Likheter mellan Finsk-ugriska språk och Selkupiska
Finsk-ugriska språk och Selkupiska har 33 saker gemensamt (i Unionpedia): Ackusativ, Allativ, Aspekt, Attribut (lingvistik), Chantiska, Entsiska, Frikativa, Grundordföljd, Hjälpverb, Imperativ, Indikativ, Kamassiska, Kasus, Klusil, Konditionalis, Kongruens (lingvistik), Kyrilliska alfabetet, Lokativ, Mansiska, Modus, Nentsiska, Nominativ, Numerus, Ob, Ryssland, Samojediska språk, Subjekt–objekt–verb-språk, Tempus, Turkspråk, Uraliska språk, ..., Verb, Vokal, Vokalharmoni. Förläng index (3 mer) »
Ackusativ
Ackusativ är i grammatiken det kasus som anger verbets direkta objekt (ackusativobjekt) i en sats.
Ackusativ och Finsk-ugriska språk · Ackusativ och Selkupiska ·
Allativ
Allativ är ett kasus i nominas deklination och det räknas som ett yttre lokalkasus.
Allativ och Finsk-ugriska språk · Allativ och Selkupiska ·
Aspekt
Aspekt är inom grammatiken en böjningskategori av verb som (till exempel genom tillägg av affix eller hjälpverb) anger om ett verbs handling är tillfällig eller upprepad, avslutad eller oavslutad.
Aspekt och Finsk-ugriska språk · Aspekt och Selkupiska ·
Attribut (lingvistik)
Attribut har inom grammatiken två funktioner: dels används attribut som bestämningar i fraser, dels som satsdelar.
Attribut (lingvistik) och Finsk-ugriska språk · Attribut (lingvistik) och Selkupiska ·
Chantiska
Chantiska, khanty eller ostjakiska (chantiska: ханты ясаң) är ett språk som tillsammans med ungerska och mansiska utgör den ugriska språkgruppen inom den finsk-ugriska språkfamiljen.
Chantiska och Finsk-ugriska språk · Chantiska och Selkupiska ·
Entsiska
Entsiska (tidigare kallat jenisejsamojediska) är ett språk som talas av entserna längs med floden Jenisej i Tajmyrien i norra Ryssland.
Entsiska och Finsk-ugriska språk · Entsiska och Selkupiska ·
Frikativa
Frikativor (plural av frikativa) är samlingsnamnet för kontinuerliga brusande språkljud.
Finsk-ugriska språk och Frikativa · Frikativa och Selkupiska ·
Grundordföljd
Grundordföljd är vilken ordning fraser kommer i en prototypisk huvudsats.
Finsk-ugriska språk och Grundordföljd · Grundordföljd och Selkupiska ·
Hjälpverb
Hjälpverb är en typ av verb som placeras ihop med en verbfras.
Finsk-ugriska språk och Hjälpverb · Hjälpverb och Selkupiska ·
Imperativ
Imperativ är ett verbmodus med vilket man formulerar en uppmaning.
Finsk-ugriska språk och Imperativ · Imperativ och Selkupiska ·
Indikativ
Indikativ är ett modus som i huvudsak används för att uttrycka faktisk information.
Finsk-ugriska språk och Indikativ · Indikativ och Selkupiska ·
Kamassiska
Kamassiska är ett numera utdött språk inom den södra samojediska språkgruppen.
Finsk-ugriska språk och Kamassiska · Kamassiska och Selkupiska ·
Kasus
Kasus är en grammatisk kategori för nomen (eller nominalfraser), som markerar dessas funktion i satsen.
Finsk-ugriska språk och Kasus · Kasus och Selkupiska ·
Klusil
Klusiler (explosiva konsonantljud) är samlingsnamnet på foner som produceras genom att luftvägen obstrueras med tungans eller läpparnas hjälp, varpå ett lufttryck byggs upp i munhålan och halsen (ocklusionsfasen).
Finsk-ugriska språk och Klusil · Klusil och Selkupiska ·
Konditionalis
Konditionalis är ett modus hos verben i vissa språk, till exempel franska.
Finsk-ugriska språk och Konditionalis · Konditionalis och Selkupiska ·
Kongruens (lingvistik)
Kongruens syftar på samstämmigheten eller variationen mellan olika relaterade ord.
Finsk-ugriska språk och Kongruens (lingvistik) · Kongruens (lingvistik) och Selkupiska ·
Kyrilliska alfabetet
Länder där kyrilliska alfabetet används i de officiella språken. Det kyrilliska alfabetet eller azbuka (efter det gamla namnet på de två första bokstäverna) är en grupp av alfabet som används för att skriva åtta slaviska språk (ryska, belarusiska, bulgariska, makedonska, serbiska, bosniska, ukrainska och montenegrinska) och flera icke-slaviska språk främst i före detta Sovjetunionen (bland annat kazakiska, uzbekiska, kirgiziska, mongoliska, tadzjikiska, turkmeniska, tjetjenska och kildinsamiska).
Finsk-ugriska språk och Kyrilliska alfabetet · Kyrilliska alfabetet och Selkupiska ·
Lokativ
Lokativ är ett kasus som i sig uttrycker läge eller som förekommer tillsammans med lägesprepositioner.
Finsk-ugriska språk och Lokativ · Lokativ och Selkupiska ·
Mansiska
Mansiska, mansi eller voguliska (mansiska: мāньси лāтыӈ) är ett språk som tillsammans med ungerska och chantiska utgör den ugriska språkgruppen inom den finsk-ugriska språkfamiljen.
Finsk-ugriska språk och Mansiska · Mansiska och Selkupiska ·
Modus
Modus (pl. modi eller modus), av latinets modus, m, 'mått', 'sätt', är inom språkvetenskap en böjningskategori hos verb som uttrycker modalitet.
Finsk-ugriska språk och Modus · Modus och Selkupiska ·
Nentsiska
Nentsiska (äldre benämningar jurakiska och juraksamojediska) är en sammanfattande term för de två närbesläktade, men inbördes föga begripliga, dialektgrupperna tundranentsiska och skogsnentsiska.
Finsk-ugriska språk och Nentsiska · Nentsiska och Selkupiska ·
Nominativ
Nominativ är det kasus som anger subjektet i en sats.
Finsk-ugriska språk och Nominativ · Nominativ och Selkupiska ·
Numerus
Numerus (ung. antalsform) är en grammatisk böjningskategori.
Finsk-ugriska språk och Numerus · Numerus och Selkupiska ·
Ob
Ob (Обь) är en flod i västra Sibirien i Ryssland.
Finsk-ugriska språk och Ob · Ob och Selkupiska ·
Ryssland
Ryssland (Rossija), formellt Ryska federationen (Rossijskaja Federatsija), är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela Nordasien.
Finsk-ugriska språk och Ryssland · Ryssland och Selkupiska ·
Samojediska språk
Samojediska språk är i likhet med de finsk-ugriska språken en undergrupp till den uraliska språkfamiljen.
Finsk-ugriska språk och Samojediska språk · Samojediska språk och Selkupiska ·
Subjekt–objekt–verb-språk
Ett subjekt–objekt–verb-språk (SOV-språk) är inom lingvistiken ett språk som har en grundordföljd där subjektet (S) står först i satser, följt av objektet (O) och sedan (predikats-)verbet (V).
Finsk-ugriska språk och Subjekt–objekt–verb-språk · Selkupiska och Subjekt–objekt–verb-språk ·
Tempus
Tempus handlar om att beskriva händelser i förhållande till tid. Tempus (latin för "tid") anges hur satsens aktion förhåller sig tidsligt till talögonblicket.
Finsk-ugriska språk och Tempus · Selkupiska och Tempus ·
Turkspråk
Autonoma områden med ett officiellt turkspråk Turkspråk är en språkfamilj som talas totalt av cirka 150 miljoner människor.
Finsk-ugriska språk och Turkspråk · Selkupiska och Turkspråk ·
Uraliska språk
jukagiriska språken Världskarta med uraliska språk i blått. Den uraliska språkfamiljen består av ungefär 30 i olika grad besläktade språk, som talas av nästan 25 miljoner människor i huvudsak i Central-, Öst- och Nordeuropa samt i nordvästra Asien.
Finsk-ugriska språk och Uraliska språk · Selkupiska och Uraliska språk ·
Verb
Verb (av lat. verbum, ord) är en ordklass som innehåller ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande.
Finsk-ugriska språk och Verb · Selkupiska och Verb ·
Vokal
En vokal är ett språkljud som bildas utan förträngning eller avspärrning i de delar av talapparaten som är ovanför glottis.
Finsk-ugriska språk och Vokal · Selkupiska och Vokal ·
Vokalharmoni
Vokalharmoni är en morfofonologisk process inom språkvetenskapen som syftar till att låta alla vokaler i ett ord överensstämma med varandra i uttalskarakteristika.
Finsk-ugriska språk och Vokalharmoni · Selkupiska och Vokalharmoni ·
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Finsk-ugriska språk och Selkupiska
- Vad har gemensamt Finsk-ugriska språk och Selkupiska
- Likheter mellan Finsk-ugriska språk och Selkupiska
Jämförelse mellan Finsk-ugriska språk och Selkupiska
Finsk-ugriska språk har 151 relationer, medan Selkupiska har 79. Eftersom de har gemensamt 33, är Jaccard index 14.35% = 33 / (151 + 79).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Finsk-ugriska språk och Selkupiska. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök: