen (ocklusionsfasen).

Estniska och Klusil · Klusil och Uraliska språk · Se mer »

Latinska alfabetet

Världskarta som visar var det latinska alfabetet används helt (mörkgrönt) eller delvis (limegrönt). Det latinska alfabetet är ett alfabet, ursprungligen anpassat för latinet, som har spridits till många andra språk, och som har blivit det vanligaste alfabetet i världen.

Estniska och Latinska alfabetet · Latinska alfabetet och Uraliska språk · Se mer »

Nominativ

Nominativ är det kasus som anger subjektet i en sats.

Estniska och Nominativ · Nominativ och Uraliska språk · Se mer »

Objekt (satsdel)

Objekt är ett satsled som fungerar som bestämning till transitiva verb.

Estniska och Objekt (satsdel) · Objekt (satsdel) och Uraliska språk · Se mer »

Pluralis

Pluralis eller plural (flertal) är ett numerus som betecknar flertal.

Estniska och Pluralis · Pluralis och Uraliska språk · Se mer »

Singularis

Singularis (ental) är ett numerus som betecknar ental.

Estniska och Singularis · Singularis och Uraliska språk · Se mer »

Subjekt (satsdel)

Subjekt är ett nominalt satsled som tillsammans med predikatet utgör kärnan i en sats.

Estniska och Subjekt (satsdel) · Subjekt (satsdel) och Uraliska språk · Se mer »

Suffix

Suffix (även postfix eller ändelse) är en betydelsebärande orddel (morfem) som placeras efter rotmorfemet, (eller i sammansatta ord rotmorfemen), men som i sig själv inte kan utgöra ett självständigt ord.

Estniska och Suffix · Suffix och Uraliska språk · Se mer »

Svenska

Svenska är ett östnordiskt språk som talas av ungefär tio miljoner personer, främst i Sverige där språket har en dominant ställning som huvudspråk, men även som det ena nationalspråket i Finland och som enda officiella språk på Åland.

Estniska och Svenska · Svenska och Uraliska språk · Se mer »

Ungerska

Ungerska (magyar nyelv) är ett finsk-ugriskt språk som framför allt talas i Ungern, där det är officiellt språk.

Estniska och Ungerska · Ungerska och Uraliska språk · Se mer »

Vokal

En vokal är ett språkljud som bildas utan förträngning eller avspärrning i de delar av talapparaten som är ovanför glottis.

Estniska och Vokal · Uraliska språk och Vokal · Se mer »

Vokalharmoni

Vokalharmoni är en morfofonologisk process inom språkvetenskapen som syftar till att låta alla vokaler i ett ord överensstämma med varandra i uttalskarakteristika.

Estniska och Vokalharmoni · Uraliska språk och Vokalharmoni · Se mer »

Listan ovan svarar på följande frågor

Jämförelse mellan Estniska och Uraliska språk

Estniska har 80 relationer, medan Uraliska språk har 199. Eftersom de har gemensamt 22, är Jaccard index 7.89% = 22 / (80 + 199).

Referenser

Den här artikeln visar sambandet mellan Estniska och Uraliska språk. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:

Hallå! Vi är på Facebook nu! »