Snabbare tillgång än webbläsare!Likheter mellan Finland och Gränsbevakningsväsendet
Finland och Gränsbevakningsväsendet har 13 saker gemensamt (i Unionpedia): Åbo, Åland, Ålands hav, Esbo, Försvarsmakten (Finland), Fortsättningskriget, Gränsbevakningsväsendet, Gustaf Mannerheim, Inrikesministeriet, Karelska näset, Landskapet Åland, Lapplandskriget, Vinterkriget.
Åbo
Åbo (Turku) är en stad och kommun i landskapet Egentliga Finland.
Åbo och Finland · Åbo och Gränsbevakningsväsendet ·
Åland
Åland (Ahvenanmaa) är en ögrupp mellan Egentliga Östersjön och Bottenhavet samt mellan Egentliga Finland och Sverige.
Åland och Finland · Åland och Gränsbevakningsväsendet ·
Ålands hav
Postrodden över Ålands hav 2022, med det åländska räddningsfartyget Rescue Svante G nederst till vänster Ålands hav Birka Princess i april 1986. Ålands hav är det havsområde i södra Bottniska viken som skiljer Åland från svenska fastlandet i höjd med Uppland, och genom sin nordligaste del Södra Kvarken (eller "Ålands sund" på finska; Ahvenanrauma) förbinder Bottenhavet med Egentliga Östersjön.
Ålands hav och Finland · Ålands hav och Gränsbevakningsväsendet ·
Esbo
Esbo (Espoo) är en kommun (stad) i landskapet Nyland i Finland.
Esbo och Finland · Esbo och Gränsbevakningsväsendet ·
Försvarsmakten (Finland)
Försvarsmakten (finska: Puolustusvoimat) är en militär organisation som har till uppgift att försvara det finländska territoriet.
Försvarsmakten (Finland) och Finland · Försvarsmakten (Finland) och Gränsbevakningsväsendet ·
Fortsättningskriget
Fortsättningskriget (jatkosota, Советско-финская война 1941–1944: Sovetsko-finskaja vojna 1941–1944) utkämpades av Finland och Nazityskland mot Sovjetunionen mellan den 25 juni 1941 och den 19 september 1944 under andra världskriget.
Finland och Fortsättningskriget · Fortsättningskriget och Gränsbevakningsväsendet ·
Gränsbevakningsväsendet
Kustbevakningsstationen i Kotka Turva'' Gränsbevakningsväsendet (finska: Rajavartiolaitos) är en militärt organiserad finländsk myndighet, som är underordnad Inrikesministeriet.
Finland och Gränsbevakningsväsendet · Gränsbevakningsväsendet och Gränsbevakningsväsendet ·
Gustaf Mannerheim
Carl Gustaf Emil Mannerheim, född 4 juni 1867 på Villnäs slott i Egentliga Finland, död 27 januari 1951 i Lausanne i Schweiz, var en finlandssvensk friherre, militärofficer och statsman. Han är den ende som innehaft titeln marskalk av Finland. Han är främst känd för sin ledande roll under vinterkriget och fortsättningskriget, men hade därtill ett avgörande inflytande på genomförandet av Finlands självständighet, finska inbördeskriget, dess politiska orientering mot övriga Norden och stadfästandet av Finlands regeringsform från 1919. 53 år efter sin död röstades han fram som den främste finländaren genom tiderna. Före 1917 var det som då kallades Storfurstendömet Finland en autonom del av det ryska imperiet, och Mannerheim gjorde karriär i den kejserliga ryska armén. Han hade en framträdande plats vid ceremonierna för kejsar Nikolaus II:s kröning 1896 och hade senare flera privata möten med kejsaren. Han tjänstgjorde i det rysk-japanska kriget och även på östfronten under första världskriget. 1917 utnämndes han till generallöjtnant. Efter den bolsjevikiska revolutionen i november 1917 i Ryssland förklarade Finland sin självständighet den 6 december samma år – men blev snart indraget i finska inbördeskriget 1918, mellan de probolsjevikiska ”röda” och de ”vita”, som de trupper som leddes av Finlands senat, understödda av trupper från tyska riket kallades. En finsk delegation utsåg Mannerheim till militär chef för de vita i januari 1918, och han ledde dem till seger och höll en triumfartad segerparad i Helsingfors i maj. Efter att ha tillbringat en tid utomlands bjöds han tillbaka till Finland för att tjänstgöra som landets andre regent, eller statschef, från december 1918 till juli 1919. Trots att han var monarkist ratificerade han formellt Finlands republikanska grundlag. Han ställde sedan upp mot Kaarlo Juho Ståhlberg i det första finska presidentvalet 1919, men förlorade och lämnade politiken. Mannerheim var med och grundade Mannerheims förbund för barnskydd 1920 och ledde Finlands Röda Kors från 1922 till sin död. Han fick åter en central roll i den nationella försvarspolitiken när president Svinhufvud 1931 utsåg honom till ordförande för Finlands försvarsråd, med uppgift att förbereda ett eventuellt krig mot Sovjetunionen. Man kom också överens om att han tillfälligt skulle ta över rollen som överbefälhavare för landets väpnade styrkor från presidenten om det skulle bli krig. Sedan Sovjetunionen hade invaderat Finland i november 1939, i det som blev vinterkriget, ersatte Mannerheim president Kyösti Kallio som överbefälhavare, och innehade posten även under fortsättningskriget som utbröt året efter vinterkrigets slut. Han blev en enande symbol för krigsansträngningen och en del av landets ledning. Han deltog personligen i planeringen av Operation Barbarossa och ledde de finska försvarsstyrkorna i en invasion av Sovjetunionen parallellt med Nazityskland. Det blev känt som fortsättningskriget (1941–1944). 1944, när utsikterna för att Nazityskland skulle lida nederlag i andra världskriget sågs som uppenbara, avgick president Risto Ryti sedan ett vapenstillestånd med Sovjetunionen hade säkrats och därefter utsågs Mannerheim av riksdagen till Finlands president. Han övervakade fredsförhandlingarna med Sovjetunionen och Storbritannien. På grund av dålig hälsa avgick Mannerheim från presidentposten 1946 och tillbringade en stor del av sitt återstående liv på ett sanatorium i Schweiz, där han skrev sina memoarer och dog 1951 i Lausanne i Schweiz. Mannerheim dog den 27 januari 1951 på (Lausannes universitetssjukhus i Lausanne, Schweiz. Han begravdes 4 februari 1951 på Sandudds begravningsplats i Helsingfors med statsbegravning med fulla militära hedersbetygelser.
Finland och Gustaf Mannerheim · Gränsbevakningsväsendet och Gustaf Mannerheim ·
Inrikesministeriet
Inrikesministeriet (IM) i Finland är en del av statsrådet (regeringen) och ansvarar för allmän ordning, säkerhet, polisväsendet, civil krishantering, gränsbevakning, migrations- och diskrimineringsfrågor.
Finland och Inrikesministeriet · Gränsbevakningsväsendet och Inrikesministeriet ·
Karelska näset
Karelska näset. Vuoksa-sjön nära Kexholm. Karelska näset (Карельский перешеек, Karelskij peresjejek; Karjalankannas) är landområdet mellan sjön Ladoga och Finska viken.
Finland och Karelska näset · Gränsbevakningsväsendet och Karelska näset ·
Landskapet Åland
Landskapet Åland är ett samlingsnamn för det självstyrda landskapet Ålands regering och dess förvaltning kallad Ålands landskapsregering och Ålands landskapsförvaltning.
Finland och Landskapet Åland · Gränsbevakningsväsendet och Landskapet Åland ·
Lapplandskriget
Lapplandskriget (finska: Lapin sota, tyska: Lapplandkrieg) var Finlands tredje krig under andra världskriget och fördes mot Nazitysklands trupper i Lappland i norra Finland från september 1944 till april 1945.
Finland och Lapplandskriget · Gränsbevakningsväsendet och Lapplandskriget ·
Vinterkriget
Vinterkriget (talvisota; Советско-финляндская (советско-финская) война 1939—1940, tr. Sovetsko-finljandskaja (sovetsko-finskaja) vojna 1939—1940; i Sverige vanligen kallat finska vinterkriget) utkämpades mellan Finland och Sovjetunionen, sedan Sovjetunionen den, in i andra världskriget, anfallit Finland.
Finland och Vinterkriget · Gränsbevakningsväsendet och Vinterkriget ·
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Finland och Gränsbevakningsväsendet
- Vad har gemensamt Finland och Gränsbevakningsväsendet
- Likheter mellan Finland och Gränsbevakningsväsendet
Jämförelse mellan Finland och Gränsbevakningsväsendet
Finland har 443 relationer, medan Gränsbevakningsväsendet har 45. Eftersom de har gemensamt 13, är Jaccard index 2.66% = 13 / (443 + 45).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Finland och Gränsbevakningsväsendet. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:
