Snabbare tillgång än webbläsare!Likheter mellan Finland och Fortsättningskriget
Finland och Fortsättningskriget har 20 saker gemensamt (i Unionpedia): Aleksandra Kollontaj, Andra världskriget, De facto, Finska inbördeskriget, Finska viken, Frankrike, Gustaf Mannerheim, Joachim von Ribbentrop, Johan Wilhelm Rangell, Karelen, Karelska näset, Lapplandskriget, Mellanfreden i Moskva, Risto Ryti, Sovjetunionen, Storbritannien, Storfinland, Sverige, Vinterkriget, VSB-avtalet.
Aleksandra Kollontaj
Aleksandra Michajlovna Kollontaj (ryska: Александра Миха́йловна Коллонтай), född Domontovitj (ryska: Домонто́вич) den 31 mars (19 mars enligt g.s.) 1872 i Sankt Petersburg, Kejsardömet Ryssland, död den 9 mars 1952 i Moskva, Sovjetunionen, var en sovjetisk (rysk) kommunistisk politiker, diplomat och författare.
Aleksandra Kollontaj och Finland · Aleksandra Kollontaj och Fortsättningskriget ·
Andra världskriget
Andra världskriget var en väpnad konflikt som pågick från hösten 1939 till hösten 1945, med inledande konflikter redan 1938 och tidigare, och involverade de flesta av världens nationer, inklusive alla stormakter, vilka till slut bildade två motsatta militärallianser: de allierade, ledda av Storbritannien, vilka stod mot axelmakterna, ledda av Nazityskland.
Andra världskriget och Finland · Andra världskriget och Fortsättningskriget ·
De facto
Inom juridiken är de facto (betyder "faktiskt", av) ett begrepp som syftar de faktiska omständigheterna, hur det i själva verket föreligger.
De facto och Finland · De facto och Fortsättningskriget ·
Finska inbördeskriget
Finska inbördeskriget (även frihetskrig, medborgarkrig, revolution) var en väpnad konflikt i det nyligen självständiga Finland, som pågick från den 27 januari till den 15 maj 1918, mellan den "röda" sidan och den "vita" sidan.
Finland och Finska inbördeskriget · Finska inbördeskriget och Fortsättningskriget ·
Finska viken
Finska viken Satellitbild över Finska viken. Karta över Finska viken. Finska viken (Suomenlahti; Soome laht; Финский залив Finskij zaliv) är den östligaste viken i Östersjön, belägen mellan Finland och Estland.
Finland och Finska viken · Finska viken och Fortsättningskriget ·
Frankrike
Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.
Finland och Frankrike · Fortsättningskriget och Frankrike ·
Gustaf Mannerheim
Carl Gustaf Emil Mannerheim, född 4 juni 1867 på Villnäs slott i Egentliga Finland, död 27 januari 1951 i Lausanne i Schweiz, var en finlandssvensk friherre, militärofficer och statsman. Han är den ende som innehaft titeln marskalk av Finland. Han är främst känd för sin ledande roll under vinterkriget och fortsättningskriget, men hade därtill ett avgörande inflytande på genomförandet av Finlands självständighet, finska inbördeskriget, dess politiska orientering mot övriga Norden och stadfästandet av Finlands regeringsform från 1919. 53 år efter sin död röstades han fram som den främste finländaren genom tiderna. Före 1917 var det som då kallades Storfurstendömet Finland en autonom del av det ryska imperiet, och Mannerheim gjorde karriär i den kejserliga ryska armén. Han hade en framträdande plats vid ceremonierna för kejsar Nikolaus II:s kröning 1896 och hade senare flera privata möten med kejsaren. Han tjänstgjorde i det rysk-japanska kriget och även på östfronten under första världskriget. 1917 utnämndes han till generallöjtnant. Efter den bolsjevikiska revolutionen i november 1917 i Ryssland förklarade Finland sin självständighet den 6 december samma år – men blev snart indraget i finska inbördeskriget 1918, mellan de probolsjevikiska ”röda” och de ”vita”, som de trupper som leddes av Finlands senat, understödda av trupper från tyska riket kallades. En finsk delegation utsåg Mannerheim till militär chef för de vita i januari 1918, och han ledde dem till seger och höll en triumfartad segerparad i Helsingfors i maj. Efter att ha tillbringat en tid utomlands bjöds han tillbaka till Finland för att tjänstgöra som landets andre regent, eller statschef, från december 1918 till juli 1919. Trots att han var monarkist ratificerade han formellt Finlands republikanska grundlag. Han ställde sedan upp mot Kaarlo Juho Ståhlberg i det första finska presidentvalet 1919, men förlorade och lämnade politiken. Mannerheim var med och grundade Mannerheims förbund för barnskydd 1920 och ledde Finlands Röda Kors från 1922 till sin död. Han fick åter en central roll i den nationella försvarspolitiken när president Svinhufvud 1931 utsåg honom till ordförande för Finlands försvarsråd, med uppgift att förbereda ett eventuellt krig mot Sovjetunionen. Man kom också överens om att han tillfälligt skulle ta över rollen som överbefälhavare för landets väpnade styrkor från presidenten om det skulle bli krig. Sedan Sovjetunionen hade invaderat Finland i november 1939, i det som blev vinterkriget, ersatte Mannerheim president Kyösti Kallio som överbefälhavare, och innehade posten även under fortsättningskriget som utbröt året efter vinterkrigets slut. Han blev en enande symbol för krigsansträngningen och en del av landets ledning. Han deltog personligen i planeringen av Operation Barbarossa och ledde de finska försvarsstyrkorna i en invasion av Sovjetunionen parallellt med Nazityskland. Det blev känt som fortsättningskriget (1941–1944). 1944, när utsikterna för att Nazityskland skulle lida nederlag i andra världskriget sågs som uppenbara, avgick president Risto Ryti sedan ett vapenstillestånd med Sovjetunionen hade säkrats och därefter utsågs Mannerheim av riksdagen till Finlands president. Han övervakade fredsförhandlingarna med Sovjetunionen och Storbritannien. På grund av dålig hälsa avgick Mannerheim från presidentposten 1946 och tillbringade en stor del av sitt återstående liv på ett sanatorium i Schweiz, där han skrev sina memoarer och dog 1951 i Lausanne i Schweiz. Mannerheim dog den 27 januari 1951 på (Lausannes universitetssjukhus i Lausanne, Schweiz. Han begravdes 4 februari 1951 på Sandudds begravningsplats i Helsingfors med statsbegravning med fulla militära hedersbetygelser.
Finland och Gustaf Mannerheim · Fortsättningskriget och Gustaf Mannerheim ·
Joachim von Ribbentrop
Ulrich Friedrich Wilhelm Joachim von Ribbentrop, född 30 april 1893 i Wesel, död 16 oktober 1946 i Nürnberg, var en tysk nazistisk politiker och diplomat.
Finland och Joachim von Ribbentrop · Fortsättningskriget och Joachim von Ribbentrop ·
Johan Wilhelm Rangell
Johan (Jukka) Wilhelm Rangell, född den 25 oktober 1894 i Hauho, död den 12 mars 1982, var en finländsk bankman och politiker för Nationella framstegspartiet.
Finland och Johan Wilhelm Rangell · Fortsättningskriget och Johan Wilhelm Rangell ·
Karelen
Östkarelen och Västkarelen med gränserna från 1939 och 1940/1947. Områdena kallas även ryska Karelen respektive finska Karelen. Finska Karelen kan delas upp i Norra Karelen och Södra Karelen. Östkarelen (som även kallas Fjärrkarelen) kan delas upp i Vita Karelen (även kallat Vitahavskarelen) och Olonets-Karelen (oftast enbart Olonets eller Aunus). Ladogakarelen och Karelska näset påverkades av att gränserna drogs om under andra världskriget. Karelska dräkten av Pehr Hilleström, 1782-1810. Karelens flagga mellan 1920 och 1922 samt mellan 1941 och 1944. Karelen (historiskt Kirjalaland, karelska och finska: Karjala; ryska: Карелия, Karelija; latin: Carelia) är ett landområde som ligger inom Finlands och Rysslands gränser och är hemland för karelerna.
Finland och Karelen · Fortsättningskriget och Karelen ·
Karelska näset
Karelska näset. Vuoksa-sjön nära Kexholm. Karelska näset (Карельский перешеек, Karelskij peresjejek; Karjalankannas) är landområdet mellan sjön Ladoga och Finska viken.
Finland och Karelska näset · Fortsättningskriget och Karelska näset ·
Lapplandskriget
Lapplandskriget (finska: Lapin sota, tyska: Lapplandkrieg) var Finlands tredje krig under andra världskriget och fördes mot Nazitysklands trupper i Lappland i norra Finland från september 1944 till april 1945.
Finland och Lapplandskriget · Fortsättningskriget och Lapplandskriget ·
Mellanfreden i Moskva
Mellanfreden i Moskva (Moskovan välirauha) är benämningen på det fredsfördrag som undertecknades av Sovjetunionen och Finland efter fortsättningskriget.
Finland och Mellanfreden i Moskva · Fortsättningskriget och Mellanfreden i Moskva ·
Risto Ryti
Ryti tillsammans med Adolf Hitler och Gustaf Mannerheim i Finland 4 juni 1942. Risto Heikki Ryti, född 3 februari 1889 i Vittis, död 25 oktober 1956 i Helsingfors, var en finländsk politiker och president i Finland 1940–1944.
Finland och Risto Ryti · Fortsättningskriget och Risto Ryti ·
Sovjetunionen
Sovjetunionen, formellt De Socialistiska Rådsrepublikernas Union, informellt även Sovjetryssland eller endast Sovjet, var en konstitutionellt socialistisk stat som existerade på den största delen av territoriet av det forna Kejsardömet Ryssland i Eurasien mellan 1922 och 1991.
Finland och Sovjetunionen · Fortsättningskriget och Sovjetunionen ·
Storbritannien
Storbritannien, formellt Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland med kortform Förenade kungariket (United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland,I Storbritannien och dess kronbesittningar har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Storbritanniens officiella namn enligt följande.
Finland och Storbritannien · Fortsättningskriget och Storbritannien ·
Storfinland
ref.
Finland och Storfinland · Fortsättningskriget och Storfinland ·
Sverige
Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.
Finland och Sverige · Fortsättningskriget och Sverige ·
Vinterkriget
Vinterkriget (talvisota; Советско-финляндская (советско-финская) война 1939—1940, tr. Sovetsko-finljandskaja (sovetsko-finskaja) vojna 1939—1940; i Sverige vanligen kallat finska vinterkriget) utkämpades mellan Finland och Sovjetunionen, sedan Sovjetunionen den, in i andra världskriget, anfallit Finland.
Finland och Vinterkriget · Fortsättningskriget och Vinterkriget ·
VSB-avtalet
VSB-avtalet, officiellt fördrag om vänskap, samverkan och ömsesidigt bistånd (Sopimus ystävyydestä, yhteistoiminnasta ja keskinäisestä avunannosta (YYA-sopimus); Договор о дружбе, сотрудничестве и взаимной помощи (ДСП-договор), Dogovor o druzjbe, sotrudnitjestve i vzaimnoj pomosjtji (DSP-dogovor)) var ett fördrag mellan Finland och Sovjetunionen (och Ryssland) 1948–1992.
Finland och VSB-avtalet · Fortsättningskriget och VSB-avtalet ·
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Finland och Fortsättningskriget
- Vad har gemensamt Finland och Fortsättningskriget
- Likheter mellan Finland och Fortsättningskriget
Jämförelse mellan Finland och Fortsättningskriget
Finland har 443 relationer, medan Fortsättningskriget har 103. Eftersom de har gemensamt 20, är Jaccard index 3.66% = 20 / (443 + 103).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Finland och Fortsättningskriget. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:
