Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Installera
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Fri vilja och Judendom

Genvägar: Skillnader, Likheter, Jaccard Likhet Koefficient, Referenser.

Skillnad mellan Fri vilja och Judendom

Fri vilja vs. Judendom

En bild som visar en kille som hoppar ner i vatten. Det tros allmänt att människor fattar beslut (exempelvis att hoppa ner i vatten) utifrån fri vilja. Fri vilja är ett centralt begrepp inom filosofi och religion. Judendomen (av grekiska Ἰουδαϊσμός Ioudaïsmós, härlett från hebreiskans יהודה, Yehudah, "Juda", hebreiska: יַהֲדוּת, Yahedut) är judarnas religion; en trosuppfattning innehållande flera praktiker som härrör från de antika israeliterna, vars historia finns nedskriven i Gamla testamentet (Tanakh) och som utreds och förklaras ytterligare i Talmud och andra texter.

Likheter mellan Fri vilja och Judendom

Fri vilja och Judendom har 15 saker gemensamt (i Unionpedia): Allsmäktighet, Aristoteles, Dualism, Första Moseboken, Filosofi, Gamla testamentet, Gud, Hebreiska, Islam, Kristendom, Kristus, Paulus, Religion, Teologi, Yttersta domen.

Allsmäktighet

Allsmäktighet, omnipotens, syftar på makt som är gränslös eller outtömlig.

Allsmäktighet och Fri vilja · Allsmäktighet och Judendom · Se mer »

Aristoteles

Aristoteles (grekiska: Ἀριστοτέλης, Aristotélēs), född 384 f.Kr. i Stageira på halvön Chalkidike, död år 322 f.Kr. i Chalkis, var en grekisk filosof och astronom.

Aristoteles och Fri vilja · Aristoteles och Judendom · Se mer »

Dualism

Dualism är en metafysisk term, som står i motsatsställning till monism, pluralism och nondualism.

Dualism och Fri vilja · Dualism och Judendom · Se mer »

Första Moseboken

Första Moseboken, eller Genesis på grekiska, är den första av de fem Moseböckerna, och är den första delen av judendomens Torah och kristendomens Gamla Testamente.

Första Moseboken och Fri vilja · Första Moseboken och Judendom · Se mer »

Filosofi

Tänkaren av Auguste Rodin. Filosofi, från grekiskans philosophía (φιλοσοφία), "kärlek till vishet", är en akademisk disciplin som systematiskt studerar frågor om bland annat rationalitet, kunskap, värden, medvetande och existens.

Filosofi och Fri vilja · Filosofi och Judendom · Se mer »

Gamla testamentet

Ett blad ur en utgåva från 1000-talet av Targum. Gamla testamentet eller Gamla Testamentet, ofta förkortat GT, är den första delen av den kristna kyrkans bibel som innehåller kyrkans kanon, det vill säga grundläggande rättesnören, regler och normer.

Fri vilja och Gamla testamentet · Gamla testamentet och Judendom · Se mer »

Gud

Gud (i allmänhet maskulinum), feminin form gudinna, är ett ord med olika betydelser.

Fri vilja och Gud · Gud och Judendom · Se mer »

Hebreiska

Hebreiska inskrifter på Stockholms synagoga. Hebreiska, hebr.

Fri vilja och Hebreiska · Hebreiska och Judendom · Se mer »

Islam

99px Den islamiska trosbekännelsen, ''shahadah'': "'Det finns ingen gud utom Gud, och Muhammed är Guds sändebud." På arabiska لا إله إلا الله ومحمد رسول الله, ''Lā 'ilāha 'illā llāha wa Muhammadun rasūlu llāhi''. Islam (ۘالِإسلَام, al-ʾIslām) är en monoteistisk, abrahamitisk religion som räknar Muhammed (cirka 570–632) som den sista profeten och Koranen som sin uppenbarade heliga skrift.

Fri vilja och Islam · Islam och Judendom · Se mer »

Kristendom

Kristendom (från grekiskans Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare (2011).

Fri vilja och Kristendom · Judendom och Kristendom · Se mer »

Kristus

Kristus Allhärskaren (Pantokrator). Den vanligaste framställningen av Kristus inom Ortodoxa kyrkan. Det så kallade Kristusmonogrammet, bestående av de två första bokstäverna i Kristus på grekiska - χριστος. Här flankerat av den första och sista bokstaven i det grekiska alfabetet - Gud (Fadern), enligt trinitarisk teologi likställd med Sonen (Jesus), är den förste och den siste, begynnelsen och ändenUpp. 1:8; 17-18; 21:6. Kristus betyder den smorde, och är en titel som de troende kristna har givit Jesus från Nasaret.

Fri vilja och Kristus · Judendom och Kristus · Se mer »

Paulus

Paulus (antik grekiska: Παῦλος, Paulos; hebreiska: שאול התרסי, Saul från Tarsus) född cirka 4 i Tarsus i det romerska kejsardömet, död cirka 64–65 (avrättad med svärd) i Rom, var en judisk-romersk apostel, missionär, teolog och författare till flera brev som ingår i Nya Testamentet.

Fri vilja och Paulus · Judendom och Paulus · Se mer »

Religion

Världsreligionernas geografiska utbredning. Världsreligionernas fördelning per land. De huvudsakliga religiösa grupperna som andelar av världens befolkning år 2005 enligt ''Encyclopaedia Britannica''. Människors anslutande till de huvudsakliga religiösa grupperna kan summeras så här: Abrahamitiska religioner: 53,5%, Indiska religioner: 19,7%, Icke-religiösa: 14,3%, Östasiatiska religioner: 6,5%, Naturreligioner: 4,0%, Nya religiösa rörelser: 2,0%. Religion är ett sociokulturellt system av specificerade beteenden, praktiker, moraliska och etiska principer, världsåskådningar, texter, helgedomar, profetior och organisationer, som kopplar människolivet till övernaturliga, transcendentala och andliga företeelser.

Fri vilja och Religion · Judendom och Religion · Se mer »

Teologi

Teologi (grekiska: θεός - gud, λόγος - ord, kunskap, förståelse, mening) är "läran om Gud".

Fri vilja och Teologi · Judendom och Teologi · Se mer »

Yttersta domen

Yttersta domen'', fresk av Michelangelo i Sixtinska kapellet. Yttersta domen, yttersta dagen, domens dag eller domedagen är tanken på en slutgiltig gudomligt avkunnad dom över världen och allt levande.

Fri vilja och Yttersta domen · Judendom och Yttersta domen · Se mer »

Listan ovan svarar på följande frågor

Jämförelse mellan Fri vilja och Judendom

Fri vilja har 152 relationer, medan Judendom har 241. Eftersom de har gemensamt 15, är Jaccard index 3.82% = 15 / (152 + 241).

Referenser

Den här artikeln visar sambandet mellan Fri vilja och Judendom. För att få tillgång till varje artikel från vilken informationen extraherades, vänligen besök:

Hallå! Vi är på Facebook nu! »