Europadeklarationen och Europeiska unionen

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Europadeklarationen och Europeiska unionen

Europadeklarationen vs. Europeiska unionen

Europadeklarationen, även känd som gemenskapsstadgan, var en gemensam förklaring som utfärdades av utrikesministrarna från Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Västtyskland den 18 april 1951 efter att de hade undertecknat Parisfördraget, som upprättade Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG). Europeiska unionen (EU) är en fördragsbunden union mellan 27 europeiska länder och ett unikt överstatligt samarbete i världen.

Överstatlighet

Överstatlighet är till skillnad från mellanstatlighet en annan form av beslutsfattande inom den internationella politiken.

Överstatlighet och Europadeklarationen · Överstatlighet och Europeiska unionen · Se mer »

Belgien

Belgien, formellt Konungariket Belgien (Koninkrijk België, Royaume de Belgique, Königreich Belgien), är en konstitutionell monarki i Västeuropa.

Belgien och Europadeklarationen · Belgien och Europeiska unionen · Se mer »

Europa

Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.

Europa och Europadeklarationen · Europa och Europeiska unionen · Se mer »

Europadagen

Europadagen är en högtidsdag som firas den 9 maj varje år inom Europeiska unionen.

Europadagen och Europadeklarationen · Europadagen och Europeiska unionen · Se mer »

Europeiska kol- och stålgemenskapen

Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG), ibland felaktigt kallad Europeiska kol- och stålunionen, var en internationell organisation bestående av ursprungligen sex stater i västra Europa: Frankrike, Italien och Västtyskland samt Benelux-staterna Belgien, Luxemburg och Nederländerna.

Europadeklarationen och Europeiska kol- och stålgemenskapen · Europeiska kol- och stålgemenskapen och Europeiska unionen · Se mer »

Frankrike

Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.

Europadeklarationen och Frankrike · Europeiska unionen och Frankrike · Se mer »

Italien

Italien (Italia), formellt Republiken Italien (Repubblica ItalianaI Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande.

Europadeklarationen och Italien · Europeiska unionen och Italien · Se mer »

Luxemburg

Luxemburg, officiellt Storhertigdömet Luxemburg (Groussherzogtum Lëtzebuerg, Grand-Duché de Luxembourg, Großherzogtum Luxemburg), är en stat belägen i Västeuropa. Landet gränsar till Belgien i väster och norr, Tyskland i öster och Frankrike i söder. Det består av två huvudregioner: Oesling i norr, som en del av Ardennermassivet, och Gutland i söder. Luxemburg hade ett invånarantal på 590 667 den 1 januari 2017 och har en yta på 2 586 kvadratkilometer (cirka en fjärdedel så stort som Skåne), vilket gör det till en av de minsta suveräna staterna i Europa och en av Europas mikrostater. Som en representativ demokrati med en konstitutionell monark leds landet av en storhertig och är världens enda kvarvarande storhertigdöme. Luxemburg är ett industriland, med en avancerad ekonomi och världens näst högsta BNP (PPP) per capita (efter Qatar), enligt Världsbanken. Dess centrala läge har historiskt gjort att det har haft stor strategisk betydelse för många makter, med anor tillbaka till grundandet som en romersk fästning, platsen för en viktig frankisk borg under tidig medeltid, och dess roll som en bastion för den spanska vägen från 1400-talet till 1600-talet. Luxemburg är medlem i Europeiska unionen, Nato, OECD, FN och Benelux, vilket speglar dess politiska konsensus till förmån för ekonomisk, politisk och militär integration. Staden Luxemburg, som är huvudstad och största stad, är säte för flera institutioner och organ inom EU. Den 18 oktober 2012 valdes Luxemburg in på en tillfällig plats i FN:s säkerhetsråd för första gången någonsin. Landet tjänstgjorde i säkerhetsrådet från den 1 januari 2013 till 31 december 2014. I enlighet med sitt geografiska läge, är Luxemburgs kultur en fusion av romanska och germanska Europa där man integrerar seder från båda två. Följaktligen är Luxemburg ett trespråkigt land: luxemburgiska, franska och tyska är officiella språk. Även om det är en sekulär stat, är Luxemburg övervägande romersk-katolsk.

Europadeklarationen och Luxemburg · Europeiska unionen och Luxemburg · Se mer »

Nederländerna

Nederländerna (Nederland,, frisiska: Nederlân), traditionellt kallat '''Holland''', är ett land i Västeuropa. Landet gränsar till Nordsjön i norr och väster, Belgien i söder och Tyskland i öster. Till Nederländerna hör även kommunerna Bonaire, Saba och Sint Eustatius i Karibien. Nederländerna, Aruba, Curaçao och Sint Maarten bildar tillsammans Konungariket Nederländerna. Nederländernas huvudstad är Amsterdam, men regeringen och generalstaterna har säte i Haag, där också monarken har sitt residens. Officiellt språk är nederländska. Västfrisiska är officiellt språk (vid sidan av nederländska) i provinsen Friesland. Ytterligare erkända regionala språk, dock inte med samma status som västfrisiska, är lågsaxiska och limburgiska. På Bonaire är papiamento officiellt språk, på Saba och Sint Eustatius engelska. Med cirka 400 invånare/km² är Nederländerna det befolkningstätaste landet i Europa (mikrostater borträknade). Landet deltog i grundandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, vilken senare utvecklades till Europeiska unionen. Nederländerna är även medlem i militäralliansen Nato sedan den grundades 1949.

Europadeklarationen och Nederländerna · Europeiska unionen och Nederländerna · Se mer »

Parisfördraget

Parisfördraget, formellt fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG-fördraget), var ett fördrag inom Europeiska kol- och stålgemenskapen som undertecknades den 18 april 1951 i Paris, Frankrike.

Europadeklarationen och Parisfördraget · Europeiska unionen och Parisfördraget · Se mer »

Robert Schuman

Schuman på ett västtyskt frimärke från 1968. Robert Schuman, född 29 juni 1886 i Luxemburg, död 4 september 1963 i Scy-Chazelles, var en fransk politiker (kristdemokrat) och statsman.

Europadeklarationen och Robert Schuman · Europeiska unionen och Robert Schuman · Se mer »

Schumandeklarationen

Robert Schuman 1949 Schumandeklarationen, eller Schumanplanen, var en plan som Robert Schuman, dåvarande utrikesminister i Frankrike, presenterade i ett tal den 9 maj 1950.

Europadeklarationen och Schumandeklarationen · Europeiska unionen och Schumandeklarationen · Se mer »

Västtyskland

Västtyskland är den gängse beteckningen på Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland) under tiden för kalla kriget, från den 23 maj 1949 fram till Tysklands återförening den 3 oktober 1990, då det tidigare Östtyskland uppgick i det tidigare Västtyskland, varefter behovet för denna särskiljning i öst och väst bortföll.

Europadeklarationen och Västtyskland · Europeiska unionen och Västtyskland · Se mer »