Snabbare tillgång än webbläsare!Likheter mellan Europeiska unionen och Nato
Europeiska unionen och Nato har 67 saker gemensamt (i Unionpedia): Afrikanska unionen, Algeriet, Andra världskriget, Armenien, Azerbajdzjan, Österrike, Östtyskland, Baltikum, Belarus, Belgien, Berlinmuren, Bosnien och Hercegovina, Bryssel, Bulgarien, Charles de Gaulle, Danmark, Demokrati, Engelska, Estland, Europa, Europeiska ekonomiska gemenskapen, Europeiska gemenskaperna, Europeiska kol- och stålgemenskapen, Fördraget om Europeiska unionen, Förenta nationerna, Finland, Frankrike, Franska, Gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, Gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, ..., Georgien, Grekland, Irland, Island, Italien, Kalla kriget, Kosovo, Lettland, Litauen, Luxemburg, Maastrichtfördraget, Malta, Moldavien, Nederländerna, Nordmakedonien, Norge, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Partnerskap för fred, Polen, Portugal, Rumänien, Ryssland, Schweiz, Serbien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ukraina, Ungern, Utrikesminister, Västeuropeiska unionen, Västtyskland. Förläng index (37 mer) »
Afrikanska unionen
Afrikanska unionen (AU) (franska: Union Africaine, UA) är ett fördragsbundet samarbete mellan 55 afrikanska suveräna stater.
Afrikanska unionen och Europeiska unionen · Afrikanska unionen och Nato ·
Algeriet
Algeriet (arabiska: الجزائر, al-Jazāʾir; berber: Fil:Algeria in Tifinagh.svg, Dzayer, franska Algérie), formellt Demokratiska folkrepubliken Algeriet, är Afrikas till ytan största land och världens tionde största.
Algeriet och Europeiska unionen · Algeriet och Nato ·
Andra världskriget
Andra världskriget var en väpnad konflikt som pågick från hösten 1939 till hösten 1945, med inledande konflikter redan 1938 och tidigare, och involverade de flesta av världens nationer, inklusive alla stormakter, vilka till slut bildade två motsatta militärallianser: de allierade, ledda av Storbritannien, vilka stod mot axelmakterna, ledda av Nazityskland.
Andra världskriget och Europeiska unionen · Andra världskriget och Nato ·
Armenien
Armenien (Հայաստան, Hajastan), formellt Republiken Armenien (armeniska: Հայաստանի Հանրապետություն, Hajastani Hanrapetutiun), är en republik i södra Kaukasien i Sydvästasien.
Armenien och Europeiska unionen · Armenien och Nato ·
Azerbajdzjan
Azerbajdzjan (Azərbaycan), formellt Republiken Azerbajdzjan, alternativt Azerbajdzjanska republiken (Azərbaycan Respublikası), är en republik i sydöstra Kaukasien som geografiskt ligger till största del i Asien men med en liten landremsa i Europa.
Azerbajdzjan och Europeiska unionen · Azerbajdzjan och Nato ·
Österrike
Österrike (Österreich), formellt Republiken Österrike (tyska: Republik Österreich), är en inlandsstat i Centraleuropa.
Österrike och Europeiska unionen · Österrike och Nato ·
Östtyskland
Östtyskland, officiellt Tyska demokratiska republiken (Deutsche Demokratische Republik, förkortat DDR, under tidigt 1950-tal på svenska även TDR), på engelska GDR (German Democratic Republic)) var en stat som existerade mellan 7 oktober 1949 och 3 oktober 1990. Den bildades ur den tidigare sovjetiska ockupationszonen av Tyskland efter andra världskriget. Landet, som betecknade sig som marxist-leninistiskt, var medlem av både Warszawapakten och Comecon. Från bildandet i oktober 1949 och fram till juli 1960 var Wilhelm Pieck president. Därefter övertogs statschefskapet av statsrådet med Walter Ulbricht som ordförande. Ulbricht var de facto landets ledare sedan 1950 i egenskap av generalsekreterare för det statsbärande partiet SED. Till skillnad från många andra öststater var Östtyskland inte en enpartistat, utan det fanns så kallade stödpartier till SED som medborgarna enligt lagen hade rätt att engagera sig i. Det politiska livet dominerades dock av SED, som var statsparti. I maj 1971 ersattes Ulbricht som ledare för DDR av Erich Honecker. Han höll fast vid sin marxist-leninistiska övertygelse in i slutet, trots internt tryck på reformbehov och ställde sig avvisande till Sovjetunionens nya linje under andra halvan av 1980-talet med Michail Gorbatjovs glasnost och perestrojka. Honecker avsattes slutligen i oktober 1989, i samband med den politiska omvälvningen, och månaden därpå föll Berlinmuren. Efter turbulensen kring Berlinmurens fall i november 1989 tillträdde en ny regering, med Hans Modrow som regeringschef. SED förlorade snart sin position som statsbärande parti och företrädare för oppositionsgrupperingar togs via rundabordssamtal in i regeringen, tills det första demokratiska valet kunde hållas i mars 1990. Östtyskland upplöstes i samband med Tysklands återförening den 3 oktober 1990, då dess nybildade förbundsländer anslöt sig till Förbundsrepubliken Tyskland, som tidigare informellt även kallades Västtyskland.
Östtyskland och Europeiska unionen · Östtyskland och Nato ·
Baltikum
De baltiska länderna. Baltikum, mera sällan Balticum, är ett geografiskt område vid sydöstra östersjökusten.
Baltikum och Europeiska unionen · Baltikum och Nato ·
Belarus
Belarus, traditionellt kallat Vitryssland (formellt statsnamn: Republiken Belarus, Рэспу́бліка Белару́сь, Respublika Bjelarus, Респу́блика Белару́сь, Respublika Belarus), är ett land i Östeuropa. Landet är en inlandsstat och gränsar till Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina. Belarus huvudstad är Minsk. Fram till 1991, då Belarus frigjorde sig från det sönderfallande Sovjetunionen och utropade sin självständighet, hette landet Vitryska SSR och var en av Sovjetunionens förbundsrepubliker. Belarus är en övervägande flack inlandsstat med moränterräng i norr och stora våtmarker i söder, där flera har utdikats för att bli odlingsmark. Landet har cirka 11 000 sjöar och flera floder. Knappt 30 procent av landet består av skog och hedlandskap, och nästan hälften av arealen är jordbruksmark. De viktigaste grödorna är korn, råg, potatis, sockerbetor och lin. En viktig sektor inom jordbruket är kreatursnäringen, med mjölkproduktion och svinuppfödning. Belarus präglades efter självständigheten 1991 av strejker och politisk oro. Sedan Aleksandr Lukasjenko kom till makten 1994 har dock en gradvis stabilisering skett till priset av kraftigt inskränkta medborgerliga och politiska rättigheter. Nya politiska oroligheter utbröt efter valet 2020, som dock slogs ner av Lukasjenko, med resultatet att en del av oppositionen gick i exil och en annan del fängslades. År 2019 rankades Belarus som Europas minst demokratiska land enligt den amerikanska organisationen Freedom House. Åren 2000 till 2007 hade landets ekonomi god tillväxt, till stor del driven av kraftigt subventionerade olje- och gasleveranser från Ryssland. När den ryska politiken förändrades och olje- och gaspriserna gradvis höjdes, drabbades den belarusiska ekonomin starkt negativt. Från att ha varit skuldfritt har landet på bara några år dragit på sig en betydande utlandsskuld.
Belarus och Europeiska unionen · Belarus och Nato ·
Belgien
Belgien, formellt Konungariket Belgien (Koninkrijk België, Royaume de Belgique, Königreich Belgien), är en konstitutionell monarki i Västeuropa.
Belgien och Europeiska unionen · Belgien och Nato ·
Berlinmuren
date.
Berlinmuren och Europeiska unionen · Berlinmuren och Nato ·
Bosnien och Hercegovina
Bosnien och Hercegovina (serbiska/bosniska/kroatiskaː Bosna i Hercegovina/ Босна и Херцеговина) eller Bosnien-Hercegovina, vanligtvis enbart Bosnien, är en stat i Sydeuropa på Balkanhalvön som gränsar till Kroatien, Serbien och Montenegro.
Bosnien och Hercegovina och Europeiska unionen · Bosnien och Hercegovina och Nato ·
Bryssel
Stadshuset vid ''Grand-Place'', "Stora torget", i centrala Bryssel. Bryssel (Bruxelles eller; Brussel) är Belgiens huvudstad.
Bryssel och Europeiska unionen · Bryssel och Nato ·
Bulgarien
Bulgarien (България, Bǎlgarija), formellt Republiken Bulgarien (Република България, Republika Bălgarija, uttalas), är en republik i Sydeuropa, på nordöstra delen av Balkanhalvön, som i norr gränsar mot Rumänien, i väster mot Serbien och Nordmakedonien, i söder mot Grekland och Turkiet, och i öster har kust mot Svarta havet. Bulgarien har en yta på 110 879 kvadratkilometer och cirka 7,1 miljoner invånare (2016); största stad är huvudstaden Sofia med 1,2 miljoner invånare. Dagens Bulgarien överlappar de antika romerska provinserna Moesia, Thrakien och Makedonien. Landet har bibehållit samma traditioner, språk och alfabet sedan det första bulgariska riket 681–1018 e.Kr. Under långa tider utgjorde dåtidens bulgariska imperium större delen av Balkanhalvön, därmed spreds dess alfabet, litteratur och kultur bland de slaviska folken och de närliggande länderna i Östeuropa. Århundraden senare med nedgången av det andra bulgariska riket (1186–1396 e.Kr.) kom landet under det osmanska rikets styre under nästa 482 år. Det rysk-turkiska kriget (1877–1878) bidrog till ett återetablerande av en bulgarisk stat som en konstitutionell monarki år 1878, med San Stefanofördraget som ledde till den tredje bulgariska staten. Efter andra världskriget blev Bulgarien en kommunistisk stat och en del av östblocket. Vid kommunismens fall 1990 hölls det första flerpartivalet och landet fick därvid en demokratiskt vald regering och ett år senare ett statsskick som demokratisk republik. Bulgarien är medlem i Nato sedan 2004 och i Europeiska unionen sedan 2007.
Bulgarien och Europeiska unionen · Bulgarien och Nato ·
Charles de Gaulle
Charles André Joseph Marie de Gaulle, född 22 november 1890 i Lille, Frankrike, död 9 november 1970 i Colombey-les-Deux-Églises, var en fransk statsman, politiker och militär.
Charles de Gaulle och Europeiska unionen · Charles de Gaulle och Nato ·
Danmark
Danmark är en konstitutionell monarki i norra Europa.
Danmark och Europeiska unionen · Danmark och Nato ·
Demokrati
Demokratins de jure-status i världen. De gröna länderna hävdar själva att de är demokratier, medan de röda inte gör det. Ej liberala demokratier genomskinlig valurna. Valsedel i Bayern. Demokrati (från grekiskans δήμος, démos – folk och κρατος, krátos – styre, herravälde, översatt: folkstyre eller folkmakt) är ett styrelseskick där makten i en stat eller annan organisation utgår från dess medborgare, invånare, deltagare eller medlemmar.
Demokrati och Europeiska unionen · Demokrati och Nato ·
Engelska
Engelska (English) är ett västgermanskt språk, dock starkt påverkat av bland annat franska och latin.
Engelska och Europeiska unionen · Engelska och Nato ·
Estland
Estland (estniska: Eesti), officiellt Republiken Estland (Eesti Vabariik, från vaba, "fri", och riik, "stat, rike"), är en republik i Baltikum i Nordeuropa.
Estland och Europeiska unionen · Estland och Nato ·
Europa
Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.
Europa och Europeiska unionen · Europa och Nato ·
Europeiska ekonomiska gemenskapen
Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) var en överstatlig organisation mellan ursprungligen sex medlemsstater i Västeuropa.
Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska unionen · Europeiska ekonomiska gemenskapen och Nato ·
Europeiska gemenskaperna
Europeiska flaggan Europeiska gemenskaperna (EG) var mellan den 1 januari 1958 och den 1 december 2009 ett samlingsnamn för följande tre europeiska gemenskaper med samma medlemsstater.
Europeiska gemenskaperna och Europeiska unionen · Europeiska gemenskaperna och Nato ·
Europeiska kol- och stålgemenskapen
Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG), ibland felaktigt kallad Europeiska kol- och stålunionen, var en internationell organisation bestående av ursprungligen sex stater i västra Europa: Frankrike, Italien och Västtyskland samt Benelux-staterna Belgien, Luxemburg och Nederländerna.
Europeiska kol- och stålgemenskapen och Europeiska unionen · Europeiska kol- och stålgemenskapen och Nato ·
Fördraget om Europeiska unionen
Fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget eller FEU), ibland förkortat som unionsfördraget, är ett av Europeiska unionens två grundfördrag; det andra är fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Europeiska unionen och Fördraget om Europeiska unionen · Fördraget om Europeiska unionen och Nato ·
Förenta nationerna
Förenta nationerna (FN) är en mellanstatlig organisation grundad 24 oktober 1945 för att främja internationellt samarbete.
Europeiska unionen och Förenta nationerna · Förenta nationerna och Nato ·
Finland
Finland, officiellt Republiken Finland (Suomen tasavalta), är en republik i norra Europa.
Europeiska unionen och Finland · Finland och Nato ·
Frankrike
Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.
Europeiska unionen och Frankrike · Frankrike och Nato ·
Franska
Franska (français) är ett av de romanska språken och räknas som ett världsspråk.
Europeiska unionen och Franska · Franska och Nato ·
Gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken
Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), före den 1 december 2009 kallat den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP) (ESDP efter engelska European Security and Defence Policy), är ett politikområde inom Europeiska unionen (EU) som utgör en del av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp).
Europeiska unionen och Gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken · Gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken och Nato ·
Gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken
Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) är Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik och ett av unionens befogenhetsområden.
Europeiska unionen och Gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken · Gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och Nato ·
Georgien
Georgien (Sakartvelo) är en republik på gränsen mellan Europa och Asien. Georgien utropade sin självständighet från Sovjetunionen den 9 april 1991 och är medlemsland i Förenta nationerna (sedan 1992), Europarådet (sedan 1999), Eurocontrol (sedan 2012), och arbetar för närvarande för att bli fullvärdig medlem i EU och militäralliansen Nato. Georgien gränsar i väst till Svarta havet, i norr och nordost till Ryssland, i söder till Turkiet och Armenien, och i sydöst till Azerbajdzjan. Huvudstad är Tbilisi. I Georgien finns två utbrytarrepubliker: Abchazien och Sydossetien. Georgien anser att de två områdena är ockuperade av Ryssland.
Europeiska unionen och Georgien · Georgien och Nato ·
Grekland
Grekland (Ελλάδα/Elláda, alternativt: Ελλάς/Ellás), formellt Republiken Grekland, alternativt Hellenska republiken (Ελληνική Δημοκρατία/Ellinikí Dimokratía), är en republik i Sydeuropa på Balkanhalvön.
Europeiska unionen och Grekland · Grekland och Nato ·
Irland
Michael D. Higgins, Irlands president. Republiken Irland (Éire; Republic of Ireland) är en stat i Europa som upptar cirka fem sjättedelar av ön Irland, som delades 1921.
Europeiska unionen och Irland · Irland och Nato ·
Island
Island (Ísland) är en europeisk republik som omfattar ön med samma namn samt tillhörande mindre öar.
Europeiska unionen och Island · Island och Nato ·
Italien
Italien (Italia), formellt Republiken Italien (Repubblica ItalianaI Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande.
Europeiska unionen och Italien · Italien och Nato ·
Kalla kriget
Det kalla kriget var en period av skarpa motsättningar utan konventionellt krig, mellan främst Sovjetunionen och USA, deras respektive huvudsakliga ideologiska övertygelser (kommunism och kapitalism) och deras respektive allierade stater, från omkring 1945, precis efter andra världskrigets slut, till omkring 1990.
Europeiska unionen och Kalla kriget · Kalla kriget och Nato ·
Kosovo
Kosovo (albanska: Kosovë eller Kosova, serbiska: Косово eller Kosovo; uttal), formellt Republiken Kosovo, är ett land på Balkan med omtvistad status.
Europeiska unionen och Kosovo · Kosovo och Nato ·
Lettland
Lettland (Latvija), officiellt Republiken Lettland (Latvijas Republika), är en republik i Baltikum i Nordeuropa med kust mot Östersjön och gräns mot Estland, Ryssland, Belarus och Litauen.
Europeiska unionen och Lettland · Lettland och Nato ·
Litauen
Litauen (Lietuva), formellt Republiken Litauen (Lietuvos Respublika), är en republik i Baltikum i Nordeuropa.
Europeiska unionen och Litauen · Litauen och Nato ·
Luxemburg
Luxemburg, officiellt Storhertigdömet Luxemburg (Groussherzogtum Lëtzebuerg, Grand-Duché de Luxembourg, Großherzogtum Luxemburg), är en stat belägen i Västeuropa. Landet gränsar till Belgien i väster och norr, Tyskland i öster och Frankrike i söder. Det består av två huvudregioner: Oesling i norr, som en del av Ardennermassivet, och Gutland i söder. Luxemburg hade ett invånarantal på 590 667 den 1 januari 2017 och har en yta på 2 586 kvadratkilometer (cirka en fjärdedel så stort som Skåne), vilket gör det till en av de minsta suveräna staterna i Europa och en av Europas mikrostater. Som en representativ demokrati med en konstitutionell monark leds landet av en storhertig och är världens enda kvarvarande storhertigdöme. Luxemburg är ett industriland, med en avancerad ekonomi och världens näst högsta BNP (PPP) per capita (efter Qatar), enligt Världsbanken. Dess centrala läge har historiskt gjort att det har haft stor strategisk betydelse för många makter, med anor tillbaka till grundandet som en romersk fästning, platsen för en viktig frankisk borg under tidig medeltid, och dess roll som en bastion för den spanska vägen från 1400-talet till 1600-talet. Luxemburg är medlem i Europeiska unionen, Nato, OECD, FN och Benelux, vilket speglar dess politiska konsensus till förmån för ekonomisk, politisk och militär integration. Staden Luxemburg, som är huvudstad och största stad, är säte för flera institutioner och organ inom EU. Den 18 oktober 2012 valdes Luxemburg in på en tillfällig plats i FN:s säkerhetsråd för första gången någonsin. Landet tjänstgjorde i säkerhetsrådet från den 1 januari 2013 till 31 december 2014. I enlighet med sitt geografiska läge, är Luxemburgs kultur en fusion av romanska och germanska Europa där man integrerar seder från båda två. Följaktligen är Luxemburg ett trespråkigt land: luxemburgiska, franska och tyska är officiella språk. Även om det är en sekulär stat, är Luxemburg övervägande romersk-katolsk.
Europeiska unionen och Luxemburg · Luxemburg och Nato ·
Maastrichtfördraget
Maastrichtfördraget, formellt fördraget om Europeiska unionen, är ett fördrag inom Europeiska unionen som undertecknades den 7 februari 1992 i Maastricht, Nederländerna.
Europeiska unionen och Maastrichtfördraget · Maastrichtfördraget och Nato ·
Malta
Malta, formellt Republiken Malta (Republic of Malta, Repubblika ta' Malta), är en östat i södra Medelhavet mellan Libyen i söder och Italien i norr (cirka 93 km söder om den italienska ön Sicilien). Landet som ligger närmast (förutom Italien) i väster är Tunisien, och i rak östlig riktning är det Grekland med ön Kreta. Malta betraktas ibland som Europas sydligaste stat (även om Gavdos söder om Kreta når längre söderut). Den är dessutom en av Europas mikrostater, och dess huvudstad Valletta är Europeiska unionens minsta. Maltas yta är 316 kvadratkilometer, motsvarande mindre än en fjärdedel av Ölands yta. Landet hade den 1 januari 2016 434 403 invånare. Nationalsången heter L-Innu Malti.
Europeiska unionen och Malta · Malta och Nato ·
Moldavien
Moldavien (Moldova och historiskt Moldau), officiellt Republiken Moldavien (Republica Moldova), är en republik i Östeuropa som gränsar till Rumänien och Ukraina. I landet, som är Europas fattigaste, bor 4 miljoner invånare (inkl. Transnistrien) (2021). Huvudstaden heter Chișinău. Moldavien gör försök att närma sig Europeiska unionen, men det politiska läget är instabilt. Beslut om att bevilja Moldavien kandidatstatus till EU togs sommaren 2022.
Europeiska unionen och Moldavien · Moldavien och Nato ·
Nederländerna
Nederländerna (Nederland,, frisiska: Nederlân), traditionellt kallat '''Holland''', är ett land i Västeuropa. Landet gränsar till Nordsjön i norr och väster, Belgien i söder och Tyskland i öster. Till Nederländerna hör även kommunerna Bonaire, Saba och Sint Eustatius i Karibien. Nederländerna, Aruba, Curaçao och Sint Maarten bildar tillsammans Konungariket Nederländerna. Nederländernas huvudstad är Amsterdam, men regeringen och generalstaterna har säte i Haag, där också monarken har sitt residens. Officiellt språk är nederländska. Västfrisiska är officiellt språk (vid sidan av nederländska) i provinsen Friesland. Ytterligare erkända regionala språk, dock inte med samma status som västfrisiska, är lågsaxiska och limburgiska. På Bonaire är papiamento officiellt språk, på Saba och Sint Eustatius engelska. Med cirka 400 invånare/km² är Nederländerna det befolkningstätaste landet i Europa (mikrostater borträknade). Landet deltog i grundandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, vilken senare utvecklades till Europeiska unionen. Nederländerna är även medlem i militäralliansen Nato sedan den grundades 1949.
Europeiska unionen och Nederländerna · Nato och Nederländerna ·
Nordmakedonien
Nordmakedonien, officiellt Republiken Nordmakedonien (Република Северна Македонија, Republika e Maqedonisë së Veriut) är en republik i Sydeuropa.
Europeiska unionen och Nordmakedonien · Nato och Nordmakedonien ·
Norge
Karta över Norge Norge (Norge (bokmål) eller Noreg (nynorska); Norga; Vuodna; Nöörje), formellt Konungariket Norge, är en konstitutionell monarki i norra Europa, väster om Sverige på Skandinaviska halvön.
Europeiska unionen och Norge · Nato och Norge ·
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa
Medlemsstater 2006. Logotyp med den engelska förkortningen Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, förkortat OSSE (uttalas bokstav för bokstav), eng.
Europeiska unionen och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa · Nato och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa ·
Partnerskap för fred
Stater som eftersträvar medlemskap i PFF Partnerskap för fred är ett Nato-projekt som syftar till att skapa förtroende mellan Nato och andra stater i Europa och före detta Sovjetunionen.
Europeiska unionen och Partnerskap för fred · Nato och Partnerskap för fred ·
Polen
Polen (Polska) formellt Republiken Polen (Rzeczpospolita Polska), är en republik i Centraleuropa.
Europeiska unionen och Polen · Nato och Polen ·
Portugal
Portugal (Portugal), formellt Republiken Portugal (República Portuguesa), är en republik på Iberiska halvön i sydvästra Europa.
Europeiska unionen och Portugal · Nato och Portugal ·
Rumänien
Rumänien (România) är en republik i Östeuropa. Läst 27 oktober 2011. Landet gränsar i norr mot Ukraina, i öster till Moldavien och Svarta havet, i söder till Bulgarien, längs med floden Donau, och i väster mot Ungern och Serbien. Rumäniens befolkning utgjorde 20 121 641 personer vid folkräkningen 2011. Rumäniens moderna historia har präglats av det kommunistiska styret sedan 1947. Efter en period av svårt förtryck under den kommunistiske diktatorn Nicolae Ceaușescu från 1965 till 1989 blev landet en demokratisk republik. Rumänien är medlem av militäralliansen Nato sedan 29 mars 2004 och Europeiska unionen sedan 1 januari 2007.
Europeiska unionen och Rumänien · Nato och Rumänien ·
Ryssland
Ryssland (Rossija), formellt Ryska federationen (Rossijskaja Federatsija), är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela Nordasien.
Europeiska unionen och Ryssland · Nato och Ryssland ·
Schweiz
Schweiz, officiellt Schweiziska edsförbundet eller Schweiziska konfederationen (tyska: Schweiz, Schweizerische Eidgenossenschaft; franska: Suisse, Confédération suisse; italienska: Svizzera, Confederazione Svizzera; rätoromanska: Svizra, Confederaziun svizra; latin: Helvetia, Confoederatio Helvetica), är en federal republik i Centraleuropa, som gränsar till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein.
Europeiska unionen och Schweiz · Nato och Schweiz ·
Serbien
Serbien, officiellt Republiken Serbien (Република Србија/Republika Srbija), är en kustlös stat belägen på Balkanhalvön i Sydöstra Europa.
Europeiska unionen och Serbien · Nato och Serbien ·
Slovakien
Slovakien (slovakiska: Slovensko), formellt Republiken Slovakien (slovakiska: Slovenská republika), är en republik i Centraleuropa med gräns till Polen, Ukraina, Ungern, Österrike och Tjeckien.
Europeiska unionen och Slovakien · Nato och Slovakien ·
Slovenien
Karta över Slovenien Celje-ättens gamla residens ovan staden Celje (i dalen bakom borgkullen). Slovenien (Slovenija), formellt Republiken Slovenien (Republika Slovenija), är en republik i Centraleuropa. Landet gränsar till Italien, Österrike, Ungern och Kroatien och har kust mot Adriatiska havet. Landets huvudstad är Ljubljana. Slovenien är medlem i Europeiska unionen och i militäralliansen Nato sedan 2004. Sedan 1 januari 2007 har Slovenien euron som valuta och ingår därmed i euroområdet. Landet är medlem i OECD sedan 2010.
Europeiska unionen och Slovenien · Nato och Slovenien ·
Spanien
Spanien (España), officiellt Konungariket Spanien (Reino de España)I Spanien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk.
Europeiska unionen och Spanien · Nato och Spanien ·
Storbritannien
Storbritannien, formellt Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland med kortform Förenade kungariket (United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland,I Storbritannien och dess kronbesittningar har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Storbritanniens officiella namn enligt följande.
Europeiska unionen och Storbritannien · Nato och Storbritannien ·
Sverige
Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.
Europeiska unionen och Sverige · Nato och Sverige ·
Tjeckien
Tjeckien (Česko), formellt Republiken Tjeckien (Česká republika), är ett centraleuropeiskt land och medlemsstat i Europeiska unionen.
Europeiska unionen och Tjeckien · Nato och Tjeckien ·
Turkiet
Turkiet (Türkiye), officiellt Republiken Turkiet (Türkiye Cumhuriyeti), är ett eurasiskt land som sträcker sig över halvön Anatolien i sydvästra Asien och Östra Thrakien på Balkanhalvön i sydöstra Europa.
Europeiska unionen och Turkiet · Nato och Turkiet ·
Tyskland
Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer).
Europeiska unionen och Tyskland · Nato och Tyskland ·
Ukraina
Ukraina (Україна/Ukrajina) är ett land i Östeuropa.
Europeiska unionen och Ukraina · Nato och Ukraina ·
Ungern
Ungern (Magyarország) är en republik i Centraleuropa.
Europeiska unionen och Ungern · Nato och Ungern ·
Utrikesminister
Europeiska unionens medlemsländers utrikesministrar i Bremen, Tyskland (2007). Utrikesminister eller minister för utrikes ärenden kallas den medlem av en regering i ett land som är närmast ansvarig för utrikespolitiken och chef för utrikesministeriet.
Europeiska unionen och Utrikesminister · Nato och Utrikesminister ·
Västeuropeiska unionen
Västeuropeiska unionen (VEU) var en mellanstatlig militär allians mellan tio västeuropeiska stater.
Europeiska unionen och Västeuropeiska unionen · Nato och Västeuropeiska unionen ·
Västtyskland
Västtyskland är den gängse beteckningen på Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland) under tiden för kalla kriget, från den 23 maj 1949 fram till Tysklands återförening den 3 oktober 1990, då det tidigare Östtyskland uppgick i det tidigare Västtyskland, varefter behovet för denna särskiljning i öst och väst bortföll.
Europeiska unionen och Västtyskland · Nato och Västtyskland ·
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Europeiska unionen och Nato
- Vad har gemensamt Europeiska unionen och Nato
- Likheter mellan Europeiska unionen och Nato
Jämförelse mellan Europeiska unionen och Nato
Europeiska unionen har 420 relationer, medan Nato har 278. Eftersom de har gemensamt 67, är Jaccard index 9.60% = 67 / (420 + 278).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Europeiska unionen och Nato. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:
