Snabbare tillgång än webbläsare!Likheter mellan Finska och Turkiska
Finska och Turkiska har 45 saker gemensamt (i Unionpedia): Ablativ, Ackusativ, Adjektiv, Agglutinerande språk, Alveolar konsonant, Approximant, Bilabial konsonant, Dental konsonant, Dialektkontinuum, Engelska, Estniska, Fonem, Frikativa, Genitiv, Genus (språkvetenskap), Glottal konsonant, Imperativ, Internationella fonetiska alfabetet, Italienska, Kasus, Klusil, Konditionalis, Labiodental konsonant, Lateral, Latin, Latinska alfabetet, Lånord, Modus, Nasal konsonant, Nominativ, ..., Palatal konsonant, Person (grammatik), Pluralis, Postalveolar konsonant, Q, Ryssland, Språkrensning, Svenska, Tempus, Tonande konsonant, Velar konsonant, Verb, Vokalharmoni, W, X. Förläng index (15 mer) »
Ablativ
Ablativ (latin ablativus, som utmärker fråntagande) är ett kasus i nominas deklination och räknas som ett yttre lokalkasus.
Ablativ och Finska · Ablativ och Turkiska ·
Ackusativ
Ackusativ är i grammatiken det kasus som anger verbets direkta objekt (ackusativobjekt) i en sats.
Ackusativ och Finska · Ackusativ och Turkiska ·
Adjektiv
Adjektiv är en ordklass.
Adjektiv och Finska · Adjektiv och Turkiska ·
Agglutinerande språk
De agglutinerande språken är en undertyp av de syntetiska språken, det vill säga språk där enskilda ord ändrar form för att kunna användas i olika grammatiska sammanhang.
Agglutinerande språk och Finska · Agglutinerande språk och Turkiska ·
Alveolar konsonant
En alveolar fon uttalas genom att tungan förs samman med tandköttet, vid framtändernas fäste.
Alveolar konsonant och Finska · Alveolar konsonant och Turkiska ·
Approximant
Approximanter är en typ av språkljud som kan betraktas som ett mellanting mellan vokaler och typiska konsonanter.
Approximant och Finska · Approximant och Turkiska ·
Bilabial konsonant
En bilabial fon uttalas genom att läpparna förs samman.
Bilabial konsonant och Finska · Bilabial konsonant och Turkiska ·
Dental konsonant
En dental fon uttalas genom att tungan trycks mot överkäkens framtänder.
Dental konsonant och Finska · Dental konsonant och Turkiska ·
Dialektkontinuum
Dialektkontinuum är ett område där angränsande dialekter eller enskilda språk inbegrips av ömsesidig begriplighet, dialekt A med B, B med A och C, C med B och D men inte nödvändigtvis med dialekt A.
Dialektkontinuum och Finska · Dialektkontinuum och Turkiska ·
Engelska
Engelska (English) är ett västgermanskt språk, dock starkt påverkat av bland annat franska och latin.
Engelska och Finska · Engelska och Turkiska ·
Estniska
Estniska (eesti keel) är ett finsk-ugriskt språk som talas i Estland, där det är officiellt språk.
Estniska och Finska · Estniska och Turkiska ·
Fonem
Ett fonem, eller segmentalt fonem, är en betydelseskiljande fon (även kallade språkljud) som formar språket.
Finska och Fonem · Fonem och Turkiska ·
Frikativa
Frikativor (plural av frikativa) är samlingsnamnet för kontinuerliga brusande språkljud.
Finska och Frikativa · Frikativa och Turkiska ·
Genitiv
Genitiv är ett grammatiskt kasus, som oftast markerar ägarskap – att ett visst substantiv äger, innehar eller besitter ett annat substantiv.
Finska och Genitiv · Genitiv och Turkiska ·
Genus (språkvetenskap)
Genus är inom språkvetenskapen en indelning av ett språks substantiv och pronomen i olika klasser med utgångspunkt från deras inverkan på böjningen av artiklar, adjektiv och verb.
Finska och Genus (språkvetenskap) · Genus (språkvetenskap) och Turkiska ·
Glottal konsonant
En glottal fon är ett språkljud som bildas genom att stämläpparna (stämbanden) förs samman.
Finska och Glottal konsonant · Glottal konsonant och Turkiska ·
Imperativ
Imperativ är ett verbmodus med vilket man formulerar en uppmaning.
Finska och Imperativ · Imperativ och Turkiska ·
Internationella fonetiska alfabetet
Det internationella fonetiska alfabetet, förkortat IPA (av engelskans International Phonetic Alphabet), är ett fonetiskt alfabet.
Finska och Internationella fonetiska alfabetet · Internationella fonetiska alfabetet och Turkiska ·
Italienska
Italienska (lingua italiana) är ett romanskt språk inom den indoeuropeiska språkgruppen och talas av ungefär 67,8 miljoner människor, varav de flesta i Italien, vilket gör italienska till det 25:e mest talade språket i världen.
Finska och Italienska · Italienska och Turkiska ·
Kasus
Kasus är en grammatisk kategori för nomen (eller nominalfraser), som markerar dessas funktion i satsen.
Finska och Kasus · Kasus och Turkiska ·
Klusil
Klusiler (explosiva konsonantljud) är samlingsnamnet på foner som produceras genom att luftvägen obstrueras med tungans eller läpparnas hjälp, varpå ett lufttryck byggs upp i munhålan och halsen (ocklusionsfasen).
Finska och Klusil · Klusil och Turkiska ·
Konditionalis
Konditionalis är ett modus hos verben i vissa språk, till exempel franska.
Finska och Konditionalis · Konditionalis och Turkiska ·
Labiodental konsonant
Labiodentala konsonanter (ytterst av latin labium, ’läpp’ och dens, ’tand’) är en grupp av konsonanta språkljud som uttalas antingen genom att underläppen förs samman med överkäkens tänder, eller motsvarande för överläpp och underkäkens tänder.
Finska och Labiodental konsonant · Labiodental konsonant och Turkiska ·
Lateral
En lateral är inom fonetiken en konsonant som bildas genom att luften strömmar fram på båda sidor om tungan.
Finska och Lateral · Lateral och Turkiska ·
Latin
Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.
Finska och Latin · Latin och Turkiska ·
Latinska alfabetet
Världskarta som visar var det latinska alfabetet används helt (mörkgrönt) eller delvis (limegrönt). Det latinska alfabetet är ett alfabet, ursprungligen anpassat för latinet, som har spridits till många andra språk, och som har blivit det vanligaste alfabetet i världen.
Finska och Latinska alfabetet · Latinska alfabetet och Turkiska ·
Lånord
ord.
Finska och Lånord · Lånord och Turkiska ·
Modus
Modus (pl. modi eller modus), av latinets modus, m, 'mått', 'sätt', är inom språkvetenskap en böjningskategori hos verb som uttrycker modalitet.
Finska och Modus · Modus och Turkiska ·
Nasal konsonant
Nasaler är samlingsnamnet på konsonanter som produceras genom att vägen till näshålan öppnas.
Finska och Nasal konsonant · Nasal konsonant och Turkiska ·
Nominativ
Nominativ är det kasus som anger subjektet i en sats.
Finska och Nominativ · Nominativ och Turkiska ·
Palatal konsonant
En palatal fon uttalas genom att tungan trycks mot gommen.
Finska och Palatal konsonant · Palatal konsonant och Turkiska ·
Person (grammatik)
Inom lingvistiken används person för att beskriva vilken roll ett givet nomen spelar i en sats, till exempel huruvida nomenet utpekar talaren, den tilltalade, det omtalade eller någon annan roll.
Finska och Person (grammatik) · Person (grammatik) och Turkiska ·
Pluralis
Pluralis eller plural (flertal) är ett numerus som betecknar flertal.
Finska och Pluralis · Pluralis och Turkiska ·
Postalveolar konsonant
En postalveolar fon uttalas genom att tungspetsen ligger nära tandvallen, det vill säga området mellan tandköttet och gommen.
Finska och Postalveolar konsonant · Postalveolar konsonant och Turkiska ·
Q
Q är den sjuttonde bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Finska och Q · Q och Turkiska ·
Ryssland
Ryssland (Rossija), formellt Ryska federationen (Rossijskaja Federatsija), är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela Nordasien.
Finska och Ryssland · Ryssland och Turkiska ·
Språkrensning
Språkrensning eller purism syftar på en strävan att utrota eller motarbeta lånord inom ett språk.
Finska och Språkrensning · Språkrensning och Turkiska ·
Svenska
Svenska är ett östnordiskt språk som talas av ungefär tio miljoner personer, främst i Sverige där språket har en dominant ställning som huvudspråk, men även som det ena nationalspråket i Finland och som enda officiella språk på Åland.
Finska och Svenska · Svenska och Turkiska ·
Tempus
Tempus handlar om att beskriva händelser i förhållande till tid. Tempus (latin för "tid") anges hur satsens aktion förhåller sig tidsligt till talögonblicket.
Finska och Tempus · Tempus och Turkiska ·
Tonande konsonant
En konsonant fon är tonande om röstkällan är aktiv under uttalet, till exempel att stämbanden är spända.
Finska och Tonande konsonant · Tonande konsonant och Turkiska ·
Velar konsonant
En velar fon uttalas genom att tungryggen trycks mot den mjuka gommen.
Finska och Velar konsonant · Turkiska och Velar konsonant ·
Verb
Verb (av lat. verbum, ord) är en ordklass som innehåller ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande.
Finska och Verb · Turkiska och Verb ·
Vokalharmoni
Vokalharmoni är en morfofonologisk process inom språkvetenskapen som syftar till att låta alla vokaler i ett ord överensstämma med varandra i uttalskarakteristika.
Finska och Vokalharmoni · Turkiska och Vokalharmoni ·
W
W är den tjugotredje bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Finska och W · Turkiska och W ·
X
X är den tjugofjärde bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Listan ovan svarar på följande frågor
- I vad som verkar Finska och Turkiska
- Vad har gemensamt Finska och Turkiska
- Likheter mellan Finska och Turkiska
Jämförelse mellan Finska och Turkiska
Finska har 199 relationer, medan Turkiska har 209. Eftersom de har gemensamt 45, är Jaccard index 11.03% = 45 / (199 + 209).
Referenser
Den här artikeln visar sambandet mellan Finska och Turkiska. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:
